Uppsatsen Àr en diskursanalys och retorisk analys av genren veckotidningsledare. Den undersöker hur veckotidningsledarna svarar mot de kontextuella kraven att marknadsföra tidningen, att underhÄlla lÀsaren och att liera sig med lÀsaren. Det undersökta materialet utgörs av ledarsidor frÄn tidningarna Veckorevyn, Amelia, M-magasin och Slitz. Uppsatsen visar hur ledarsidorna prÀglas nÀrhetsskapande strategier som konversationalisering, humor och bekrÀftande av likheter..

Usability studies are not a central field of research in library and information science. Although literature in library and information science treats the importance of usable user interfaces quite extensively, the literature does not significantly treat potential problems in measuring usability. The aim of this master thesis is to investigate, through a critical analysis, the methods used when conducting usability studies in library and information science. The critical analysis is based on potential problems in measuring usability identified through a literature review from the field of studies Human-Computer Interaction, the concept of usabilitys original domain. The material which is to be analysed, is chosen from one library and information science journal Journal of the American Society for Information Science and Technology.

Syfte: I förskolan anvÀnds diagnos- och bedömningsmaterial för att dokumentera barn utveckling.. Ett vanligt förekommande material Àr TRAS- Tidig Registrering Av SprÄk som anvÀnds till att kartlÀgga barns sprÄkliga utveckling. Studien syftar till att synliggöra och analysera hur barn som anses ha sprÄksvÄrigheter beskrivs i TRAS materialet. FrÄgestÀllningarna i studien Àr: Vilka identitetspositioner finns i TRAS materialet?Hur beskrivs ÄtgÀrder som föreslÄs för barn som anses ha sprÄksvÄrigheter?Hur legitimeras anvÀndandet av TRAS i förskolan? Teorietisk ram och genomförande:Kritisk diskursanalys har anvÀnts i studien.

Syftet med studien var att undersöka hur förskolor presenterar sin pedagogiska verksamhet pÄ sina hemsidor. I undersökningen studerades förskolor med olika styrelsesÀtt, uppdelade i bolagsdrivna, förenings- och idédrivna och kommunala förskolor. Undersökningen bygger pÄ teorier om diskursanalys, och Àr utförd med diskursanalys som metod. Sedan det blev möjligt för andra aktörer Àn kommuner att bedriva förskoleverksamhet, finns förskolan pÄ en marknad som Àr utsatt för konkurrens, liksom andra marknader.I studiens resultat blev det tydligt att det Àr vanligt att förskolor med andra styrelsesÀtt Àn kommunala, fokuserar mer pÄ marknadsföring Àn pÄ information pÄ sina hemsidor. l Hemsidorna som representerar förskolor som drivs av företag eller bolag har tydligt fokus pÄ förÀldrar och barn som kunder, medan hemsidorna tillhörande kommunala och förenings- och idédrivna förskolor fokuserar mer pÄ att ge information om verksamheten. Det Àr vanligt att förskolor, oavsett styrelseform, utvecklar inriktningar och nischer för att specificera verksamheten, och göra den attraktiv för dem som söker information pÄ förskolornas hemsidor. Detta gör tydligt att förskolorna anpassat sig till den rÄdande marknadsanpassningen, dÀr man mÄste vara tydlig med vad verksamheten innehÄller, och gÀrna sÀrskilja sin verksamhet frÄn andra förskolors.

Syftet med vÄr studie Àr att belysa ungdomars uppfattningar och erfarenheter av vÄld, hot och utsatthet samt hur ungdomar hanterar dessa situationer. Undersökningen har haft för avsikt att se till ungdomarnas diskurser avseende vÄld, hot, utsatthet och hjÀlpsökande. Undersökningen Àr kvalitativ och utgÄr frÄn ett socialkonstruktivistiskt synsÀtt med diskursanalys som angreppsmetod. Material har insamlats genom fokusgruppsintervjuer med ungdomar frÄn tvÄ olika förortsomrÄden till Göteborg. Vi har genomfört tvÄ fokusgrupper med killar och en fokusgrupp med tjejer, sammanlagt har sexton ungdomar intervjuats.

Our language bear traces of who we are and of the culture we live in. As human beings we create language in interaction with other people and with our society. Media and commercials are other factories that strongly influence our everyday life as well as our language. With this study we would like to illuminate how our surroundings influence our language. We focus on the language of young people and their use of symbols, phrases and expressions when they reflect on relations.

Syftet med detta arbete var att, mot bakgrund av en samtid som beskrivits som posttraditionell,undersöka hur skolÀmnet slöjd, som ett ifrÄgasatt Àmne förknippat med traditionella hantverk, skrivsfram och motiveras i LGR11. Genom en kritisk diskursanalys av syftesdelen i kursplanen ochmotsvarande avsnitt i kommentarmaterialet till denna, undersöktes materialet utifrÄn tre olikadimensioner. Dessa relaterades sedan till varandra och interdiskursivitet, samt inflytande av tendenseri det som ? utifrÄn sociologisk samtidsteori ? beskrivits som senmoderniteten, spÄrades i texterna.Analysen visade att slöjdÀmnets styrdokument pÄ olika sÀtt försöker överbrygga en upplevd konfliktmellan bland annat teori och praktik respektive nutid och tradition samt att kommentarmaterialet pÄ enoch samma gÄng strÀvar efter att styra lÀrarnas undervisning och förÀndra det sÀtt de talar om slöjd ? isyfte att uppnÄ ökad likvÀrdighet och att skapa goda sprÄkrör för Àmnet. Vidare upptÀcktes en hög gradav interdiskursivitet mellan slöjdtexterna och EU.s nyckelkompetenser för livslÄngt lÀrande.

Uppsatsen omfattas av enlÀroboksanalys av sex geografilÀroböcker för mellanstadiet dÀrsyftet Àr att ur ett maktperspektiv studerabeskrivningar av svarta och vita amerikaner. Metoden somanvÀnds Àr kritisk diskursanalys och analysmaterialet bestÄr av bÄde text och bild. Analysen prÀglas av ettpoststrukturalistisktsamt konstruktionistisktperspektivpÄ etnicitetvilket stÀmmer vÀl överens med analysmetoden. Resultatet frÄn analysen visaratt lÀroböckerna lyckas olika bra med att förmedla nyanserade ochobjektiva beskrivningar avsvarta och vita amerikaner. NÄgra böcker problematiserarexempelvis européernasfördrivning av indianer i Amerika och beskrivereuropéer och indianer som lika delaktiga i stridigheterna.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka begreppet ?goda levnadsvillkor? i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), och hur begreppet konstrueras i förvaltningsdomstolarnas praxis. Materialet bestÄr av domar frÄn högsta instans, Högsta förvaltningdomstolen och RegeringsrÀtten. Dessa domar har analyserats med hjÀlp av Faircloughs kritiska diskursanalys för att definiera vilka diskurser som kan sÀgas komma till uttryck i rÀttens principiella diskussioner om vad goda levnadsvillkor innebÀr. Jag har anvÀnt mig av teorier om sociala konstruktioner och sprÄkets betydelse för vÄr förstÄelse av omvÀrlden samt teorier om hur funktionshinder kan förstÄs och hur det konstrueras.

Uppsatsen syftar till att studera svenska tidningars rapportering om Kina och klarlÀgga hur bilden av Kina konstrueras i tidningarna. Detta görs genom en diskursanalys av artiklar frÄn tre av Sveriges största dagstidningar. BÄde teori och metod har sin utgÄngspunkt i Laclau & Mouffes diskursteori. Valet av artiklar grundar sig i att artiklarna pÄ ett eller annat vis handlat om, eller tagit upp Kina och dÀrigenom hjÀlpt till att konstruera en bild av landet. I analysen har det insamlade materialet sorterats in i tre olika teman utifrÄn vad artiklarna berör, dessa teman Àr, ekonomi, politik, och orientalism.

Syfte Uppsatsen syfte Àr att undersöka vilka diskurser som rÄder kring manlighet bland unga mÀn inom olika yrkeskategorier i Äldern 20-29 Är, samt att fÄ en djupare förstÄelse för varför dessa diskurser existerar.FrÄgestÀllningar ?Vilka diskurser kan urskiljas nÀr unga mÀn talar om manlighet???Vilken roll spelar yrke för hur respondenterna förhÄller sig till manlighet???Kan diskursiva skillnader utlÀsas mellan de tvÄ grupperna?? Metod Jag haranvÀnt mig av en kvalitativ metod och genomfört tvÄ fokusgrupper, en med fyra unga mÀn med nÄgon typ av hantverkaryrke samt en med sex unga mÀn som studerar ett akademiskt Àmne. Baserat pÄ diskursanalys har jag undersökt hur respondenterna talar om begreppet. Datamaterialet har sedan analyserats med hjÀlp av tidigare forskning inom omrÄdet samt av kritisk diskursanalys, socialkonstruktionism, subjektpositioner och av en lingvistisk analys.Resultat Uppsatsens resultat och analys Àr indelade i tre teman, baserade pÄ frÄgestÀllningarna. Dessa Àr uppdelade för respektive grupp och följs av en gemensam analys.

Syftet med att analysera fyra ungdomsböcker av Stefan Casta Àr att undersöka varje bok för sig, ur ett narratologiskt perspektiv, samtidigt som en jÀmförelse görs. Syftet Àr Àven att uppsatsen ska vara anvÀndbar för bÄde lÀrare och elever i undervisningen och romanernas innehÄll och form stÄr i fokus. Jag avslöjar emellertid ledtrÄdar i romanerna och föreslÄr dÀrför att romanerna lÀses innan uppsatsen, för att inte lÀsupplevelsen ska utebli. I den narratologiska analysen Àr det aspekter som romanernas handling, karaktÀrer, miljö, intertextualitet, berÀttare och berÀttelsenivÄer, fokalisering samt romanens tid som fokuseras. Ett för romanerna gemensamt tema Àr ?kamp? och det visar sig att Stefan Castas karaktÀrer ofta Àr utanför, fundersamma och söker efter mening.

Syftet med denna uppsats Àr att, genom Norman Faircloughs kritiska diskursanalys, undersöka hur debatten om kristna konfessionella friskolor ser ut i de kristna tidsskrifterna Kyrkans Tidning och Dagen. Diskursanalysens resultat analyseras utifrÄn Norman Faircloughs tredimensionella modell, samt Anthony Giddens teori om det posttraditionella samhÀllet och Bruce Lincolns religionsdefinition. Resultatet visar att debatten i tidsskrifterna övervÀgande prÀglas av en frustration över oklara direktiv frÄn skollagen och Skolverket i frÄga om konfessionella inslag i den svenska skolan..

MÄngfald Àr ett högst aktuellt begrepp som ligger i tiden och vikten av mÄngfald pÄ arbetsplatsen sÄvÀl som i samhÀllet i stort har blivit allt mer uppmÀrksammad. Det har skapats visioner om ett samhÀlle som ska fungera som en mötesplats dÀr mÀnniskor fÄr utrymme att utbyta kunskaper och erfarenheter och dÀr varje individs unika resurser tas tillvara samt fÄr chans att utvecklas. I Möte med mÄngfald studeras sammanstÀllningen av projektet MÄngfaldens ansikten i syfte att, genom diskursanalys som metod, ta reda pÄ hur man med sprÄkets hjÀlp formulerar ett behov av ökad medvetenhet om mÄngfald pÄ arbetsmarknaden. MÄngfaldens ansikten Àr Sveriges bidrag till ett omfattande EU-projekt vilket arbetar för ökad mÄngfald i arbetslivet. Vi kommer i denna uppsats enbart att fokusera pÄ det svenska bidraget i detta transnationella samarbete.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger talar om normalitet och avvikelse hos elever i grundskolan och identifiera vilka diskurser som dominerar samt diskutera vilka sociala konsekvenser det kan fÄ för den enskilde beroende pÄ vilka diskursiva framstÀllningar av verkligheten som görs. Studien utgÄr ifrÄn ett socialkonstruktionistiskt och stÀmplingsteoretiskt perspektiv. Studien bygger pÄ intervjuer av fyra pedagoger med diskursanalys som analysmetod.Resultatet visar pÄ fem olika diskurser. Diskursen om att passa, den sociala diskursen, förÀldrardiskursen, uppmÀrksamhetsdiskursen samt diskursen om att hjÀlpa. Normalt kopplas till elever som gör, lyckas och vill det som förvÀntas.