Ett ERP-system syftar till att ta hand om företagets resurser och skapa ett enhetligt integrerat system för dessa. ERP-system kan ocksÄ anvÀndas för informationsutbyte mellan företaget, kunden och leverantörens system. Behov av ERP-system finns inom de flesta branscher oavsett storlek och inriktning men kritik har riktats mot att systemen inte lever upp till anvÀndarnas förvÀntningar eller tillfredstÀller anvÀndarens behov. Arbetets fokus ligger koncentrerat pÄ hur mindre företags uppfattning om ERP-system Àr och vad som krÀvs av en ERP-leverantör för att i framtiden tillfredstÀlla mindre företag. En surveyundersökning har anvÀnts för att fÄ fram relevant information för att lösa min problemprecisering.

Bakgrund: Sverige Àr ett mÄngkulturellt samhÀlle dÀr mÄnga olika sprÄk talas och det Àr vanligt att mÀnniskor som inte kan svenska söker vÄrd. Det kan dÄ vara svÄrt som sjuksköterska att utföra sitt arbete nÀr en sprÄkbarriÀr skapas. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors upplevelser av kommunikation vid sprÄkbarriÀrer hos patienter med invandrarbakgrund. Metod: En litteraturöversikt anvÀndes som metod baserad pÄ 14 vetenskapliga originalartiklar. Resultat: Upplevelser av otillrÀckligt informationsutbyte, missförstÄnd, bristande omvÄrdnad samt att anvÀnda tolk framkom av sjuksköterskor utifrÄn insamlad data.

Syftet med denna uppsats Àr att utreda och analysera huruvida det nuvarande nÀra sambandet mellan redovisning och beskattning kan fortsÀtta att existera om internationella redovisningsprinciper införlivas i svensk rÀtt. Vidare kommer olika skatte- och civilrÀttsliga förslag att analyseras utifrÄn ett statligt och företagsekonomiskt perspektiv. VÄra empiriska studier utgÄr till stor del utifrÄn redan befintlig litteratur i Àmnet och vÄr övergripande ansats Àr dÀrmed deduktiv. DÄ vÄra problemformuleringar, och pÄ dem förvÀntade svar, Àr vÀldigt komplexa, sÄ har vi valt ett kvalitativt angreppssÀtt med personliga intervjuer som metod för insamling av empiri. VÄr teoretiska referensram bestÄr av principer, lagar, normer och modeller som pÄ nÄgot sÀtt behandlar sambandet mellan redovisning och beskattning.

SammanfattningI denna uppsats görs en undersökning av reglerna i 17 kap. och 21 kap. ABL. Undersökningen resulterar i en bedömning ifall reglerna Àr ÀndamÄlsenliga för ett av dess syften; att skydda ett bolags borgenÀrer. Uppsatsen Àr frÀmst en bolagsrÀttlig analys, men utgör Àven ett beaktande av skatte- och redovisningsrÀttsliga delar.Vid tillÀmpningen av dessa regler finns en viss problematik, vilken utgör, dels hur reglerna ska tolkas, dels att kringgÄenden av reglerna Àr möjliga att göra.

Bakgrund: I och med att företag arbetar i nÀtverk skapas beroendeförhÄllande som krÀver styrning och koordinering. En viktig faktor i ekonomisk styrning Àr tillgÄngen till och skapandet av information. Det har inte genomförts nÄgon större mÀngd studier, i synnerhet inte med svenska exempel. Syfte: Uppsatsens syfte Àr att beskriva vilken ekonomisk information som delas, och hur den systematiseras, i utvecklade vertikala samarbetsrelationer mellan kund och leverantör, samt att förklara hur den ekonomiska informationen anvÀnds. Genomförande: Vi har valt att studera tre relationer mellan företag som redan har ett nÀra samarbete.

Syfte: Uppsatsen har till syfte att undersöka huruvida skillnader föreligger mellan den av granskade företag upplevda nyttan av revision och revisionsbyrÄernas Äsikt om vad de tillför företag. FrÄgestÀllningen blir sÄledes vad företagen kÀnner att de fÄr ut av revision, kontra vad revisionsbyrÄerna kÀnner att de tillför och om det finns en skillnad.Metod: En huvudsakligt kvalitativ studie har genomförts med intervjuer. Representanter frÄn tre stora revisionsbyrÄer har intervjuats om sina Äsikter, fyra mindre bolag har ocksÄ tillfrÄgats.Teori: Materialet som insamlades under intervjuerna har analyserats utifrÄn frÀmst förvÀntningsteori.Empiri: Materialet presenteras uppdelat pÄ respondent och ÀmnesomrÄde.Slutsats: Den mest framtrÀdande gemensamma nÀmnaren för nyttan av revision visar sig vara rÄdgivningen gÀllande skatte- och momsfrÄgor. Trots revisionsbyrÄernas framhÄllande av bredden pÄ de tjÀnster de kan erbjuda och allt de kan hjÀlpa företagen med i dess dagliga verksamhet finner vi att de mindre bolagen vi har intervjuat mest Àr intresserade av rÄdgivningsdelen. För de mindre bolag som har stora externa intressenter, exempelvis statliga uppdragsgivare och finansiÀrer, var den pÄskrivna revisionsberÀttelsen Àven vÀrdefull.Att revision Àr nödvÀndigt var de mindre bolagen ense om, dock upplevdes den vara alltför dyr.

Antalet personer med demenssjukdomar ökar i takt med att befolkningen blir allt Àldre och en stor del av vÄrden av personer med demenssjukdom utförs av anhöriga. För att kunna stödja anhörigvÄrdare Àr det viktigt att sjuksköterskor har kunskap om hur anhöriga upplever sin situation. Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelse av att vÄrda personer med demenssjukdom. För att besvara syftet har en litteraturstudie genomförts dÀr 12 kvalitativa artiklar analyserats. Ur analysen framkom sju teman: Upplevelse av stress, svÄrigheter och otillrÀcklighet, Upplevelse av sorg och förlust, Upplevelse av förÀndrade relationer och roller, Upplevelse av förpliktelse, Upplevelse av vÀlbefinnande, Upplevelse av stöd, samt Upplevelse av att bemÀstra och skapa mening i sin situation.

Umea? universitet ha?ller i nula?get pa? att utveckla ett nytt intrana?t som a?r ta?nkt att anva?ndas av ansta?llda pa? Umea? universitet. Detta intrana?t har ett inloggat och utloggat la?ge. Det utloggade la?get a?r o?ppet fo?r allma?nheten och det inloggade a?r ta?nkt ska vara en personaliserad del da?r den ansta?llde ska kunna anpassa sitt inloggade la?ge efter behov.

Bakgrund: RevisionsberÀttelsen Àr den rapport som intressenter kan ta del av. Det Àr revisorns uttalande som har högt vÀrde dÄ det Àr revisorn som Àr informationsmedlare mellan parterna. Tolkningar som revisorn gör, Àr grund för andras beslut. Tidigare forskning visar att en revisionsberÀttelse inte signalerar tillrÀckligt om företagets fortsatta drift, samt att det var endast 20-27% som erhÄllit orena revisionsberÀttelser innan företagen inlett konkurs. De olika anmÀrkningarna i orena revisionsberÀttelsen har olika allvarlighetsgrader enligt andra studier.Syfte: Vi vill med denna studie undersöka om aktiebolagens sist erhÄllna orena revisionsberÀttelser, har ett statistiskt signifikant samband med aktiebolagens inledda konkurs under Äret 2010.Teori: De teorier som har anvÀnts i denna studie Àr agentteorin och intressentmodellen.

Ett kÀrnkraftverks kontrollrum Àr en komplex miljö som stÀller stora krav pÄ operatörerna som styr och kontrollerar det. En viktig del för att fÄ systemen att fungera Àr kommunikationen mellan operatörerna. För att minimera risken för att missförstÄnd sker sÄ har det införts instruktioner pÄ att trevÀgskommunikation ska anvÀndas av operatörerna i kontrollrummen.Studiens syfte var att undersöka i vilken omfattning trevÀgskommunikation anvÀnds i kontrollrum samt att lÀgga en grund för vidare forskning för att utreda vad det tredje steget i trevÀgskommunikation ger jÀmfört med tvÄvÀgskommunikation och om det Àr nödvÀndigt att anvÀnda sig av trevÀgskommunikation. För att undersöka detta har fyra observationer och tvÄ fokusgruppsintervjuer genomförts med tvÄ skiftlag frÄn Ringhals. Observationerna Àr genomförda under skiftlagens ÄtertrÀningspass i en simulator som Àr en identisk kopia av ett riktigt kontrollrum.

I dagens nÀringsliv Àr effektiv kommunikation och informationsutbyte mellan företag en förutsÀttning för verksamheten. NÀringslivet utmÀrks av förÀndring; företag köps upp, företag slÄs samman, företag samarbetar i projektform. Behovet av att integrera varandras informationssystem stÄr i paritet med ovanstÄende förÀndringar. Ett stort problem med systemintegration Àr variationsrikedomen mellan informationssystemen, betrÀffande teknisk plattform och programsprÄk. Webservices erbjuder metoder att enkelt integrera olika informationssystem med varandra.I rapporten beskrivs hur webservices implementeras och vilka tekniska komponenter som ingÄr, samt de fördelar som webservicetekniken ger.

Studiens syfte var att unders?ka kuratorers upplevelser av att m?ta och arbeta med v?ldsutsatta kvinnor, samt att identifiera de faktorer som kuratorerna ans?g vara viktiga i detta arbete, liksom att analysera de utmaningar som f?rekommer. Resultatet grundar p? nio semistrukturerande intervjuer med kuratorer fr?n olika geografiska omr?den i Sverige, verksamma inom h?lso-och sjukv?rd, socialtj?nst och ideell organisation. Empirin analyserades genom tematisk analys, en kvalitativ metod.

Studien har haft som syfte att genom exempel belysa hur skola respektive socialtjÀnst arbetar med ungdomar med avvikande beteende. För att dÀrigenom undersöka om- och hur samverkan myndigheterna emellan kan förbÀttra möjligheterna för psykosocial behandling av dessa ungdomar. Studien har en hermeneutisk ansats och har utgÄtt ifrÄn den kvalitativa forskningstraditionen. Insamlandet av empirin har skett igenom intervjuer i en mindre- respektive en medelstor kommun. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med tvÄ representanter ifrÄn varje myndighet, dessa intervjuer har sedan tolkats med en kvalitativ innehÄllsanalys.

Romantiska relationer pÄ arbetsplatsen ökar i frekvens dÄ mÄnga idagtillbringar mer tid pÄ arbetsplatsen. Dessa relationer pÄverkar inte bara individerna i paret utan har effekter Àven för deras medarbetare och organisationen de arbetar i. Syftet med studien var att förstÄ hurrelationerna pÄverkar och upplevs av dem som inte sjÀlva Àr involverade i den. För att uppnÄ detta gjordes halvstrukturerade intervjuer med fyra kvinnor och fyra mÀn, vilka analyserades tematiskt. Ur resultatet framkom Ätta teman som inverkar pÄ hur romantiska relationer upplevs.

Supply Chain Management innebÀr styrande av leveranskedjor. En leveranskedja bestÄr av leverantörer, tillverkare, distributörer och ÄterförsÀljare. I dagslÀget bör marknadskonkurrensen vara mellan olika leveranskedjor och inte företag mot företag.För att erhÄlla konkurrenskraftiga leveranskedjor krÀvs det bland annat att företagen nyttjar kommunikation tvÀrs genom hela leveranskedjan, samt att företagen anvÀnder de tekniska hjÀlpmedel som finns för att förenkla det administrativa arbetet.En förutsÀttning för att leveranskedjan skall bli konkurrenskraftig Àr att företagen som ingÄr i kedjan vÄgar delta i informations- och kunskapsutbyte. Med ett sÄdant utbyte bör företagen höja vÀrdet pÄ slutprodukten till ett reducerat pris.Syftet med rapporten Àr att sammanstÀlla en modell över "hur den undersökta kedjans informationsutbyte Àger rum idag".Den undersökta Supply Chain Management-kedjan har kommit en bit pÄ vÀg, men nyttjar i dagslÀget inte Supply Chain Management-filosofins alla konkurrensfördelar. Företagen anvÀnder sig bland annat av lager för att tillmötesgÄ sina kunders krav pÄ snabba leveranser..