Denna studie belyser hur kommunikationen gentemot allmänheten såg ut i Hallands sex kommuner under stormen Per. Syftet har varit att se vilka informationskanaler kommunerna valde att använda sig av, vilka lärdomar man tog med sig från Gudrun och kommunernas syn på information och allmänheten.Mitt material består främst utav dokument, utvärderingar och rapporter från kommunerna, länsstyrelsen och Radio Halland. Detta har kompletterats med åtta informantintervjuer. Forskning gällande kriser, kriskommunikation och information har även utgjort en viktig del i min studie. Lagen om extra ordinära händelse har varit en central del i uppsatsen då lagen reglerar vad kommunerna och landstingen måste genomföra innan, under och efter en krissituation.

I denna rapport diskuteras hur wikis kan användas med målet att inkludera fler elever medmatematiksvårigheter i matematikundervisningen i grundskolans senare åldrar. Rapporten är gjord som en litteraturstudie. Förhoppningen är att studien kan inspirera matematiklärare att utnyttja den nya informations- och kommunikationstekniken, med fokus på wikis, för att öka motivationen bland elever för matematik och för att kunna inkludera fler elever i undervisningen.Hela idén med att använda wiki bygger på att eleverna samarbetar, vilket i sig kan få positivakonsekvenser i klassen. Erfarenheter från användandet av wikis visar också ett antal andraväsentliga fördelar. Elever som av olika skäl har svårt att samarbeta direkt med andra eleverkan göra det via wikis, eftersom deras problem inte på samma sätt påverkar kommunikationen via wikis som den gör vid direkt kommunikation.

I det här arbetet har multipel linjär regression tillämpats för att analysera hur olika finansiella signaler påverkar marknadsjusterad avkastning. Analysen baserades på en observerad datamängd hämtad ur årsredovisningar och aktiekurser från åren 2006-2010. De finansiella signalernas undersöktes mot aktiers framtida marknasjusterade avkastning och mot fjolårets marknadsjusterade avkastning. De finansiella faktorer och marknadsfaktorer som undersökts i arbetet var F_SCORE, Book-to-Market-ratio, affärsår, marknadsvärde samt verksamhetsområde.OLS-regressioner har tillämpats för att analysera modellerna, vilka därefter successivt har reducerats med hjälp av BIC-test. För att undersöka OLS-skattningarnas noggrannhet har även Bootstrap-metoden tillämpats.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare verksamma i år 1 till 5 använder sig av informations- och kommunikationsteknik (IKT) i undervisningen. Vi vill ta reda på deras avsikter med datoranvändningen och om de kan se några fördelar respektive nackdelar med IKT. Studien tar upp de satsningar som har gjorts på IKT i skolan från 1970-talet fram till idag, samt hur användandet har sett ut i skolor både nationellt och internationellt. Studien har en sociokulturell teoretisk utgångspunkt där vi valt att fokusera på Vygotskijs teori.Studien är av kvalitativ art och vi har använt oss av intervju som forskningsredskap. Vi har intervjuat fem lärare som är verksamma på fyra olika skolor och som arbetar i skolår 1-5.Studien visar hur fem lärare använder sig av IKT i undervisningen och orsaker till varför, samt hur de skulle vilja arbeta.

Bakgrund: Lungcancer är den 5:e vanligaste cancerformen men är också den med högst dödlighet. De svåra symtomen, den påfrestande behandlingen och en dålig prognos medför att kommunikation vid lungcancer är av särskilt stor betydelse för att tillfredsställa det informations- och emotionella behov som finns hos cancerpatienter. Tidigare forskning har visat att patienter med lungcancer ofta upplever kommunikationen med vårdpersonal som undermålig. Syftet: var att utifrån Suzie Kims omvårdnadsdomäner beskriva faktorer som påverkar kommunikationen i mötet mellan vårdpersonal och patienter med lungcancer, ur patientens och personalens perspektiv. Metod: En litteraturstudie baserad på 13 vetenskapliga artiklar.

Efter drygt trettio år av diskussioner och förhandlingar kunde enighet bland EUs medlemsländer uppnås och rättsakterna: förordningen om stadga för europabolag och det kompletterande direktivet om arbetstagarinflytande i europabolag antas den 8 oktober 2001. Då medlemsländerna ej kunde enas om att europabolagen endast skulle lyda under EUs lagar, överlämnades flertalet frågor att regleras via nationell rätt. Syftet med uppsatsen är att klargöra hur direktivet om arbetstagarinflytande i europabolag är utformat och hur detta överfördes till svensk rätt. Förutom det faktum att direktivet ej är skrivet på ett tillräckligt klart och tydligt sätt, framkommer även att utredarens betänkande var i behov av flertalet ändringar för att få samma innebörd som direktivet. Dock kvarstår viktiga och därmed oreglerade frågor i avvaktan på direktivets revidering.

Studien söker hur pedagoger upplever att datorn med dess mjukvara och kommunikativa möjliheter färgar den pedagogiska situationen, vilken kan bestå i datorämnet självt eller i samarbetande undervisning med andra ämnen. Ämnesområdet är en överblick på hur IKT (informations och kommunikationsteknik) utvecklas inom gymnasieskolan. Vad har datorämnen (datorkunskap, programhantering, datorkommunikation, operativsystem, persondatorer, programmering a, Webbdesign.) och kärnämnen (Svenska, engelska, matematik, naturkunskap, religionskunskap, samhällskunskap, estetisk verksamhet och idrott och hälsa) för inflytande på varandra, och vad kärnämnes- respektive datorämneslärare anser om IKT och skolutveckling. Undersökningen belyser även utvecklingstrender utifrån gymnasieskolans styrdokument och utvecklingsdokument. Undersökningens omfattning är en kvalitativ studie bestående av intervjusammanställning och litteraturstudie.

Dagens företag och organisationer blir alltmer beroende av informations- och kommunikationsteknologi. Att använda IT-stöd är ett måste för att klara av den hårda konkurrens som råder på marknaden. IT är för de allra flesta företag ett viktigt hjälpmedel. IT är av stor betydelse vid lagerstyrning, leverantörsanalyser, beställningssystem, produktionsstyrning, orderbehandling, datorstödd konstruktion, ruttplanering och projektplanering. I och med införsel av IT ökar sårbarheten på företaget och organisationer avsevärt.

Då skolans styrdokument gör gällande att informations- och kommunikationsteknik (IKT) ska integreras på olika sätt i undervisningen ville jag undersöka dess potential för lärande. Området avgränsades till att omfatta sociala medier som en digital lärresurs och syftet formulerades till att mer generellt beskriva hur sociala medier i undervisningen kan användas som en resurs för lärande. Syftet är också att mer specifikt att beskriva hur detta kan användas som en resurs för lärande i svenskämnet. Följande frågeställningar formulerades:-          Vilka möjligheter till lärande och kunskapsutveckling ger sociala medier om de integreras i undervisningen?-          På vilka sätt kan sociala medier användas i svenskundervisningen för att stimulera lärande?Metoden som använts för att svara på syftet är en allmän litteraturstudie.

Mycket av den moderna sjukvården bygger på ett omfattande användande av läkemedel. Inom läkemedelsbranschen är det en förutsättning att produkterna håller en hög kvalitet eftersom de påverkar användarnas hälsa. Marknadsföring av läkemedel är strikt reglerad och riktar sig inte främst till slutkunden utan till förskrivande vårdpersonal. Läkemedelsföretag är vinstmotiverade och strävar efter lämpliga marknadsföringsstrategier för att kunna överträffa konkurrenternas erbjudanden. Syftet med denna kandidatuppsats var att få en fördjupad förståelse för hur marknadsföring kan ske i läkemedelsbranschen.

Vi har valt att inrikta oss på småföretag, och hur informationen från deras ekonomisystem används i samband med beslutsfattande, vi har även tittat på om det finns andra informationskällor som beslutsfattarna använder sig av än de formella som till exempel ett ekonomisystem utgör. I problemdiskussionen framgår det att den formella informationen påverkas av den informella informationen. För att skapa en inblick i hur informationsanvändandet vid beslutsfattande såg ut valde vi att göra fyra fallstudier på småföretag. Metoden som användes i denna studie var av kvalitativ karaktär samt i form av en fallstudie. För att samla in empirin till denna studie gjordes personliga intervjuer med Vd:n i de olika företagen.

Trough a literature study based on both philosophic and objective fact this essay is taking off in the meaning of public space. It investigates how the information society and its virtual world are affecting the idea and use of public space in the city. The city and the actual world have developed from the traditional meeting between people while the virtual world is based on flows of information. The information flow has expanded through the Information and Communication Technique (ICT). ICT covers among others Internet, mobile phones and computers.

Syftet med vår studie var att undersöka några pedagogers tankar och erfarenheter kring IKT (informations- och kommunikationsteknik) i klassrumsundervisningen. Vi ville ta reda på pedagogernas syfte med IKT-arbetet i undervisningen, hur pedagogerna arbetar med IKT för att främja elevernas lärande samt vilka påverkansfaktorer på IKT-användningen pedagogerna beskriver. Enligt våra tidigare erfarenheter används inte datorn i så stor utsträckning i tidigare åren, därför var det av stort intresse för oss att få en förståelse för tidigarelärares pedagogiska synsätt kring IKT i undervisningen. Metoden som användes bestod av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer för att samla in data. Respondenterna bestod av tre klasslärare i år 1-3, en speciallärare tillika IT-resurs samt två rektorer.

Bakgrund: Allt fler eleverna har tillgång till egna bärbara dator i gymnasieskolan. I skolan där undersökningen genomfördes fick eleverna inte ta med sig sin dator på matematiklektionerna. Här använde eleverna endast boken och miniräknare. Eleverna som deltar går andra året på gymnasiets Teknikprogram och läser MaD. Eleverna är uppväxta med datorspel och internet.Syfte: Undersökningen handlar om möjligheter och svårigheter med att införa ett chattprogram på matematiklektionerna.

Syftet med denna studie är att undersöka hur de lärare vi mött under studien använder sig av IKT i sitt dagliga arbete, samt att synliggöra de orsaksfaktorer som ligger till grund för deras IKT-användning. Vi har även avsett att titta på om dessa lärare vill använda sig mer av IKT i sin undervisning samt även i viss mån på vilket/vilka sätt och vad de ser som drivkrafter för detta. Studien tar upp tidigare forskning om IKT i skolan och de motiv som legat till grund för IKT-implementering i skolan från 1980-tal till nutid samt de nationella datorsatsningar som gjorts i skolan från 1970-tal till nutid. Vidare presenteras de teorier om lärande som studien tar avstamp i. De metoder som använts är enkätundersökning och intervjuer.