I denna studie har vi ur ett intressentperspektiv undersökt vem som tjÀnar pÄ offentliga e-tjÀnster. Syftet med studien var att tydliggöra olika intressenters nytta av offentliga e-tjÀnster och visa pÄ den pÄverkan som dessa har för olika intressenter. Detta gjordes med hjÀlp av en kvalitativ studie, som frÀmst bestod av intervjuer med intressenter för barnomsorgse-tjÀnster i Simrishamns kommun. Nyttan för dessa intressentgrupper undersöktes utifrÄn de fyra perspektiven; mÀnskliga resurser, informationsutbyte, arbetsflöde för informationshantering och produktivitet, grundade i vÄrt ramverk för effektivitetsmÀtning. Resultatet frÄn studien visade att nyttan av offentliga e-tjÀnster, som kan bestÄ av dels medborgarnytta och dels verksamhetsnytta, skapas av de tre faktorerna hög anvÀndningsgrad, bra samarbete och tillförlitlighet.

Jag kommer i denna uppsats beskriva den designprocess som pÄgÄtt vid skapandet av en webbaserad informationsplattform frÄn koncept till slutprodukt.Mitt uppdrag har varit att effektivisera en webbyrÄs nuvarande sÀtt att hantera och sprida information pÄ, som bestod av en blandning mellan digital och analog information, och skapa en ny webbaserad informationsplattform. Den nya webbaserade informationsplattformen ska kunna samla all information pÄ en plats och skapa ett effektivare informationsutbyte mellan de anstÀllda pÄ företaget.Jag har anvÀnt mig av tvÄ teoretiska ramverk; Nielsens tio heuristics samt Krugs visuella design hierarki.Jag har arbetat nÀra bestÀllaren för att kunna skrÀddarsy webbplatsen till deras behov.Resultatet efter ett omfattande arbete med designmallar och front-end kodning blev grunden för webbyrÄns webbaserade informationsplattform, utvecklad för att effektivisera spridningen av information pÄ företaget..

UtdelningsnivÄer bland företag Àr nÄgot som har fÄngat ekonomers intressen under en lÄng tid. Under 1960-talet presenterades irrelevansteorin av Merton Miller och Franco Modigliani. Teorin gÄr ut pÄ att ett företags vÀrde Àr oberoende av dess utdelningspolicy i en vÀrld utan skatter och transaktionskostnader. Det fortsatta intresset kring ett företags utdelningspolicy har under de senaste fem decennierna resulterat i ett antal nya teorier som i kontrast med Miller & Modigliani menar att ett företags utdelningspolicy kan pÄverka dess vÀrde under antagandet om icke-perfekta marknader. Dessa teorier har till stor del sin grund i studier som gjorts pÄ utlÀndska bolag.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att se hur internrevisionens oberoende och internrevisorns objektivitet kan komma att pÄverka samarbetet mellan den interna och externa revisorn. Vidare syftar uppsatsen till att studera vilken pÄverkan den interna revisorn och dennes arbete med intern kontroll kan ha pÄ den externa revisorns arbetsuppgifter och om ett nÀra samarbete parterna emellan kan effektivisera granskningen.Metod: En studie har utförts med fem stycken respondenter i StockholmsomrÄdet. En kvalitativ metod har tillÀmpats vid insamling och bearbetning av data. För att uppfylla uppsatsen syfte anvÀndes semistrukturerade intervjufrÄgor.  Slutsats: Revisionen kan effektiviseras genom ett samarbete, det om det finns en tillfredsstÀllande kommunikation och ett bra informationsutbyte. VÄr studie pekar pÄ att oberoendeproblematiken stÀndigt Àr aktuell och att den aldrig helt kan elimineras.

OmvÄrdnad av svÄrt sjuka patienter krÀver ett professionellt omhÀndertagande dÀr sjuksköterskor och lÀkare har ett helhetsansvar för situationen. Möten med patienter stÀller stora krav pÄ vÄrdgivaren och för att kunna erbjuda patienten en optimal vÄrd behöver sjuksköterskor och lÀkare en vÀl fungerande verksamhet. Kommunikation och samarbete Àr en förutsÀttning för god vÄrd med hög vÄrdkvalitet och patientsÀkerhet. StrÀvan efter en bÀttre kommunikation och relation mellan sjuksköterskor och lÀkare föresprÄkar en mer hÀlsosam arbetsmiljö som i slutÀndan kan ge bÀttre upplevelse och resultat för patienten. Litteraturstudiens syfte var att belysa hur kommunikation fungerar mellan sjuksköterskor och lÀkare i akutsjukvÄrden.

BIM has been a trend in recent years when it comes to design and construction ofnew buildings. However, there has been less talk about what happens to BIM modelsafter the construction phase.This issue has been raised at the Forsmark construction documentation department.This thesis aims to look at how the information in a BIM model can be transferred tofacility management and GIS systems and thus add value, even after the constructionphase.Questions raises how such an exchange might look like and whether it is reliable.How should a claim be brought to planners for such an exchange to work.This thesis tested some of the most common methods for this kind of exchange ofinformation from BIM models to facility management and GIS. It was formats like IFC,Fi2xml and a database connectivity that was analyzed by a computer simulation of amodel provided by Forsmark. The model consisted of an existing office building atForsmark, modeled in Autodesk Revit.The results indicate that the formats tested require a precise plotting of the models.The loss of information that came to light in the simulation could be attributed tofailure modeling in Revit. Even such things as naming of areas must be consistent.

Samarbetet inom EU stÀller lÄngtgÄende krav pÄ medlemsstaterna att underlÀtta för unionens medborgare att utnyttja de friheter EG-rÀtten genom EG-fördraget stÀllt upp. En av dessa friheter Àr fri rörlighet för arbetstagare och egenföretagare inom EU. Denna fria rörlighet skapar förutom möjligheter Àven svÄrigheter. Nationella regelsystem pÄ skatte- och socialförsÀkringsomrÄdet mÄste anpassas till de övriga medlemslÀndernas system för att den enskilde inte skall hindras genom diskriminering dÄ denne utnyttjar den fria rörligheten. För att förebygga och förhindra problem som kan uppstÄ angÄende socialförsÀkringstillhörighet för den som flyttar, har EU-samfundet skapat ett regelverk för att samordna medlemsstaternas socialförsÀkringssystem.

Bakgrund: Av tidigare kvantitativ forskning framkommer att individer vill nÀrvara vid Äterupplivning av nÀrstÄende.Enligt etiska riktlinjer frÄn Svensk sjuksköterskeförening, Svenska lÀkaresÀllskapet och Svenska rÄdet för hjÀrt-lungrÀddning, Àr det de nÀrstÄendes rÀtt att fÄ nÀrvara vid Äterupplivningen. Trots detta menar viss sjukvÄrdspersonal att det inte Àr lÀmpligt att nÀrstÄende nÀrvarar vid Äterupplivningen. Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka upplevelser av att nÀrvara under Äterupplivning av nÀrstÄende. Metod: Litteraturstudien bygger pÄ nio kvalitativa artiklar som alla rör individers upplevelser av att nÀrvara vid Äterupplivning av en nÀrstÄende. Kvalitativ innehÄllsanalys har genomförts för att analysera artiklarnas resultat.Resultat: De flesta individer ville nÀrvara vid Äterupplivningsförsök av en nÀrstÄende, dÄ de kan se vad som hÀnder med deras nÀrstÄende samt trösta och lugna denne.

Uppsatsen fokuserar pÄ informationssökning i sociala nÀtverk och om vi vet tillrÀckligt om de resurser som finns i vÄra nÀtverk för att det ska kunna kallas socialt kapital. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur medvetna gymnasieelever Àr om potentiella informationskÀllor inom ramen för deras sociala nÀtverk, och vidare om den kunskapen i praktiken möjliggör informationssökning i nÀtverket. Tre frÄgestÀllningar har varit centrala för uppsatsen: (1) Hur lÄngt strÀcker sig elevernas kunskap om deras respektive sociala nÀtverk? (2) Kan de lokalisera potentiella informationskÀllor? Och slutligen (3) vilka faktorer kan eventuellt hindra anvÀndning av nÀtverket som en informationsresurs? Djupintervjuer med fem gymnasieelever visar att respondenterna generellt ser tvÄ till tre steg bort i nÀtverket. I majoriteten av fallen vet Àven respondenterna tillrÀckligt om sina nÀtverk för att lokalisera potentiella informanter i de situationer som diskuterades.

Denna uppsats har som syfte att analysera problematiken kring sÄ kallade exit-upplÀgg. Syftet Àr vidare att hitta en möjlig lösning för att minska exit-upplÀgg som utförs av fysiska personer. Efter EU-Domstolens dom iX och Y-fallet öppnades en möjlighet att utföra exit-upplÀgg. Ett exit-upplÀgg innebÀr att en person gör en un-derprisöverlÄtelse till ett holdingbolag i utlandet som personen sjÀlv Àger för att se-dan efter en fullstÀndig utflyttning fÄ sina kapitalvinster beskattade i den nya hem-viststaten. VÀljs ett land med lÄg eller ingen beskattning pÄ kapitalvinster och har landet ett skatteavtal med Sverige som inte ger Sverige sÄsom kÀllstat en rÀtt att be-skatta vinster kan beskattning av andelar minskas eller helt undgÄs.Problematiken kring exit-upplÀgg ligger i att tioÄrsregeln i 3 kap.

Den hÀr undersökningen utvÀrderar ett medarbetarprogram för undersköterskor pÄ Helsingborgs lasarett. Syftet med undersökningen Àr att utifrÄn medarbetarprogrammets mÄl undersöka om mÄlen har uppfyllts. De förankras Àven i teorier om lÀrande. I undersökningen har det Àven utformats en frÄgestÀllning. MÄlet med medarbetarprogrammet var att lyfta fram gruppen undersköterskor och programmet hade temat personlig utvecklingUppsatsen bygger pÄ kvalitativ metod och datainsamlingstekniken Àr intervjuer.

Denna studie inriktar sig pĂ„ samverkan och tillsynsvĂ€gledning mellan lĂ€nsstyrelse och kommuner i Östergötlands lĂ€n samt dessa myndighetsnivĂ„ers samverkan med centrala myndigheter mot mĂ„let om en likvĂ€rdig miljötillsyn i lĂ€net. Studiens huvudsakliga syfte Ă€r att undersöka hur denna myndighetssamverkan pĂ„verkar implementering av miljölagstiftning i lĂ€net. Ett av de miljösamverkansprojekt som har studerats mer ingĂ„ende Ă€r Miljösamverkan Östergötland (MÖTA), som Ă€r ett samverkansprojekt dĂ€r samtliga av Östergötlands tretton  kommuner samt lĂ€nsstyrelsen deltar. Som metod för att undersöka denna miljösamverkan valdes kvalitativa intervjuer, dĂ€r intervjuer har utförts med handlĂ€ggare samt miljöinspektörer vid lĂ€nsstyrelsen i Östergötlands lĂ€n samt Linköpings kommun och FinspĂ„ngs komm n. För att underbygga detta empiriska material har Ă€ven en vetenskaplig förankring gjorts i forskning som behandlar implementering och samverkan mellan myndighetsnivĂ„er inom miljöomrĂ„det.

Uppsatsen fokuserar pÄ informationssökning i sociala nÀtverk och om vi vet tillrÀckligt om de resurser som finns i vÄra nÀtverk för att det ska kunna kallas socialt kapital. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur medvetna gymnasieelever Àr om potentiella informationskÀllor inom ramen för deras sociala nÀtverk, och vidare om den kunskapen i praktiken möjliggör informationssökning i nÀtverket. Tre frÄgestÀllningar har varit centrala för uppsatsen: (1) Hur lÄngt strÀcker sig elevernas kunskap om deras respektive sociala nÀtverk? (2) Kan de lokalisera potentiella informationskÀllor? Och slutligen (3) vilka faktorer kan eventuellt hindra anvÀndning av nÀtverket som en informationsresurs? Djupintervjuer med fem gymnasieelever visar att respondenterna generellt ser tvÄ till tre steg bort i nÀtverket. I majoriteten av fallen vet Àven respondenterna tillrÀckligt om sina nÀtverk för att lokalisera potentiella informanter i de situationer som diskuterades.

Den tekniska utvecklingen i samha?llet ga?r fortare och fortare frama?t. Idag a?r det inte ovanligt att mobiltelefonerna anva?nds fo?r att go?ra banka?renden, hantera e-post och vara aktiv pa? sociala medier. Tekniker och lo?sningar som utvecklas ska vara kostnadseffektiva och anva?ndarva?nliga, men a?r detta pa? bekostnad av informationssa?kerheten? Fra?gesta?llningar som har besvarat handlar om vilka sa?rbarheter i tekniken som angripare kan utnyttja fo?r att ta sig in i en telefon, hur det uppta?cks och vilka proaktiva a?tga?rder som kan implementeras.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Den nya revisorslagen och revisorns oberoende Seminariedatum: 2002-06-07 Kurs: FEK 591, Magisteruppsats redovisning 10 poÀng Författare: Martin Bergqvist, Daniel Dolenec Handledare: Michael Thorstensson Krister Moberg Nyckelord: Revisorslagen, analysmodellen, RevisorsnÀmndens praxis, rev-isorns oberoende, Revisionsbolagsutredningen Syfte: VÄrt syfte med denna uppsats Àr att utvÀrdera om den nya revisorslagen medför en förÀndring i oberoendefrÄgor som har behandlats i praxis, samt att undersöka hur revisorerna genom att tillÀmpa analysmodellen skulle agera i dessa frÄgor. Metod: Det har genomförts en rÀttsdogmatisk studie som ligger till grund för utvÀrderingen. Den har bestÄtt av en jÀmförelse mellan den gamla och nya revisorslagen, samt en granskning av praxis i oberoendefrÄgor. Vidare har en fallstudie genomförts, dÀr revisorer har fÄtt tillÀmpa analysmodellen pÄ ett antal typfall som Àr kopplade till revisorns oberoende. Slutsatser: VÄra slutsatser Àr att den nya revisorslagen medför att revisorn nu under vissa förutsÀttningar kan Äta sig eller behÄlla ett uppdrag i följande situationer: Ett revisionsuppdrag dÀr revisionsklienten ingÄr i ett avtalsförhÄllande med revisorn/revisionsbyrÄn; ett konsultuppdrag dÀr det föreligger intressegemenskap mellan uppdragsgivaren och revisorn/revisionsbyrÄn; ett konsultuppdrag dÀr revisorn tillhandahÄller revisionsklienten med konsulttjÀnster av revisionell karaktÀr.