Uppsatsen syftar till att undersöka och analysera hur HR:s identitet konstrueras diskursivt i facktidningen Personal & Ledarskap. Vi undersöker ocksÄ vilka motsÀttningar och spÀnningar som synliggörs och osynliggörs i Personal & Ledarskap, kopplat till HRs identitet, och hur dessa kan förstÄs utifrÄn diskursteori. En utgÄngspunkt tas delvis i Johan Berglunds (2002) forskning om personalspecialister och deras kamp för erkÀnnande och status samt hur de arbetar med sin identitet utifrÄn olika retoriska positioner. VÄr studie genomförs 10-15 Är senare Àn Berglunds och ger dÀrmed viktiga insikter i hur HR:s identitetsarbete ser ut i facktidningen Personal & Ledarskap idag. Uppsatsen utgÄr frÄn diskursanalys och diskursteori och undersöker hur HR:s identitet konstrueras i textavsnitt frÄn bland annat notiser, intervjuer och krönikor dÀr HR:s roll behandlas.

Abstract Examensarbete inom Medie- och kommunikationsvetenskap  Titel: Hur framstÀlls förÀldraskapet? En jÀmförelse mellan magasinen PAPPA Magazine och mama Författare: Lindah Berntsson och Therese Murhagen Termin och Är: VT 2013 Handledare: Mathias Sylwan Examinator: Anna Edin Nyckelord: Diskursanalys, förÀldraskap, framstÀllning, förÀldraroll, pappa, mamma. VÄrt syfte med denna uppsats var att undersöka hur förÀldraskapet framstÀlldes genom magasinen PAPPA Magazine och mama. Genom att anvÀnda oss av diskursanalys som tillvÀgagÄngsÀtt och teori ville vi fÄ fram pÄ vilket sÀtt de bÄda magasinen framstÀller förÀldraskapet. Vi ville Àven veta vad som, enligt magasinen, Àr ett gott moder -fader- och förÀldraskap. Empirin bestÄr av tio nummer, fem vardera av de tvÄ magasinen.Det som framkommit efter analysen var att magasinen har likheter men skiljer sig Ät pÄ mÄnga hÄll.

Disney Àr ett kritiserat företag och har vid flera tillfÀllen blivit anklagade för att anvÀnda sig av stereotypa förestÀllningar nÀr det handlar om etnicitet och genus. I detta arbete kommer vi att göra en diskursanalys utifrÄn perspektiven etnicitet och genus, av filmerna Askungen, Herkules och Trassel. Eftersom valda perspektiv inte enbart uttrycks i talet sÄ kommer vi Àven att undersöka om de förstÀrks med hjÀlp av bilderna och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt. Som stöd i att titta pÄ bilder har vi anvÀnt oss av teorier om visuell kultur. I vÄr undersökning kom vi fram till att det förekommer stereotypa förestÀllningar i filmerna, till exempel att fÀrgerna blir mörkare respektive ljusare vid ont och gott.

Drawing on theories of ethnic representations in mainstream news media and racial discrimination (van Dijk 2000, Hultén 2006, Husband & Downing 2005, Wodak 2011), and using methods of critical discourse analysis (mainly van Dijk 1993, 1991, Fairclough 1995) this bachelor thesis aims to investigate the inter-textual and inter-discursive relationship between selected editorial and opinion pieces written by three mainstream right wing ?symbolic elites? and the xenophobic blog ?Avpixlat?. The three selected symbolic elites are: Per Gudmundsson, editorial writer at the second largest Swedish newspaper SvD, Andreas Johansson Heinö, academic with a P.H.D. in political science, specialized on issues of integration and ethnic relations, and Paulina Neuding, editorial writer at SvD and editor in chief for right-wing oriented magazine Neo. All three are actively taking part in the mediated discussion of ethnic relations in Sweden from a liberal-conservative perspective.

Vilket ansvar tillskrivs mÀnniskor som bor pÄ landsbygden att lösa de problem som finns dÀr? Det Àr den frÄgestÀllning som stÄr i fokus i denna kandidatuppsats i landsbygdsutveckling. Syftet Àr att undersöka hur detta ansvar beskrivs och motiveras politiskt snarare Àn att studera frÄgan ur ett moraliskt perspektiv. För att besvara frÄgestÀllningen görs en kritisk diskursanalys av texten Sveriges Landsbygdsprogram för 2007-2013. Analysen görs med fokus pÄ hur programmet diskursivt skapar en politisk rationalitet för den förda politiken genom att undvika att sÀtta in den nuvarande situationen pÄ landsbygden i ett ekonomiskt och politiskt historiskt perspektiv. Detta gör det möjligt för programmet att hÀnvisa mÀnniskor pÄ landsbygden till specifika subjektspositioner dÀr de ges ett visst handlingsutrymme att pÄverka sin situation.

Hur betraktas kvinnor intagna pÄ anstalt av den svenska kriminalvÄrden? Detta Àr frÄgan jag har Àmnat att försöka besvara i denna uppsats. DÄ det Àr en stor frÄga utgör mÄngfacetterade perspektiv grunden för analysresultatet. LÀsaren fÄr bland annat ta del av hur diskussionerna förts angÄende blandade anstalter och hur kvinnliga anstÀllda respektive kvinnliga intagna resonerar kring vad som Àr kvinnornas bÀsta. Jag har valt att problematisera i vilken form och under vilka omstÀndigheter kvinnorna framstÀlls och begrundat vilka konsekvenser olika förhÄllningssÀtt kan fÄ för de berörda kvinnorna i relation till kriminalvÄrden sÄvÀl som allmÀnheten..

Underso?kningen belyser en skrivprocess i svenska i grundskolans a?r 9. Studien har sin fokuspunkt i det gemensamma arbetet fo?r elever och la?rare vid skriftliga arbeten. 13 debattartiklar i tva? versioner har tillsammans med la?rarens skriftliga och muntliga respons utgjort empirin.

?Problemet? immigration i ?möjligheternas? EU Àr en uppsats som Àmnar analysera EU:s immigrations- och asylpolitik. Materialet bestÄr av olika policydokument, utgivna av EU-kommissionen. Det Àr en diskursanalys med syfte att söka urskilja bakomliggande mönster för den politik som formuleras i texterna. Diskursanalysen vilken Àr en breddad typ av textanalys utgör uppsatsens metod.

Studiens syfte Àr att undersöka och belysa de normer kring femininitet som modemagasinet ELLE förmedlar genom text och bild. Genom kritisk diskursanalys av text och semiotisk bildanalys av annonser Àmnar vi belysa hur tidningen konstruerar kön ur ett genusperspektiv. Vi har anvÀnt oss av tre metoder för att studera detta, kvantitativ innehÄllsanalys, kritisk diskursanalys och semiotisk bildanalys. För att analysera vÄrt resultat har vi anvÀnd oss av fyra olika teorier; Laclau och Mouffe?s diskursteori, Yvonne Hirdmans genussystem, Elwin-Nowak & Thomsson?s Att göra kön samt Judith Butlers modell om den heterosexuella matrisen.

Studien behandlar de motiv den amerikanske presidenten Ronald Reagan fann till att USA skulle intervenera pÄ Grenada, samt hur denna motivbild skapades. Som teori anvÀndes John J Mearsheimers offensiva realism och metoden tog sin utgÄngspunkt i Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursanalys. Materialet som undersöktes bestod av texter och uttalanden med Reagan som avsÀndare. I analysen visade sig bÄde motiv tillhörande den realistiska och liberala diskursen. Den liberala diskursen var dock understÀlld den realistiska, vilket visade pÄ en hegemoni för den senare..

Syftet med analysen har varit att undersöka vilken mening det mÄngskiftande begreppet jÀmstÀlldhet fÄr under valrörelserna 2002 och 2006 samt vilka förÀndringar som har skett. Undersökningen har gjorts genom diskursanalys av partiernas valplattformar frÄn de bÄda valrörelserna. Med feministisk teori som teoretiskt ramverk har vi analyserat de feministiska diskurser som för en kamp om att fylla jÀmstÀlldhet med mening och analyserat den förÀndring som skett. VÄrt huvudsakliga resultat Àr att jÀmstÀlldhetens mening i bÄda valrörelserna konstrueras kring GrÀnsen mellan det privata och offentliga, VÄld och Könsmaktsordning eller diskriminering? ? och att det Àr inom dessa omrÄden som kampen om betydelse förs.

Syfte med denna uppsats har varit att se hur det skrivs om sjÀlvskadebeteende i media. Vi har genomfört uppsatsen genom att granska ett urval av debattartiklar frÄn svenska tidningar dÀr det pÄ nÄgot sÀtt skrivs om sjÀlvskadebeteende. Artiklarna Àr skrivna av politiker, en överlÀkare, en sjuksköterska och en journalist sÄvÀl som flera personer med egen erfarenhet av sjÀlvskadebeteende. UtifrÄn dessa artiklar och vÄra teoretiska perspektiv har vi reflekterat kring hur det skrivs om sjÀlvskadebeteende i svensk media.VÄr uppsats har ett diskursanalytiskt angreppssÀtt dÀr vi frÀmst utgÄr frÄn den franske filosofen Michel Foucaults tankar kring diskurser och diskursanalys. Vi problematiserar Àven diskurserna utifrÄn begrepp som makt och genus.Under vÄrt uppsatsarbete har vi identifierat tre diskurser i artiklarna: en patologidiskurs, en könad diskurs samt en resursdiskurs.

Uppsatsens syfte har varit att med hjÀlp av diskursanalys beskriva och i viss mÄn analysera den offentliga bilden av kvinnomisshandlare. FrÄgestÀllningarna har varit: vilka begrepp Àr centrala i beskrivningarna av mÀnnen? Vad innebÀr det för bilden av mÀnnen att just dessa begrepp Àr de centrala? Vad kan vara anledningen till att just dessa begrepp Àr de centrala? Tidigare forskning med samma forskningsfrÄga Àr obefintlig, men forskning om kvinnomisshandel som samhÀllsproblem och kunskapsfÀlt har visat att en könsmaktsförstÄelse av mÀns vÄld mot kvinnor har blivit allt mer dominerande. Trots detta finns det fortfarande konflikter kring förklaringsmodeller. Forskning om kvinnomisshandel har ofta ett feministiskt perspektiv, vilket denna uppsats har valt bort med förhoppningen att nya perspektiv ger ny kunskap.Urvalet har bestÄtt av tvÄ av Statens Offentliga Utredningar (SOU).

Uppsatsens syfte Àr att undersöka jÀmstÀlldhet som en samtida svensk diskursordning, med fokus pÄ konflikter mellan olika diskurser inom den. Metoden bestÄr av diskursanalys av material frÄn tre fokusgrupper med kvinnor som har erfarenhet av jÀmstÀlldhetsarbete inom partipolitiken, högskolan och nÀringslivet. UtgÄngspunkten Àr att diskurser Àr betydelsebÀrande system som Àr relativt stabila över tid, som skapas genom kampen mellan olika aktörer med intressen i diskursernas utformning. UtifrÄn tidigare forskning framstÄr tvÄ aktörer vara sÀrskilt relevanta: vÀlfÀrdsstaten och kvinnorörelsen. Analysen av materialet visar att tvÄ diskurser kan urskiljas, som delvis kan relateras till dessa aktörer.

Under de senaste tre decennierna har populÀra managementböcker erbjudit snabba och enkla recept för hur ledare ska leda personal pÄ ett effektivt sÀtt. Dessa böcker har blivit bÀstsÀljare och har inspirerat mÄnga ledare inför nya utmaningar angÄende personalfrÄgor. KÀnda managementförfattare har alltsÄ stor pÄverkan för hur individ och ledarskap uppfattas i samhÀllet, samt för att förstÀrka en viss vision om hur mÀnniskors beteende borde utformas för att företagsmÀssiga mÄl skall kunna uppnÄs. Denna studies syfte var att öka förstÄelsen för populÀr managementlitteraturs maktdimensioner. Tre bÀstsÀljande managementböcker frÄn sekelskiftet analyserades genom en foucaultinspirerad diskursanalys, med fokus pÄ styrningsmentalitet, disciplin och mÀnniskosyn.