Sverige för en narkotikapolitik som ideologiskt grundar sig i visionen om ett narkotikafritt samhÀlle, ofta omtalat som nolltolerans. Ett annat synsÀtt som anammats pÄ flera andra hÄll i vÀrlden, bland annat i Storbritannien, grundar sig i principen om skademinimering. Skademinimering innebÀr att fokus ligger pÄ att reducera drogernas skadeverkningar snarare Àn utrota drogerna i sig.Vi hade en hypotes om att nolltoleransen borde kunna skönjas i svensk journalistik dÄ vi upplever att rÄdande politik inte ifrÄgasÀtts i nÄgon större utstrÀckning. Som jÀmförelsepunkt ville vi Àven se hur det sÄg ut i Storbritannien. LÀndernas journalistik representeras av tidningarna Dagens Nyheter och The Guardian.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur Frida Stéenhoff anvÀnder stilfigurerna metafor, liknelse och metonymi i sitt debutdrama, Lejonets unge. UtgÄngspunkten Àr förestÀllningen om att de ersÀttande stilfigurerna anvÀnds vid tabubelagda Àmnen och genom att göra en diskursanalys vill jag se om det stÀmmer. Jag definierar de olika stilfigurerna efter Per Lagerholms definition i Stilistik och tar i diskursanalysen Àven hÀnsyn till hur 1890-talet var historiskt och kulturellt, dramats fiktiva verklighet och de olika karaktÀrernas vÀrderingar. Resultatet presenteras i form av analyser av sju utvalda scener. Analyserna visar att Stéenhoff anvÀnder en mÀngd metaforer, liknelser och metonymier i Lejonets unge.

Denna uppsats behandlar Sveriges kulturbistÄnd ur ett kritiskt perspektiv. Teorin baserar sig pÄ kritisk utvecklingsteori och postkolonial teori. Vi tar avstamp i de skillnader som finns i vÀrlden idag och analyserar kulturbistÄndets roll i det som kallas moderniserings- eller utvecklingsteori. Denna menar att utveckling sker linjÀrt och att VÀst har kommit lÀngre Àn tredje vÀrlden. FrÄgestÀllningen behandlar huruvida Sida i sitt kulturbistÄnd reproducerar moderniseringsteorin.

This qualitative study aims to study how sexuality is constructed in web articles on the movie Fifty Shades of Grey. The study is based on a social constructivist perspective where language is seen as constitutive of reality. The study is based on a Foucauldian discourse analysis which is used in order to see what is excluded and included in the articles? construction of normal sexuality. The result shows that there are similarities in how the web articles produce normal sexuality.

Denna uppsats syftar till att undersöka den svenska debatten om surrogatmödraskap dÀr metod och teori utgörs av diskursanalys. Det textmaterial jag valt att undersöka bestÄr av tre artiklar med medföljande kommentarer frÄn de svenska tidsskrifterna Bang och Ottar. Debatten om surrogatmödraskap i Sverige Àr polariserad, antingen Àr man för eller sÄ Àr man mot. Mitt syfte med denna uppsats Àr att redogöra för och analysera de argument och förestÀllningar som kommer till uttryck inom dessa tvÄ motsatta positioner. Min teoretiska utgÄngspunkt Àr Laclau & Mouffes diskursteori.

Syfte och frÄgestÀllning: Studien ville belysa och konkretisera rollen kommunikation och interaktion har i den process dÄ aktörer söker att legitimera sig sjÀlva i en svensk CSR-kontext. Genom att studera Löfbergs hÄllbarhetsredovisning frÄn 2012 var studiens syfte att erbjuda ett konkret tillvÀgagÄngssÀtt för aktörer som söker eller vill studera legitimering under komplexa förhÄllanden. Studiens frÄgestÀllningar löd: Genom vilka diskursiva strategier legitimerar Löfbergs sig sjÀlva i sin hÄllbarhetsredovisning frÄn 2012? » Hur anvÀnds och konkretiseras de diskursiva strategierna som identifierats? Metod och material: Genom en diskursanalys har texter analyserats med en framtagen analysmodell baserad pÄ van Leeuwens metodologi (2007). Texterna hÀmtades frÄn kaffeföretaget Löfbergs hÄllbarhetsredovisning frÄn 2012.

Syftet med uppsatsen Àr att göra en undersökning av diskurser om delaktighet i förskolan. Metoden för datainsamlingen Àr kritisk diskursanalys utifrÄn Norman Fairclough (1992). Det Àr en diskursanalys av texter och inte en undersökning av diskurser hÀmtade frÄn verkligheten i nÄgon förskola. Diskursanalysen görs pÄ fem akademiska avhandlingar, som studeras i förhÄllande till barns delaktighet. Urvalet av avhandlingarna baseras pÄ att de Àr relevanta för Àmnet delaktighet.

Denna uppsats syfte Àr att med hjÀlp av diskursanalys med inriktning pÄ bildanalys och samspelet mellan text och bild, jÀmföra kampanjerna ?Det dÀr löser sig sÀkert? med dem pÄ temat ?Vad hÄller du pÄ med?? för att utröna om deras syfte, innehÄll och diskurs förÀndrats över tiden och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt. Detta syfte tar sig uttryck i följande huvudfrÄgor:Vilken diskurs anvÀnder sig Försvarsmaktens reklamkampanjer av?Hur skiljer sig diskursen i reklamkampanjerna frÄn varandra?NÀr det gÀller frÄga ett ovan visar uppsatsen att det som de bÄda kampanjerna diskursmÀssigt har gemensamt Àr att den övergripande sÀkerhetspolitiska diskurs som förmedlas genom bilderna, Àr den nya sÀkerhetspolitiska doktrin som gör gÀllande att det moderna samhÀllets primÀra hot inte Àr det totala kriget utan en komplex hotmiljö bestÄende av allt ifrÄn instabila lÀnder i nÀr och fjÀrran, terrorism och naturkatastrofer. Ingen av kampanjerna förmedlar dock visuellt pÄ ett mer utförligt sÀtt vad Försvarsmakten egentligen sysslar med.NÀr det gÀller frÄga tvÄ ovan pÄvisar uppsatsen följande skillnader mellan de bÄda kampanjerna.

I denna uppsats underso?ker jag anva?ndbarheten i SKL:s prenumerationsutskick utifra?n grund- antagandet att man beho?ver veta vad man ska ha texterna till fo?r att fo?rsta? dem. Jag fokuserar pa? tre faktorer som kan pa?verka texternas anva?ndbarhet: den na?rmaste kontexten; vilka genrer SKL skickar ut; samt vilka la?sma?l och fo?rva?ntningar pa? inneha?ll som texternas framsta?llning gynnar.Resultatet visar att texternas fo?rutsa?ttningar att bli la?sta och anva?nda inte a?r optimala. Detta beror bl.a.

The environmental situation is becoming increasingly critical. The energy sector and other industries have a big impact on our climate and the public is raising their voice for companies to admit their responsibility towards the environment and society. Companies engage in corporate social responsibility (CSR) and happily disclose their responsible performance in annual reports. But what messages are they conveying in their CSR-reporting, and what attitudes towards CSR can be found underneath the explicit content? The aim of this study is to discover which discourses exist in CSR-reports from Swedish energy companies, and how these discourses operate.

VÄr övertygelse Àr att vi blir nÄgon i mötet med andra. Vi Àr dÀrför intresserade av att undersöka vilken kunskap som förmedlas i den sociala processen mellan den professionella och ungdomen. Denna studie har för avsikt att ge ett perspektiv pÄ hur ungdomars sexualitet förvÀntas ta sig uttryck och vilka konsekvenser detta fÄr. Vilka normer och regler Àr det vuxenvÀrlden förmedlar i mötet med ungdomarna. VÄra centrala frÄgestÀllningar Àr: Vilka antaganden görs om ungdomssexualitet idag? Vilka relationer förvÀntas ungdomarna ha och hur ser ungdomarnas handlingsutrymme ut? Vi har studerat ett metodmaterial, framtagit av Malmö stad.

This report is the result of an evaluation of a project, conducted by five regional libraries. Through a training course the project should inspire small and medium sized enterprises to use modern information technology and Internet when searching for information. To evaluate the project, qualitative interviews were conducted with five librarians and quantitative questionnaires were distributed to all the course participants. The evaluation shows that the project goals were met, apart from the number of course participants, which was much lower than anticipated. It also shows that the project resulted in an increase in information technology and competence at the libraries, and that the course participants profit from their increased knowledge in their daily work..

Den hÀr uppsatsen syftar till att undersöka hur vegetariska kampanjer, som exempelvis Köttfri mÄndag, framstÀlls i svenska tidningar. Detta sker genom en diskursanalys av tidningsartiklar frÄn bÄde lokala och rikstÀckande tidningar samt av artiklar som enbart finns publicerade pÄ internet. Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkt Àr Foucaults tankar om diskursen och dess samband med makt och kunskap samt Laclau & Mouffes diskursteori. De tidningsartiklar som valts ut för analys har alla pÄ nÄgot sÀtt kunnat relateras till vegetariska kampanjer. Under analysen har det insamlade materialet sorterats in under fem olika teman som de respektive artiklarna berör.

Denna studie utgör en motbild till den homogenabild av muslimska kvinnors politiska engagemang som görs i bÄde politiska och akademiska kretsar. Man talar ofta om ?den muslimska kvinnans?motgÄngar och problem, i förhÄllande till större strukturella fenomen sÄ som islamofobi och rasism, men tar inte hÀnsyn till den mÄngfald som prÀglar gruppen muslimska kvinnor. IstÀllet för att ge utrymme för muslimska kvinnor att tala om interna och externa problem, utgörsig politiska och mediala aktörer till deras representanter, nÄgonting som denna studie argumenterar för, reproducerar en slags normativ vithet. Denna normativa vithet skapar en luckai den svenska debattenoch en blindhet inför muslimska kvinnors egna engagemangochleder ytterligare till ett exkluderande och ensidigt samtal om kvinnors rÀttigheter.

Det har sedan bilens uppkomst funnits samhÀllsdebatter kring vilket brÀnsle som Àr mest passande. Trots att fossila brÀnslen dominerar som fordonsbrÀnsle, har debatten om alternativa brÀnslen pÄgÄtt under en lÀngre tid. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka en del av denna debatt. Inriktningen Àr fokuserad pÄ el och biogas som alternativa brÀnslen i Sverige. Ett antal debattartiklar ur tidsskrifter har valts ut och analyserats med en diskursanalytisk metod.