Hälso- och sjukvården är idag under stor förändring. Dagens sjuksköterska ställs inför kraven från den allt mer välinformerade patienten. Enligt lag har patienten rätt att vara delaktig i vården bland annat genom att läsa sin journal. Dagens sjuksköterska måste tillåta patienten att aktivt delta i sin vård. Som teoretisk utgångspunkt har Benners omvårdnads teori använts.

BAKGRUND: Anva?ndandet av smartphones har de senaste a?ren o?kat markant i a?ldrarna 13- 16 a?r och 93 % anva?nder internet dagligen. I och med det faktum att Sveriges regering har skapat en myndighet fo?r att fo?lja medieutvecklingen med syftet att sta?rka unga inom just detta omra?de, sa? ansa?g vi att det var intressant att underso?ka hur ungdomar sja?lva upplever sitt anva?ndande av smartphone. SYFTE & FRA?GESTA?LLNINGAR: Syftet med studien var att underso?ka om dagens informationssamha?lle, i och med det o?kade anva?ndandet av smartphones, kan vara gynnande fo?r individens ka?nsla av egenmakt och delaktighet.

Syfte: Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av gåronden med fokus påinformation, patientens integritet och delaktighet.Metod: Deskriptiv design med kvalitativ ansats. Åtta omvårdnadsansvariga sjuksköterskor påtvå kirurgavdelningar intervjuades. Datainsamlingen gjordes med semistrukturerade intervjuersom bearbetades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Information var en stor del av gåronden och kunde både lyfta och sänka gåronden.Patienternas delaktighet och möjlighet till ett eget val beskrevs. Sjuksköterskorna beskrev hurpatienternas integritet kan både bevaras och kränkas under gåroden samt vilka fel somuppkommer.Diskussion: Sjuksköterskorna upplevde att information till patienterna som de förstod var enviktig del av gåronden. Att bevara patienternas integritet under gåronden ansågs varavårdpersonalens uppgift och i många fall enbart sjuksköterskornas.

Narkotika- och alkoholmissbruk är ett hälsoproblem i hela världen och nyktra missbrukare är en utsatt grupp i samhället. Vid missbruk är det inte bara intaget av narkotikan eller alkoholen som medför skada. Hela livssituationen kan bli drabbad, inte minst kontakten med vänner och familj. För att hålla sig nykter, återanpassa sig till samhället och leva ett hälsosamt liv finns det många faktorer som är betydelsefulla. Syftet med studien var därför att undersöka nyktra missbrukares upplevelser av socialt stöd, fritidsaktiviteter samt utanförskap och delaktighet i samhället.

Den la?rande organisationen ka?nnetecknas av parallella processer, samarbete o?ver gruppgra?nserna och kollektivt la?rarande. La?randet har visat sig vara en stor konkurrensfo?rdel. Den kunskapsbaserade organisationens ka?rna a?r de ma?nniskor som arbetar i den och deras samlade kompetens.

Syftet med studien var att belysa Internet-webbsidans potential som kanal för hälsokommunikation kring primärprevention, med utgångspunkt från en webbaserad vaccinationskampanj mot livmoderhalscancer. Studien är empirisk med en kvalitativ ansats. Enkäter och semistrukturerade gruppintervjuer med halvöppna frågor har använts för att samla in data. Fjorton unga kvinnor i åldern 18-19 år på två gymnasieskolor i Stockholm deltog i studien. För att analysera data har innehållsanalys med manifest ansats används. Resultaten visar att kvinnorna hade olika attityder till, samt uppfattningar och upplevelser av den webbaserade hälsokommunikationen och olika förbättringsområden framkom.

Syfte: Studie syftar till att utvärdera den metod kallad Show me the money som Mölndals stad använder för att på ett utvidgande sätt uppmuntra och ta vara på ungdomars delaktighet och engagemang. Frågeställningar:? vilka teorier och ideologier ligger till grund för Show me the money?? vilka mål har metoden och hur implementeras dem i fritidsgårdsverksamheten?? hur förverkligas målen i praktiken sett utifrån brukarnas erfarenheter och upplevelser?? vilka styrkor och förbättringsområden har metoden?Metod: Studien är en kvalitativ utvärdering som lyfter fram två perspektiv: det teoretiskt professionella via två personal på kommunens avdelning för fritidsgårdar och brukarperspektivet genom ungdomars erfarenheter från fritidsgårdsverksamheten. Det teoretiska perspektivet är bearbetat och formulerat till en programteori för Show me the money där dokumentanalys och intervju med personalen använts. Brukarperspektivet är framtaget genom fokusgruppintervju och enskild intervju med totalt fyra ungdomar.

Syftet med rapporten var att undersöka om dialogen kunde användas i klassrummet för att nå kunskap. Detta tycker jag är intressant därför att kunskap kan nås på olika sätt. Metoden har varit en kvalitativ undersökning. Den datainsamling som utförts har varit en kombination av olika metoder, teoristudier och intervjuer. Jag intervjuade två gymnasielärare och en högstadielärare respektive tre gymnasieelever vilka togs fram ur ett bekvämlighetsurval.

The aim of this study is to investigate into the use of discussions in the classroom to help the pupils develop a deeper understanding of mathematical concepts and operations. The empirical data contain interviews with two teachers and observations from their lessons. The purpose of the interviews was to find out what importance the teachers ascribed to the ability of their pupils to talk about mathematics, and how they organised their classes to encourage mathematical discussions. With the observations, I was able to see the interaction in the classroom and hear discussions between the teacher and the pupils, as well as between the pupils themselves.The interviewed teachers proved to share my own belief in the results of researchers like Malmer (1999) and Löwing (2006) about the importance of verbal discussion, argumentation and reflection during mathematics classes. But convictions derived from the research of others are one thing, the practical application of the wisdom in the classroom another.

The aim of this study was to examine young people?s experiences of participation within the intervention Contact Person. Three questions were asked concerning young people?s experience of participation, aspects that promoted/limited the young people?s experience and the significance they attached to the intervention. The findings in this study are based on phenomenological interviews with five teenagers within the intervention Contact Person.

Sjuksköterskors syn på familjens närvaro och delaktighet i barnets vård har pendlat under det senaste seklet. I relation till uppkommen evidens genom forskning har familjecentrerad vård blivit ett alltmer vedertaget begrepp inom barnsjukvård. Familjens delaktighet i barnets vård har visat sig vara en hälsofrämjande resurs för hela familjen. Sjuksköterskor har en viktig roll i att engagera och involvera familjen i omvårdnaden, således kan sjuksköterskors synsätt påverka i vilken mån det utförs. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att belysa sjuksköterskors synsätt på familjecentrerad vård när ett barn vårdas på sjukhus, och resultatet utgörs av 11 vetenskapliga artiklar.

This study aims to explore how a gardening project with elderly living in Djuröhemmet, a nursing home outside Stockholm, affected them regarding psychological well-being and their experience of participation during the planning and construction of the memory garden. The gardening project is new in its kind by allowing the residents to influence the design of the garden by sharing the project leader their gardening memories from previous parts of their life and by wishing for specific plants and items.  The method being used was qualitative interviews where we interviewed seven people living in Djuröhemmet who participated in all or parts of the project. The theoretical framework is Molins (2004) definition of participation, but also theories of meaningfulness, social needs and gerotranscendence were applied. The results indicate that the participants did not realize that their involvement during the planning helped developed the garden.

Syftet med denna uppsats var att undersöka några ungdomars och unga vuxnas föreställningar kring vad som är ett gott liv utifrån ett delaktighets-, normalitets- och identitetsperspektiv. Trots att de flesta unga mår bra idag är det allt fler som uppvisar stressymtom (Ungdomsstyrelsen, 2007). Tänkbara förklaringar är att pressen i skolan tycks öka, samt att övergången mellan ungdomstid och vuxenliv sker allt senare i livet (ibid). Hälsa är ett brett begrepp Ewles & Simnett, 2005). Att etableras på arbetsmarknaden samt att känna delaktighet i samhället kan ses som viktiga hälsofaktorer för unga människor (Reine, 2009; Statens folkhälsoinstitut, 2010).

I dagens stressiga och ständigt föränderliga arbetsliv är det av stor vikt att främja en hälsosam arbetsplats. Forskning har visat att arbetstrivsel har en betydande effekt på människors upplevda hälsa och indikerar också att det är vissa faktorer på arbetsplatsen som är extra viktiga för arbetstrivsel och välmående, som tex kommunikation, delaktighet, ledarskap, socialt stöd och fysisk aktivitet. Syftet med undersökningen var att undersöka ifall det finns ett samband mellan hög arbetstrivsel och hög självuppskattad hälsa. Undersökningen gjordes med hjälp av 62 anställda på ett företag som placerat sig på topp 10 listan över Sveriges bästa arbetsplatser 2013. Med hjälp av två självuppskattningsenkäter, SHIS & WEMS, mättes de anställdas upplevda hälsa samt den upplevda arbetstrivseln och sambandet dem emellan analyserades.

Inom området organisationsförändring finns en mängd tidigare forskning, men då ämnet är komplext med många faktorer som kan påverka utfallet av förändringen finns utrymme för fortsatt forskning. Denna studie ämnar studera en organisationsförändring på ett industriföretag sett ur ett medarbetarperspektiv. Syftet med undersökningen är att öka förståelsen kring förändringsfaktorers betydelse och studiens frågeställningar behandlar medarbetarnas upplevelser av förändringsarbete samt de faktorer som bidrar till en väl genomförd förändring. Vidare introduceras läsaren i ämnet genom synliggörande av tidigare forskning vilken vi finner relevant för denna studie. Sedan beskriver vi den valda metoden, där vi utgår från en hermeneutisk ansats med kvalitativa semistrukturerade intervjuer som tillvägagångssätt. Därefter redogör vi för studiens resultat som visar att medarbetarnas upplevelser av förändringsprocessen varit mestadels positiva, dock med några undantag. I diskussionen lyfts faktorerna kommunikation, tydlig information, delaktighet och enad organisationskultur.