The forest industry is one of the most important industry branches in Sweden. Since the demand of high precision wood deliveries has increased, the demand on a well constructed forest road net also has increased. A good road net gives the wood-supplier competition advantages and also increases its service level towards its customers, lumber-mills and pulp-mills. In some parts of Norrbotten, the road net is still insufficient and not yet built out enough, and that is why it is important to know how to act and where to improve the road net in these areas. The purpose of this thesis was to create a work-model for long term road planning in areas with no road net or a not yet complete road net. The model has been created in an ArcGis environment, where a long chain of tools has been tied together with the program ?Model builder?.

SammanfattningSyfte och frågeställningar: Studiens deskriptiva syfte är att undersöka och kartlägga vinterfriluftslivsutbildningen på lärosäten i Sverige som utbildar lärare i idrott och hälsa. Frågeställningen till detta syfte är: Hur är vinterfriluftslivsutbildningen på lärosätena beskriven och utformad gällande innehåll, omfattning, kurslitteratur, examinationer, distans till fjällanläggning och ekonomi? Studiens syfte är även att ur ett analytiskt perspektiv och utifrån Bernsteins teorier jämföra lärosätenas vinterfriluftslivsutbildning med varandra. Frågeställningen till detta syfte är: Vilka likheter respektive skillnader finns det mellan lärosätenas vinterfriluftslivsutbildningar?Metod: Studien har en kvalitativ ansats då metodvalet är dokumentanalys.

Syftet med arbetet var att utveckla en metod för att rena fram cytokrom c-Id1 ur periplasma från Ideonella dechloratans. Inledningsvis undersöktes proteinets stabilitet vid låga pH. Flera olika kromatografiska metoder provades under arbetets gång. Till de inledande experimenten användes flow-through fraktioner från rening av annat protein som startmaterial. Senare försök gjordes på periplasma från I.

Användandet av informations- och kommunikationsteknologi (IKT) är något som blir mer och mer vanligt i skolorna. Elever som med hjälp av datorer skriver sig till läsning är något som uppmärksammats genom Arne Tragetons metod och hans bok Att skriva sig till läsning - IKT i förskoleklass och skola (2005). Syftet med denna undersökning har varit att studera hur en lärare omvandlar Arne Tragetons metod till sin egen, vilka val läraren gör, vad som påverkar dessa val och var läraren får informationen ifrån. I den tidigare forskningen tas det upp att en lärare ständigt bör söka kunskap om sina egna metoder och vara medveten om att det pågår en ständig lärprocess. En lärarens erfarenheter och kunskaper om undervisningsmetoder påverkar elevernas inlärning och utveckling. Det bör enligt Alexandersson finnas en medvetenhet hos läraren om den egna handlingen i undervisningen.

Denna uppsats handlar om attityder till ämnet svenska som andraspråk. Som verksam lärare på en gymnasieskola har jag många gånger mötts av negativa attityder till ämnet från både kollegor, skolledare och elever. Attityderna har många ansikten. De kan komma till uttryck i hur skolledare arbetar med personalrekrytering och organisationsmodeller, hur andra aktörer i skolan ser på ämnet (som ett stöd eller steg in i svenskan), och hur de ser på dem som deltar i undervisningen i svenska som andraspråk.Syftet med detta arbete är att undersöka vilka attityder några lärare i svenska som andraspråk och deras elever har till ämnet svenska som andraspråk i två gymnasieskolor i Dalarnas län. Förutom själva attitydundersökningen vill jag ta reda på vilka organisationsmodeller de undersökta skolorna har arbetat fram för ämnet, samt om man kan se något samband mellan lärarnas och elevernas attityder och hur ämnet har organiserats på skolorna.För att få svar på dessa frågor har jag valt att använda två olika metoder.

Syftet med studien är att beskriva informationschefers arbete i den moderna organisationen för att därefter analysera varför arbetssituationen är som den är och vilka konsekvenser det får. Författaren ger med utgångspunkt i resultaten förslag på åtgärder för att förbättra förutsättningarna för att åstadkomma god kommunikation inom organisationer.Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem informationschefer i skilda organisationer, detta för att få en bredd i materialet. Empirin behandlas med innehållsanalys.Bakgrunden till PR- och informationsbranschen pågående utveckling är det informations- och konsumtionssamhälle vi lever i. I teorikapitlet återfinns teorier om hur informationschefen och kommunikationsverksamheten bör fungera. Excellencemodellen spelar här en viktig roll.

Föreliggande studie har utförts som ett kandidatexamensarbete vid Kungliga TekniskaHögskolan i Stockholm. Syftet med studien är att identifiera effekter av kunskapshantering inomklinisk vård samt avgöra om dessa har en positiv inverkan på kliniska arbetsflöden.Vårdmarknaden kan idag som helhet anses vara mycket komplex. Ny teknik och forskning göratt den moderna sjukvården ständigt utvecklas och blir allt mer förfinad. En konsekvens av alldenna förändring är en växande efterfrågan av praktisk, proaktiv och omfattande hantering avkunskap. Introducerandet av informations- och kommunikationsteknologi tillför uppenbaramöjligheter till effektivisering inom sjukvården.

Bakgrund: Hj?rtstopp drabbar hundratusentals m?nniskor i v?rlden ?rligen. Trots att fler m?nniskor ?verlever beskrivs l?ngvariga fysiska, psykiska, sociala och existentiella konsekvenser. Omv?rdnadens roll ?r central f?r ?terh?mtning och anpassning till livet efter h?ndelsen, d?rf?r beh?vs mer kunskap inom omr?det.

Uppsatsen undersöker retoriken runt konst på fyra konstverksamheters hemsidor. Konsthallarna och gallerierna som undersöks är alla belägna på landsbygden eller i mindre samhällen i Sverige. Dessa är Bjurbäcks konsthall, Virserums konsthall, Neon Gallery samt Galleri Astley. De frågor som ställs till materialet är: Vilken konst är det som presenteras och hur lyfts den fram? Vilka retoriska medel använder man sig av, och vem vänder man sig till? I vilka sammanhang presenteras konst? Vilken relation och vilket synsätt till konst förmedlas? Vilken relation till platsen och miljön där konsthallen och galleriet är belägen förmedlas?För att undersöka hur konstverksamheternas retorik är upplagd på hemsidorna har framförallt de klassiska begreppen ethos, logos och pathos fungerat som analysverktyg så som de används i metoden retorikanalys.

Examensarbete - Civilekonomprogrammet. Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet. Författare: Josefin Pettersson & Robert HåkanssonHandledare:  Professor Sven-Olof Yrjö CollinExaminator:  Christopher von KochTitel: Vad förklarar revisionskvalitet? ? En studie om revisorns benägenhet att ge en going concern-varning.Bakgrund och problemdiskussion: Revisionskvalitet har under senare år fått ökat fokus till följd av revisorsskandaler. Kvalitén kan betraktas som låg då ett bolag som gått i konkurs inte fått en varning om fortsatt drift i föregående revisionsberättelse.

Konsumenterna har under de senaste åren blivit mer och mer medvetna. Till följd av detta har företagens CSR arbete både ökat och utvecklats. Idag är CSR ett brett och svårdefinierat begrepp enligt många forskare. För att hjälpa konsumenterna att hitta rätt har diverse märkningar vuxit fram vilka syftar till att certifiera de initiativ som tas. Fairtradecertifieringen vilken använts som plattform i denna studie är en av många mer eller mindre välkända märkningar vilka finns för konsumenterna att tillgå.

Syftet med denna studie a?r att fa? en bild av fo?rutsa?ttningarna la?rare har att arbeta med digitala verktyg och metoder i undervisningen idag. Hur uttrycker sig den enskilde la?raren kring detta samt de nya krav som de upplever sta?lls pa? dem i denna digitala tidsa?lder? Jag intresserar mig fo?r vad la?rare anser kra?vs fo?r att kunna anva?nda ba?de tekniken, tankarna och de nya arbetssa?tten i sina klassrum. Pa? samma sa?tt intresserar jag mig fo?r vilka mo?jligheter och hinder de ser, och hur de uttrycker sig kring la?randet i en digital vardag.

Bakgrund och problemformulering: Globaliseringen och samhällets informations-utveckling under 90-talet förändrade den traditionella ekonomistyrningen då intresset för icke-finansiella faktorer inom ekonomistyrningen tog fart och sedan har ökat i hög grad under senare år. Företag kan inte längre vara konkurrenskraftiga genom att bara tillgodose sina materiella resurser. Istället krävs idag att såväl organisationer, tillverkningsföretag som tjäns-teföretag både ser till sina materiella och immateriella resurser. Det Balanserade styrkortet har varit ett svar på detta. Modellen har till att börja med varit tänkt och använd av privata sidan men visat sig passa ickevinstdrivande organisationer lika bra om inte bättre varför det gör det intressant att undersöka följande frågor: 1.

New forms of Information and Communication Technologies (ICTs) have become more influential in development contexts. The concept of ?The Digital Divide? points at a large division between rich and poor countries regarding access to ICTs. Critics say that the debate concerning this topic for far too long has focused mainly on the technology itself rather than social factors which impact social inclusion and development. Scholars agree that ICTs holds a tremendous potential, but how is this implemented in development contexts and how can it be used with more sensitivity towards local preconditions and social aspects?This paper aims to examine how ICTs are being used in the context of development within an India based organisation for women called SEWA (Self Employed Women?s Association).

På Plannja AB i Luleå tillverkas kompletta taklösningar i plåt för både byggprojekt och bygghandeln. Marknaden ligger i Nordeuropa och Centraleuropa. Tillverkningen sker både direkt mot kundorder och mot lager för att möta den säsongsberoende efterfrågan, som har sin högsäsong under sommarhalvåret. Stora mängder kapital binds därför upp i lager för att kunna bemöta den varierande efterfrågan. Syftet med denna förstudie har varit att kartlägga Plannja AB:s kärnverksamhet i Luleå för att skapa en klarare bild för företagets ledning.