Sök:

Sökresultat:

613 Uppsatser om Informell formativ bedömning - Sida 2 av 41

AD/HD-möjlighet till lÀrande

Genomförda undersökningar visar att formativ bedömning förbÀttrar elevers inlÀrning och förstÄelse. Den svenska lÀroplanen frÄn 2011 ger tydliga indikationer pÄ att formativ bedömning ska inkluderas i undervisningen. VÄr diskussion i denna uppsats Àr dÀrför aktuell och den visar hur forskare artikulerar fenomenet formativ bedömning. Litteraturstudien inkluderar information om vad formativ bedömning innebÀr och förslag pÄ hur man kan arbeta utifrÄn ett sÄdant arbetssÀtt. VÄr studie visar att de viktigaste komponenterna inom formativ bedömning Àr att tydliggöra mÄlen, Äterkoppling samt sjÀlv- och kamratbedömning.

Formativ bedömning i matematikundervisning

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att undersöka ett arbetssÀtt med formativ bedömning i matematik pÄ gymnasienivÄ. MÄlet med den formativa bedömningen Àr att ge eleverna stöd i deras fortsatta lÀrande, att göra dem uppmÀrksamma pÄ hur de ligger till kunskapsmÀssigt och hur de kan förbÀttra sig. Arbetet bygger pÄ intervjuer med fem elever, som fÄtt göra uppgifter som jag har gett dem kommentarer pÄ, samt för Àmnet relevant litteratur. Jag har kommit fram till att eleverna var mycket positiva till denna form av formativ bedömning. De kÀnde att de blev hjÀlpta av de kommentarer jag gav dem eftersom de uppmÀrksammades pÄ saker de behövde öva mer pÄ..

Formativ bedömning i praktiken

I denna studie undersöks anvĂ€ndandet av formativ bedömning i praktiken och vad lĂ€rare anser om bedömningssĂ€ttet inom matematik. Dessutom klargörs begreppen formativ och summativ bedömning samt feedback. Tyngdpunkten ligger pĂ„ formativ bedömning, men Ă€ven summativ bedömning belyses. I studien genomfördes observationer av fyra lektioner i avseende att ta del av lĂ€rarens anvĂ€ndande av formativ bedömning i matematik. Även intervjuer av fyra lĂ€rare har genomförts för att fĂ„ reda pĂ„ lĂ€rarnas tankar och Ă„sikter om bedömningssĂ€ttet.

"De famlar i mörkret"... : en studie om bedömning inom den praktiska kunskapstraditionen.

I den kvalitativa studien underso?ks vad som ligger till grund fo?r bedo?mning i fyra a?mnen inom gymnasieskolan. De a?mnen som underso?ks a?r teater, idrott- och ha?lsa, hotel- och restaurang samt tra?teknik. Intervjuer med la?rare visar att det la?ggs stor vikt vid bedo?mning av processen i den dagliga undervisningen, dvs.

Formativ bedömning : En litterturöversikt med analys

Genomförda undersökningar visar att formativ bedömning förbÀttrar elevers inlÀrning och förstÄelse. Den svenska lÀroplanen frÄn 2011 ger tydliga indikationer pÄ att formativ bedömning ska inkluderas i undervisningen. VÄr diskussion i denna uppsats Àr dÀrför aktuell och den visar hur forskare artikulerar fenomenet formativ bedömning. Litteraturstudien inkluderar information om vad formativ bedömning innebÀr och förslag pÄ hur man kan arbeta utifrÄn ett sÄdant arbetssÀtt. VÄr studie visar att de viktigaste komponenterna inom formativ bedömning Àr att tydliggöra mÄlen, Äterkoppling samt sjÀlv- och kamratbedömning.

Informell omsorg ? vem ger och vem fÄr? : En studie om informell omsorg bland Àldre i Sverige.

Syftet med denna uppsats Àr att studera informell omsorg bland Àldre personer i Sverige. Med informell omsorg avses omsorg som inte utförs av den skattefinansierade Àldreomsorgen eller bestÄr av köpta tjÀnster i hemmet. Informell omsorg definieras i denna uppsats som sÄdan omsorg som utförs av anhöriga och andra nÀrstÄende utan ekonomisk ersÀttning. Tidigare studier visar att den informella omsorgen bland Àldre Àr mer omfattande Àn den formella. PÄ senare Är finns tendenser pÄ att den informella omsorgen ökat i omfattning, i takt med att den formella omsorgen minskat.

Elevers erfarenheter om metoder i formativ bedömning i matematik

Formativ bedömning Àr den process dÀr bedömningar anvÀnds för att fatta beslut och forma undervisningen. Att som lÀrare anvÀnda formativ bedömning i praktiken har visat sig ha goda effekter pÄ elevers lÀrande och resultat. Syftet med studien Àr att fÄ fördjupad förstÄelse för elevers erfarenheter av de metoder som anvÀnds inom formativ bedömning och elevernas förmÄga att uppfatta och vÀrdera sitt eget lÀrande i matematikundervisningen. Jag vill undersöka vilka elevernas erfarenheter Àr av metoderna som baseras pÄ de nyckelstrategier som finns inom formativ bedömning samt jÀmföra om det Àr nÄgon skillnad pÄ grupper som arbetat med lÀrare som utbildats i formativ bedömning och de elever som inte arbetat med en lÀrare som har fÄtt samma utbildning inom formativ bedömning. För att göra detta kommer jag anvÀnda mig av en enkÀtundersökning.

Informell Àldreomsorg : En studie om vad som pÄverkar svenska individens informella omsorgsgivande av Àldre nÀrstÄende

Med formell omsorg menas offentlig vÄrd- och omsorgsinsatser som oftast kommuner, landsting eller privatrÀttsliga företag pÄ entreprenad utför. Med informell omsorg menar man anhörigomsorg som motsvarar insatser vid lÄngvariga hjÀlpbehov och frivilliga insatser som innebÀr oavlönade arbetsuppgifter som man sjÀlv vÀljer att göra. Denna uppsats undersöker ifall variablerna kön, Älder, utbildning, anstÀllning, inkomst, bostadsort samt barn i hemmet kan associeras med svenska individers utförande av informell omsorg av förÀldrar eller svÀrförÀldrar. Resultatet visar att om man har en hög utbildning sÄ minskar sannolikheten för att man utför informell omsorg pÄ sina förÀldrar/svÀrförÀldrar. NÄgot som ocksÄ minskar sannolikheten Àr om du har fler Àn ett barn under 18 Är i hemmet, vilket kan ses som logiskt dÄ barn krÀver mycket tid.

Bedömning i relation till en likvÀrdig utbildning ? Ett lÀrarperspektiv

Följande examensarbete behandlar formativ bedömning i relation till en likvÀrdig utbildning. ProblemomrÄdet grundas pÄ en upplevelse dÀr formativ bedömning föresprÄkas pÄ lÀrarutbildningen. Samtidigt upplevs det en avsaknad av detta arbetssÀtt pÄ den verksamhetsförlagda utbildningen. LitteraturgenomgÄngen redogör dÀrför för formativ bedömning, feedback och en likvÀrdig utbildning som betydelsefulla aspekter för problemomrÄdet och arbetets frÄgestÀllning. Arbetets teoriansats innefattar dÀrför fem strategier för formativ bedömning liksom en modell för feedback.

Vilka faktorer pÄverkar lÀrares möjlighet att arbeta med formativ bedömning? : Which factors affect teachers' possibilities to work with formative assessment?

Trots att flera forskare pÄvisat stora födelar med formativ bedömning har det visat sig svÄrt att genomföra i praktiken. I ett fÄtal lÀnder, som Storbritannien, Nya Zeeland och Uruguay, Àr formativ bedömning ett uttalat krav i styrdokumenten. Denna studie fokuserar pÄ hur lÀrare i Uruguay bedömer formativt och vilka faktorer de anser pÄverkar möjligheten till formativ bedömning. Kvalitativa intervjuer genomfördes med tio lÀrare med olika yrkeserfarenhet och utbildning. Samtliga tio intervjuade lÀrare bedömer formativt.

Den mjuka sidan av anstÀllningsbarhet

AnstÀllningsbarhet Àr ett begrepp som blommat upp under slutet pÄ 1900-talet. Att varaanstÀllningsbar innebÀr att ha förmÄgan att fÄ, behÄlla och vid behov skaffa sig ett nytt arbete.Det finns tvÄ faktorer som pÄverkar en individs anstÀllningsbarhet, formell kompetens ochinformell kompetens. Vi har intervjuat sex rekryterare i Stockholms lÀn med syftet att belysaderas syn pÄ hur informell kompetens pÄverkar anstÀllningsbarhet. Vi har stÀllt öppna frÄgorsom bland annat syftat till att ta reda pÄ vad som gör en individ anstÀllningsbar nÀr den formellakompetensen Àr uppfylld samt hur viktigt informell kompetens Àr i förhÄllande till formellkompetens. Resultatet av undersökningen visar att det enligt de intervjuade rekryterarna framförallt finns tre typer av informell kompetens: (1) social kompetens, (2) instÀllning till arbetet och(3) personlighet.

Formativ respons : En undersökning av skriftlig respons i svenska pÄ högstadiet

Syftet med denna studie Àr att undersöka om lÀrares skriftliga respons Àr formativ i svenskÀmnet och hur den formuleras i nÄgra klasser pÄ en högstadieskola. Undersökningen har genomförts med utgÄngspunkt i en innehÄllsanalys av Ätta responstexter frÄn fem olika lÀrare. Analysen delades in i fyra kategorier: kommunikativt orienterade, texttypsorienterade, skolnormsorienterade och sprÄknormsorienterade kommentarer. Resultatet visar att lÀrarna ger respons pÄ sÄdant som hör till kommunikativt orienterade, texttypsorienterade och sprÄknormsorienterade kommentarer. UtifrÄn detta kan man dra slutsatserna att lÀrarna i sin skriftliga respons har fokus pÄ flera olika aspekter i sin skriftliga respons och denna anpassas efter elevtext och uppgift.

Hur pÄverkar informell kommunikationbeslutsprocesser? : En studie i informell kommunikation och beslutsprocesservid tre tekniska verksamheter i Stockholm

Kommunikation kan definieras pÄ en mÀngd olika vis, men brukar vanligen delas upp itvÄ typer; formell och informell kommunikation. BÄde den formella och informella kommunikationen förekommer i en organisation. Syftet med denna studie Àr att inbördes jÀmföra de tvÄ typerna av kommunikation samtundersöka hur den informella kommunikationen pÄverkar beslutsprocesser i enorganisation.Studien baseras pÄ litteraturstudier samt empiri i form av kvalitativa intervjuer med trechefer vid tre stora tekniska verksamheter i StockholmsomrÄdet.Efter genomförd studie framgÄr det att teorin och praktiken Àr generellt enade i frÄganom vilka för- respektive nackdelarna Àr med formell samt informell kommunikation.Vidare Àr Àven synen pÄ den informella dialogens pÄverkan i en organisation enad ilitteraturen, medan de intervjuer som genomförts pekar pÄ en mer varierad syn ipraktiken. Informell kommunikation kan pÄverka en organisation bÄde positivt och negativt, sÄledes bör det ligga i ett företags intresse att ta hÀnsyn till den informellakommunikationen för att kunna utnyttja den till företagets fördel..

Bedömning som formar - Om formativ bedömning i dagens klassrum

Denna undersökning syftar till att synliggöra arbetet med formativ bedömning, d.v.s. de bedömningsformer som anvÀnds för att frÀmja elevers utveckling och lÀrande. Det empiriska materialet utgörs av kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare som arbetar med formativ bedömning pÄ en gymnasieskola i Malmö. Studien visade att pedagogerna utgick utifrÄn samma kunskapssyn och ansÄg att undervisning och bedömning bör frÀmja utvecklingen av förmÄgor. De ansÄg dock att mÄnga av dagens lÀrare fortfarande fokuserar pÄ fakta samt att bedömningen oftast styrs av att enbart sÀtta betyg. Studien visade ocksÄ att samsynen lÀrare emellan kan ha en avgörande roll nÀr det gÀller arbetet med formativ bedömning eftersom detta underlÀttar kommunikationen med eleverna. Resultaten tyder Àven pÄ att lÀrare som arbetar med denna typ av bedömning saknar metoder för betygsÀttning som, i likhet med bedömningen, sÀtter elevers utveckling i fokus..

IdrottslÀrares uppfattningar om formativ bedömning : - En fenomenografisk studie i hur lÀrare i Idrott och hÀlsa uppfattar fenomenet formativ bedömning.

Det övergripande syftet med den hÀr studien Àr att utifrÄn en fenomenografisk ansats undersöka hur lÀrare i Idrott och hÀlsa uppfattar och upplever fenomenet formativ bedömning. Vi vill vidare undersöka om det finns variationer i dessa uppfattningar samt om lÀrare i Idrott och hÀlsa upplever att formativ bedömning Àr nÄgot som pÄverkar och har betydelse för eleverna. UtifrÄn detta syfte stÀlldes fyra stycken frÄgor: Hur uppfattar lÀrare i idrott och hÀlsa fenomenet formativ bedömning? Hur upplever lÀrare arbetet med formativ bedömning? Vilka Àr lÀrarnas erfarenheter och uppfattningar om formativa processer, som Äterkoppling, kamratbedömning och sjÀlvbedömning för elevernas lÀrande? och hur uppfattar lÀrare att formativ bedömning pÄverkar eleverna?   Undersökningen anvÀnde sig av kvalitativa intervjuer med en halvstrukturerad intervjuguide. Intervjuerna transkriberades och presenterades med hjÀlp av tretton kategorier i resultatet.

<- FöregÄende sida 2 NÀsta sida ->