Syftet med underso?kningen a?r att kartla?gga pa? vilket sa?tt digitala la?rverktyg har betydelse fo?r elevs utveckling av fa?rdigheter inom omra?det kommunikation och delaktighet i tra?ningsskolan.Det sociokulturella perspektivet har anva?nts som teoretisk ram fo?r att underso?ka elevers kommunikation och delaktighet i mo?tet med artefakten iPad.Underso?kningen ger en o?versikt kring tidigare forskning av kommunikation och delaktighet. Genom en tillbakablick pa? specialpedagogiken beskrivs hur arbetet med elever i tra?ningsskolan har sva?ngt genom tiderna. Styrdokument och begrepp beskrivs och fo?rklaras, betydelsen av skolutvecklingssatsningar presenteras.

Syfte: Syftet var att undersöka hur personer med diagnostiserad cancersjukdom upplever kontinuitet, delaktighet och tillit i samband med vård och behandling. Metod: En kvalitativ studiedesign användes och bekvämlighetsurval användes som urvalstyp. I urvalet ingick patienter diagnostiserade med cancersjukdom behandlade vid en onkologisk dagvårdsavdelning eller en onkologisk vårdavdelning. Inklusionskriterier var att patienten talade svenska flytande och var över 18 år. Patienter i livets slutskede samt med sjukdom som innebar en kognitiv nedsättning exkluderades.

Riksdagen beslutade år 2000 om en nationell handlingsplan för att förbättra tillgängligheten för persoaner med funktionsnedsättning. Hindren skall vara åtgärdade före 2010.Syfte. Att studera hur tillgänglighet i offentlig miljö beskrivs i vetenskapliga artiklar och hur det påverkar delaktigheten i socila aktiviteter för personaer med fysisk funktionsnedsättning.Metod. Systematisk litteraturstudie av artiklar sökta i fyra olika databaser.Resultat. Elva artiklar publicerade 2002-2009 studerades och resultatet visar att tillgänglighet i offentlig miljö har stor betydelse för delaktighet i sociala aktiviteter men också graden av funktionsnedsättning, ålder samt upplevelse av hinder är faktorer som är avgörande.Konklusion.

Bakgrund:När en familjemedlem befinner sig i livets slutskede är det en påfrestning förde närstående. De kan känna sig utanför och det är sjuksköterskans uppgift attgöra så att de blir delaktiga i vården. Syfte: Att belysa närståendes behov föratt känna delaktighet vid vård i livets slutskede. Metod: Studien är genomförd som en allmän litteraturstudie baseradpå elva artiklar. Resultat: Detfinns olika behov för att närståendeska känna delaktighet.

Syftet med denna studie var att beskriva erfarenheter som personer med multipel skleros (MS) har av förändrad delaktighet och om deltagande i temagrupp kan främja delaktighet i aktivitet. Undersökningsgruppen bestod av två män och två kvinnor som hade haft MS i minst ett år och hade upplevt förändringar i sina vardagliga aktiviteter. Fokusgruppsintervjuer användes som datainsamlingsmetod och genomfördes vid två tillfällen under deltagarnas rehabiliteringsperiod. Individuella uppföljningsintervjuer genomfördes en månad efter deltagarnas hemkomst. Analys av insamlat material resulterade i tre kategorier som gavs namnen: Förändrad delaktighet i vardagen, Lärdomar som influerar vardagen och Skapandet av en ny vardag.

Denna studie handlar om arbete och delaktighet i samhället för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Studien tar sin utgångspunkt i ett utbildningsprojekt i Sverige. Projektet hade som syfte att integrera unga personer med intellektuell funktionsnedsättning in på arbetsmarknaden genom praktik. Med en kvalitativ intervjumetod, gruppintervjuer, har elva deltagare från projektet intervjuats för att höra deras tankar och reflektioner kring arbete och delaktighet i samhället. Utifrån en innehållsanalys och med teorier om sociala identiteter, normalt eller avvikande samt normaliseringsprincipen har deltagarnas berättelser analyserats.

Syftet med studien är att undersöka hur elever berättar om läsning och   läsundervisning samt hur de berättar om sin delaktighet i arbetet med sin   läsning. Studien utgår från elevens perspektiv och från ett   specialpedagogiskt perspektiv.Studien har en kvalitativ ansats och utgår från den sociokulturella   synen på kunskap, att vi lär i gemensamma verksamheter genom att kommunicera   med andra. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt   åtta elever i år 2 till och med år 5 intervjuades.Resultaten visar på ansvarsfulla elever som berättar om nödvändigheten   i att kunna läsa och insikt om att läsförmåga och att leva i vårt samhälle   har ett samband. De är i det stora hela positiva till läsning och berättar om   flera positiva upplevelser som de får genom sin läsning men läsvanor och   elevernas erfarenhet av undervisning skiljer sig åt.

I den offentliga verksamheten utgör budget främst ett medel för att fördela ekonomiska resurser i verksamheten. På senare tid har de offentliga organisationerna försökt att avbilda budgeten från den privata sektorn om hur budget bör användas effektivare i verksamheten. Traditionellt sett har budget enbart varit ekonomisk information. En modern budget sätter mer fokus på det mänskliga beteendet och deltagandet från budgetuppställandet till budgetuppföljningen. Det har skett en utveckling inom den offentliga sektorn där man har upptäckt vikten av hur viktigt det är med inre effektivitet inom verksamheten för att också lyckas med att få en god yttre effektivitet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur inomhusmiljön på Reggio Emilia inspirerade förskolor skapar förutsättningar för barns delaktighet och inflytande. Detta görs utifrån två frågeställningar som dels ska svara på hur inomhusmiljön i Reggio Emilia inspirerade förskolor är utformade samt på vilket sätt inomhusmiljön skapar förutsättningar för barns delaktighet och inflytande. Denna studie är kvalitativt och vi har arbetat deduktivt. Datainsamlingsmetoden som har använts är observationer av den ostrukturerade formen, med hjälp av papper och penna samt kamera. Resultatet visade att miljöerna hade möbler som var anpassade efter barnens storlek samt material som var lättåtkomliga för barnen.

SammanfattningSedan introduktionen av HLR för 50 år sedan har förutsättningarna för att rädda liv förändrads avsevärt. Många av patienterna som vårdades på sjukhus var äldre och hade svåra kroniska sjukdomar och deras utsikter för en lyckad HLR utan följdkomplikationer var ofta minimala. Beslut om ej-HLR ska fattas av läkaren men bör föregås av samtal med övrig vårdpersonal. Syftet med studien var att identifiera sjuksköterskors delaktighet och upplevelser i beslutsprocessen när ej-HLR fattades. Studien utfördes som en deskriptiv litteraturstudie och 12 vetenskapliga artiklar kvalitets granskades.

Patient delaktighet har fått större uppmärksamhet och författningar har reviderats för att stärka patientens ställning i vården under de senaste decennierna. Sjuksköterskan som först möter patienten i ett ankomstsamtal inför ett operativt ingrepp, har ett betydelsefullt ansvar att möjliggöra patienten delaktig i omvårdnaden. I bakgrunden presenteras begrepp och omvårdnadsteorier vilka har betydelse för studien såsom delaktighet, kommunikation, trygghet och tillit. Tidigare studier visar att sjuksköterskan ser delaktighet som en dynamisk interaktion mellan patienten och sjuksköterskan. Delaktighet främjades genom att sjuksköterskan kommunicerade på ett individualiserat sätt efter patientens behov.

Denna studie behandlar ämnet familjerättssekreterares syn på barns delaktighet i vårdnad, boende och umgängesutredningar. Studien har genomförts i form av kvalitativa intervjuer med sex familjerättssekreterare inom Stockholms stad. De frågeställningar som styrt arbetet lyder: Om och på vilket sätt bereder familjerättssekreterarna barn i åldern sju till elva år möjlighet att delta i vårdnad, boende och umgängesutredningar? Vilken av de två konstruktionerna, skydds- eller aktörsperspektivet, framträder i familjerättssekreterarnas tal om barn i åldern sju till elva år? Vilken betydelse får familjerättssekreterarnas konstruktioner av barn för hur de bereder barnen möjlighet att delta i dessa frågor? Gällande uppsatsens vetenskapsfilosofiska position och teoretiska angreppssätt befinner sig denna studie inom ramen för den fenomenologiska forskningstraditionen. Som en övergripande förståelseram för familjerättssekreterarnas syn på barn och barns delaktighet har vi använt oss av det teoretiska perspektivet socialkonstruktionismen.

Barns Behov I Centrum (BBIC) är ett dokumentationssystem som används inom barnavårdsutredningar för att utreda, planera och följa upp insatser. Denna C-uppsats är en kvalitativ studie där syftet är att undersöka hur barns delaktighet kan se ut enligt socialsekreterare i barnavårdsutredningar efter implementeringen av BBIC, inom socialtjänsten. Våra frågeställningar lyder: Hur arbetar socialsekreterare för att göra barn mer delaktiga? Anser socialsekreterarna att BBIC:s mål med att göra barn delaktiga i utredningar uppnås? Vilka problem kan socialsekreteraren stöta på i arbetet med att göra barn mer delaktiga? Vi har gjort sex stycken intervjuer med olika socialsekreterare från olika kommuner i Stockholmsområdet. Vi har använt oss av Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori samt Harry Shiers delaktighetsmodell.I studien framkommer det att socialsekreterarna har det yttersta ansvaret för att främja barns delaktighet i utredningarna.

Huvudsyftet med studien har varit att beskriva upplevelser och svårigheter om hur kognition påverkar vuxna MMC patienters möjlighet att uppnå delaktighet och självbestämmande. De frågor som har ställts är: 1.) Vad påverkar den hälsorelaterade livskvaliteten hos informanterna? 2.) Hur beskriver informanterna självbestämmande och delaktighet i den dagliga livsföringen? 3.) I vilken utsträckning upplever informanterna att de kan påverka den egna förmågan till självbestämmande och delaktighet i den dagliga livsföringen? Kvalitativ metod har använts där totalt åtta patienter i åldrarna mellan 20-55 år och som alla hade diagnosen MMC ingick. Huvudresultatet visar att flera faktorer påverkar MMC-patienters upplevelse av självbestämmande och delaktighet. Några faktorer som påverkar är kognition, bristande diagnoskunskap, ekonomi och arbete, utbildning och tillgänglighet med flera.

Syftet med denna uppsats var att ta reda på förskollärares uppfattningar om pedagogiskdokumentation och även hur de ser på barns delaktighet och inflytande i denna. Vi använde ossav en kvalitativ intervjustudie för vår undersökning. Vårt resultat visar att förskollärarnaanvänder sig av pedagogisk dokumentation, men vi har funnit att förskollärarna har olika syftemed den pedagogiska dokumentationen vilket resulterar i att den används på olika sätt ute iverksamheten. Barnens delaktighet och inflytande fann vi till vis del, men våra intervjuadeförskollärare nämner tidsbrist som en bidragande faktor till varför barnens delaktighetbegränsas. Vår slutsats är att den pedagogiska dokumentationen upplevs ha en framtid ute iverksamheten på förskolorna.