Syfte: Syftet med denna studie är att göra en jämförande analys av ekonomikurser på Högskolan i Gävle där Informations- och kommunikationsteknik (IKT) används i olika utsträckning i klassrums- och nätverksmodellen. Metod: Studien bygger på ansatser från metoderna aktionsforskning och etnografi som utgår från en klassrumsmodell av campuskurser och en nätverksmodell av distanskurser. Resultat & slutsats: Det är skillnad i upplägg av information och material på Blackboard i de kurser vi studerat. De minst utvecklade och de mest utvecklade kurserna har olika strukturer i dispositionen.     De två modeller som denna studie utgår ifrån skiljer sig från varandra. Skillnaden mellan de mest utvecklade och de minst utvecklade kurserna inom de två modellerna är mindre i nätverksmodellen.     De kurser som idag kan läsas på Högskolan i Gävle är en blandning av en renodlad klassrumsmodell och en renodlad nätverksmodell. Förslag till fortsatt forskning: Vår studie ses utifrån studenternas synvinkel därför kan en studie om Blackboard från en annan aktörs synvinkel, exempelvis lärarens tas med i undersökningen, vad har de för åsikter och synpunkter om Blackboard ur lärandeperspektiv, hur kan plattformen förändras så att studenterna får de bästa förutsättningarna för sitt lärande? Uppsatsens bidrag: Denna uppsats ska ge ett förslag på hur strukturen på plattformen Blackbord kan förbättras för att studenterna ska få ut det bästa möjliga av sina studier..

Elektroniska affärer mellan företag har skapat en ny generation av logistik, e-logistiken. I e-logistiken är kraven på Informations- och kunskapstillgänglighet större än på fysiska resurser. E-logistik bygger på att ha tillgång till rätt information på rätt plats i rätt tid. Det är därför viktigt att ha en så klar bild som möjligt av informationsutbyten i logistikprocesserna. Detta arbete syftar på att belysa vilka informationsflödena är i dagens e-logistik, samt vilka aspekter är viktiga att beakta med avseende på elektroniska informationsflöden i e-logistiken?En tänkbar uppdelning av informationsflödena i e-logistik är före, under och efter transport.

Vid idrifttagning av banljussystemet på Bana 3, Arlanda flygplats, uppstod vissa driftsproblem. Problemen yttrade sig så att de regulatorer, så kallad CCR (Constant Current Regulator), som försörjer Informations- och anvisningsskyltar, löste ur för framförallt överström. Det berodde på att kretsen var ovanligt oscillativ. Problemen uppstod enbart på de kretsar som hade skyltar som last. Som belysning i skyltarna används lysrör.

Informationsinsamlingen har stor betydelse för att revisorer ska kunna skapa sig en bild av ett företag. I denna information ingår förutom ekonomisk information, hur klientföretagets organisation är uppbyggd, hur marknaden fungerar samt vilken konkurrenssituation som råder. Faktorer som klientens bransch, storlek, ålder samt konkurrensen i revisionsbranschen borde kunna påverka vilken information revisorer samlar in. Syftet med denna uppsats var att se om finns några skillnader vid informations- insamlandet mellan stora respektive små revisionsbyråer och i sådana fall varför eller varför inte. Teorier som beaktas behandlar information och olika situationsfaktorer.

The main purpose of this Master?s thesis is to develop an understanding of why non-users do not use public libraries by studying their information and culture habits and their relationship to public libraries. One of the motivating factors behind this choice is the lack of earlier research on the subject, particularly qualitative research. The theoretical framework is stratified into three associated levels with Brenda Dervin?s sense-making theory on an individual level, Marianne Andersson?s and Dorte Skot-Hansen?s model of the roles of public libraries on an institutional level and Pierre Bourdieu?s theoretical apparatus on a social level.

Elektronikföretaget Mobiltech AB i Karlskrona, Blekinge, var i behov av en ny webbapplikation och visade sitt intresse i att låta oss utveckla en ny mer dynamisk lösning åt dem. Deras mål med systemet var att de själv enkelt via ett webbadministrations gränssnitt skulle kunna redigera alla information på deras företags webbsida. Systemet som helhet omfattas av kategorier, informationssektioner samt en erbjudande panel. Som via en lösning av kod struktur och design, som vi från grunden byggt upp för att passa de behov som finns, bildar en administrerbar sida. Vi utvecklade projektet genom att använda oss av PHP5 och MySQL5.

Under de senaste åren har det skett en integrering av Informations- och kommunikationsteknik (IKT), exempelvis datorer, i såväl samhället som i skolans undervisning. Syftet med den aktuella litteraturstudien är att undersöka vilka samtalsaktiviteter som eleverna deltar i då de använder bärbara datorer eller handdatorer under matematiklektionerna, samt att belysa vilka möjligheter och hinder som framträder. Som teoretisk utgångspunkt ligger ett sociokulturellt perspektiv på lärandet där språket, den miljö som eleven befinner sig i och de redskap som används beskrivs som betydelsefulla aspekter för lärandet. I läroplanen förtydligas att elever ska ges möjlighet att delta i kommunikativa samspel och att modern teknologi ska användas så att eleven kan inhämta, lära och utveckla sin förmåga att kommunicera matematik. Tidigare forskning kring matematik visar att elevers kollaborativa lärande och användande av IKT främjar elevernas matematiska kunskaper och delaktighet i samtalet.

Intern kommunikation är ett av verktygen för att förmedla strategier inom organisationer och företag. Att finna ett gemensamt språk inom organisationen kan underlätta förståelsen för företagets visioner och mål. Vårt syfte med undersökningen är att öka kunskap och förståelse samt skapa insikt kring ledningsarbete med intern kommunikation särskilt i samband med en expansiv fas. Vårt mål är att finna beskrivningar för hur ett företag i en expansiv fas kan arbeta med intern kommunikation. Vi har utfört en fallstudie av ett företag inom vård- och omsorgssektorn.

Syftet med studien är att lärare och elever ska se Informations- och kommunikationsteknologi (IKT) som en tillgång trots de uppenbara skillnaderna mellan generationernas IT-användning. Bakgrunden till min undersökning är utredningen En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109). Utredningen innehåller en utvärdering av den nuvarande lärarutbildningen från reformen 2001 samt förslag på förändringar som ska leda till en ny och hållbar lärarutbildning. Ett av förslagen är att IT ska genomsyra den nya lärarutbildningen för att man på så sätt ska förbättra kvalitén i undervisningen och för att lärarna ska kunna handleda eleverna så att de förstår riskerna och farorna på Internet (SOU 2008:109 s.196). Jag har därför initierat ett projekt på min egen skola och använder aktionsforskning som metod utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande och verksamhetsteori.

Stationsmiljön ? ökad tillgänglighet till de tre huvudfunktionerna: köpa biljett, kolla tåg tider och vänta, är ett examensarbete i informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. Syftet med detta examensarbete har varit att ta fram ett nytt designförslag åt Eskilstunas stationshus, som visar hur man med hjälp av den rumsliga formgivningen kan öka tillgängligheten till stationshusens tre huvudfunktioner, i denna besökstäta och intensiva miljö.Under arbetet har observationer och rumsanalyser genomförts för få en ökad förståelse resenärernas rörelsemönster i rummet samt för att få en förståelse för hur tillgängligheten till de tre olika funktionerna fungerar i rummet i dag. Under dessa metoder har det konstaterats att det finns brister i den rumsliga utformningen gällande tillgängligheten till dessa tre funktionerna på de mindre stationshusen.Jag har med hjälp av resultatet från metoderna, teorier och litteratur samt prototyping tagit fram ett nytt designförslag. Det nya designförslaget bygger på att utnyttja ytorna effektivare i rummet, samt genom god informations design vägleda resenärerna fram till de olika funktionerna.Slutsatsen i det här arbetet bygger på att de olika funktionerna behöver separeras i rummet för att inte stoppa upp flödet i rummet och därmed öka tillgängligheten till dessa.

Städer och deras möjligheter till kontakt och möten mellan människor fortsätter att locka folk och vara en viktig anledning till en allt mer accelererande urbanisering i många delar världen över. Att ha välplanerade mötesplatser i ett område är inte längre bara viktigt för ett samhälles sociala sammanhållning, utan i en allt mer globaliserad värld utgör de även en avgörande beståndsdel i städernas konkurrerande om potentiella boende och företagsetableringar. Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för hur planeringen för mötesplatser kan ske i nybyggda urbana områden. Flertalet teorier kring exempelvis vad en mötesplats är, hur detta begrepp har förändrats över tiden, hur planering kan ske för att få som resultat mötesplatser som är flexibla och fungera över lång tid sammanställs och tillämpas därefter på ett fallstudieområde. Fallstudien av Annedal visar att man från planerar-håll genom ett ambitiöst informations-insamlande från boende och ett aktivt planerande under processens gång fått som resultat ett brett spektrum av potentiella mötesplatser i området.

I förvaltningslagen, föreskrivs att myndigheter skall handlägga ärenden ?så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts?. Man skall också bereda andra myndigheter tillfälle att yttra sig i de frågor som kan beröra deras verksamhetsområde. I lantmäterimyndighetens ramlag, fastighetsbildningslagen, står det i 4 kap 25 § att samråd ska ske med andra myndigheter ?vid behov?.

Customer Relationship Management (CRM) är ett ofta använt konceptför verksamheter att hantera sina kundkontakter. En viktig del av CRMär användningen av tekniska lösningar för att lagra och analysera informationom kunder, till exempel genom data mining för att upptäckamönster hos kunders beteende. Idag produceras allt större mängderdata genom människors användning av Informations- och kommunikationsteknik.Traditionell teknik klarar ej av att hantera den variation ochmängd data som existerar, vilket lett till utvecklingen av nya tekniskalösningar för dessa uppgifter. Begreppet Big data brukar användas föratt beskriva stora datamängder. Syftet med denna studie har varit att geökad förståelse för hur Big data kan användas inom CRM.

Demenssjukdom är en av våra största folksjukdomar och i takt med att befolkningen blir allt äldre ökar också prevalensen att drabbas. Det kan ta flera år innan uppvisade symtom leder fram till en diagnos och gruppen äldre som utan hjälp från samhället helt sköter omvårdnaden av en demenssjuk anhörig blir allt större. Samtidigt som sjukdomen progredierar blir också belastningen på den som vårdar allt större och många närståendestödjare visar symtom som depression, utbrändhet, oro och ångest och det är därför viktigt att denna stora grupp i samhället uppmärksammas som ett folkhälsoproblem. Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att belysa de närståendes behov av stöd vid vård av en demenssjuk person i det egna hemmet. Den använda metoden var en manifest innehållsanalys och studien visade att det stöd som efterfrågades mest och gav den största effekten i form av reducerad vårdtyngd, var när den sjuke fick möjlighet att vistas på dagvårdsverksamhet.

Under och efter flodvågskatastrofen i Asien 2004 stod det klart att det svenska beredskapsarbetet hade brister i både planering och förmåga. Skolverket fann år 2006 att det finns skolor där personalen inte är medveten om att en beredskapsplan finns, även om den generellt sågs som viktig. En genomförbar beredskapsplan är viktig för att personal ska ha mental beredskap inför en kris. Det råder brist på undersökningar om beredskapsplanering inom representativa institutioner. Av denna anledning har jag under 2011 genomfört en fallstudie av hur Bodens kommuns Barn ? och ungdoms förvaltning framställer en beredskapsplan.