Titel PIM- Snack eller verkstad?En kvalitativ studie om förskollärares syn på PIM- kompetensen och om den kommer till uttryck i deras yrkesutövande.Författare Maja BjörnellHandledare Jan StridUppdragsgivare Lärarutbildningsnämnden och Göteborgs UniversitetKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapInstitution Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, JMGSidantal 41 (exklusive bilagor)Antal ord 16 843Syfte Syftet med studien är att undersöka förskollärares syn på PIM- kompetensen och om den kommer till uttryck i deras yrkesutövande.Metod Den kvalitativa samtalsintervjunMaterial Studien bygger på fem stycken samtalsintervjuer med pedagoger inom förskolan. En intervju med en grundskollärare klass F-2 är också genomförd för att styrka de rapporter om IKT (Informations- och Kommunikations Teknik) i skolan som använts som referensram.Huvudresultat Resultatet av studien visar på en något varierande användning av PIM-kompetensen. Variationen beror många gånger på en generationsskillnad. De yngre förskollärarna i studien använder PIM-kompetensen mer räknat i tid.

Dokumenterad erfarenhet av otillfredsställande måltidsmiljö i svenska skolrestauranger och trender på försämrad psykisk hälsa bland svenska barn och ungdomar har föranlett till en fyra dagars interventionsstudie med musik i skolmåltidsmiljö. Studien genomfördes bland maxi-malt 71 grundskoleelever. Syftet med studien var att utforska fenomenet måltidsupplevelse i skolmåltid samt undersöka mängd matavfall för elever från årskurs 2, 3 och 5. Min frågeställ-ning blev i sin tur, vad för eventuella kan musiken mellan människa, hälsa och måltid. Under-sökningsmetoden gick till som en interventionsstudie, i detta fall att tillföra en verklig situa-tion som måltiden med musik och att därefter utvärdera upplevelser och förhållanden.

Information and communication technologies (ICT) are constantly evolving in today's information society. The school uses ICT as a teaching tool and it begins to be included at the leisure-time in school by the educators.Aim of this study is to examine how educators describe their perceptions and experiences of using ICT in the leisure activities. The questions is about how the educators use ICT, what they believe children learn of ICT, and which advantages and disadvantages they see with ICT at leisure-time in school.Through a qualitative approach, I have had my questions answered by six trained educators, five of whom are recreational educators and one who is a preschool teacher. These have individually answered my interview questions as an interview took place over a phone call, while the others answered the same questions by e-mail. The interview questions were open-ended questions that were formulated so the educators could respond so freely and fulfilling as possible.The survey shows that teachers use ICT in multimodal approach at leisure-time in school, both in informing parents and in activities with the children.

Bakgrund: Fler människor blir idag äldre vilket kan medföra att fler kommer att behöva dela på samhällets vårdresurser. Informations- och kommunikationsteknologi, IKT utgör ett avgörande utvecklingssteg i dagens samhälle. Kan hälsotjänster på Internet ha positiv effekt på folkhälsan? Syfte: Att beskriva äldres upplevda hälsa samt undersöka om den relaterar till deras IT-användning hos ett representativt befolkningsurval i Blekinge. Metod: Statistisk analys där deskriptiv och analyserande statistik har använts för att kartlägga förekomst och undersöka samband. Studien bygger på redan insamlat material från SNAC (the Swedish National study on Aging och Care). Resultat: Bland internetanvändarna i gruppen 66-åringar uppskattade 86 procent att de hade god, mycket god eller utmärkt hälsa hos icke internetanvändare var motsvarande resultat 64 procent.

Den här uppsatsen skildrar utvecklingen av flickors skolsituation vid högre allmänna läroverkets gymnasium i Västerås mellan åren 1927 och 1937. Uppsatsen redogör för både lärarkollegiets och de manliga elevers attityder gentemot de kvinnliga eleverna. I uppsatsen undersöks även vilken ring flickorna valde, latin- eller realringen samt om lärarnas attityder på något sätt kom att påverka flickornas betyg. Undersökningen visar att lärarkollegiet varoenigt i frågan rörande flickors rätt till högre utbildning. Det främsta argumentet mot att tillåta flickorna att läsa vid gymnasiet var den hävdade lokalbristen, något som Kungl.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vad skolungdomar använder datorn och In-ternet till. Författaren vill även ta reda på om det finns några skillnader i datoranvändning-en mellan en skolklass med inriktning mot informations- och kommunikationsteknik (IKT) och en skolklass utan IKT-profil.Tidigare forskning har visat att eleverna främst använder datorn i underhållningssyfte. De chattar, skickar e-post, använder olika communities (nätgemenskaper) och spelar spel. Ti-digare undersökningar har också visat att pojkar oftare har tillgång till egen dator än flick-or.I en undersökning, genomförd 2008 och baserad på en enkät i två åttondeklasser, en IKT-klass och en musikklass, har författaren funnit att datorn används på ett relativt likartat sätt i de båda grupperna när det gäller tiden utanför skolan. Här dominerar fortfarande under-hållningsaspekten och eleverna lägger ned mycket tid på chattande och spel.

I föreliggande studie undersöktes kommunikativa resurser i samtal mellan tre personer med afasi och deras respektive logoped/anhörig. Syftet var att identifiera och analysera resurser som samtalsdeltagarna gemensamt använde för att uppnå intersubjektivitet. Vidare undersöktes om det, utifrån vem personen med afasi samtalade med, fanns någon inverkan på hur de kommunikativa resurserna användes. Sex dyader spelades in och samtalsanalys användes för att studera materialet. Samtalsämnen valdes fritt av samtalsdeltagarna.

En stor del av den svenska befolkningen har någon form av hjärt- och kärlsjukdom. Vi avser ge allmänsjuksköterskor en ökad kunskap om vad patienter i denna sjukdomskategori vill ha för information för att kunna möta dessa patienter på ett så bra sätt som möjligt. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa vilken information patienter med kranskärlssjukdom och deras anhöriga anser sig behöva före utskrivning och under tiden därefter samt att undersöka den av sjuk- sköterskan prioriterade informationen. Metod: En litteraturstudie där vi använt nio artiklar som granskats enligt Forsberg & Wengströms (2003) bedömningsmall samt enligt Polit et als (2001) granskningsprotokoll med avseende på vetenskaplighet och kvalitet. Artiklarna har sökts i bl a databaserna Pubmed, Cinahl och Blackwell synergy.

Syftet är att undersöka hur ett antal gymnasielärare som undervisar i svenska ser på datortillgång och datoranvändning, samt vilka krav de ställer på elevernas datoranvändning i kursen Svenska A. Undersökningen genomfördes via en webbenkät, vilken distribuerades under mars 2009. Resultatet av webbenkäten ställs mot beskrivningar av förutsättningar för skrivande och aktuella styrdokument. Tillgången på lärardatorer är otillräcklig och tillgången på elevdatorer är ännu mera otillräcklig. Datormedierad kommunikation används för att effektivisera undervisningen och för att nå eleverna med information.

Vara förälder till ett barn som är inneliggande på ett sjukhus är komplicerat, svårt och upplevs olika av föräldrar. Isolering kan orsaka stress och leda till kontroll-, informations- och kommunikationsbehov. Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelser av att vistas i isoleringsrum vid vård av sina barn på sjukhus. Studien har en deskriptiv kvalitativ design. Resultatet visade att föräldrarna kände sig besvärliga och var rädda för att störa när de behövde be om hjälp.

Organizations over the world increasingly start to realize the possibilities of the use of a social intranet, also known as Enterprise 2.0. The social intranets can be used to collaborate and communicate with colleagues in the workplace. Both Cook (2008) and Coope (Barnett, 2011) say that Enterprise 2.0 is about to fundamentally change the way organizations communicate. But do companies know how these tools can be used?The study emanates from three questions:How can social intranets be used in business?How can internal communication and collaboration get easier through the use of a social intranet?What are the possible risks with the use of social intranets?In this study we have in a qualitative manner been interviewing two companies that currently use social intranets in their daily activities ? Securitas and Skåneme-jerier.

Dagens researrango?rer mo?ts sta?ndigt av en ha?rd konkurrens pa? resemarknaden. Homogena varor och likartad marknadsfo?ring go?r det inte la?ttare da? konsumenterna blir alltmer fokuserade pa? priser. Internets uppkomst har inneburit ma?nga mo?jligheter fo?r researrango?rerna att erbjuda sina kunder en mer la?ttillga?nglig service, men har ocksa? o?kat konkurrensen ytterligare.

Barns Behov I Centrum (BBIC) är ett utredningsverktyg inom social- tjänsten som har haft stor framfart i Sverige de senaste åren. Det finns tre viktiga områden som verkar inom BBIC vilka är "barnets behov", "föräld- rarnas förmåga" samt "familj och miljö". Syftet med detta arbete var att undersöka hur fem socialsekreterare upplevde att dessa områden blev tillgodosedda, hur BBIC fungerat som arbetsmetod samt att undersöka vilka dessa socialsekreterare anser haft mest nytta av BBIC. En kvalitativ forskningsmetod med en fenomenologisk ansats har använts för att komma fram till resultatet. För att ta reda på vad dessa socialsekreterare ansåg genomfördes intervjuer och resultatet av studien visade att det fanns många likheter mellan de intervjuade socialsekreterarnas åsikter och att många av deras uppfattningar var i linje med den tidigare forsk- ningen.

Försvarsmakten skall enligt regeringen utveckla tekniska lösningar för det framtidaledningssystemet som skall verka inom försvaret. Syftet med denna uppsats är att studera tillvilken nytta en försvarsmaktsgemensam teknisk arkitektur för stöd av ledning har för en chefsbeslutsfattning.Först introduceras det nätverksbaserade försvaret (NBF) och här beskrivs vad NBF egentligenkan innebära som metod för det flexibla insatsförsvaret. Därefter avhandlas vad ledningbetyder för Försvarsmakten med dess fyra faktorer: organisation, metodik, personal ochteknik. Slutligen beskrivs beslutsfattningsprocessen som ett avsnitt i uppsatsen då denmänskliga påverkan är en viktig del i ledningssystemet. Under arbetets genomförande harförfattaren intervjuat auktoriteter, bland annat från FOI och Handelsbanken, dessa personerhar genom sin medverkan genererat ytterligare kunskaper till uppsatsens arbete.Resultatet pekar på att en gemensam teknisk arkitektur mycket väl kan underlätta och förbättraen chefs beslutsfattning.

Titel: Användare, användning och användbarhet ? en användarbaserad kvalitativ studie av Samhällsvetenskapliga fakultetens webbplatsFörfattare: Elin Möller och Maria NehmeUppdragsgivare: Samhällsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitetKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitetTermin: Vårterminen 2012Handledare: Nicklas HåkanssonAntal ord: 13 185Syfte: Vi vill undersöka målgruppen potentiella nya studenters uppfattningar och upplevelser av användbarheten på Samhällsvetenskapliga fakultetens webbplats, samt deras behov av information och kommunikation.Metod: Användarbaserad kvalitativ metod; samtalsintervjuer och användningstest.Material: Studien baseras på elva kvalitativa samtalsintervjuer i kombination med ett användningstest med potentiella nya studenter i åldrarna 21-32 år.Huvudresultat: Studien har visat att potentiella nya studenters främsta motiv till att besöka Samhällsvetenskapliga fakultetens webbplats är att söka information om framtida studier. Deras uppfattningar av layouten och strukturen är att de främst ska samverka för att underlätta informationsinhämtningen, men att webbplatsen generellt kan bli mer välkomnande för blivande studenter. Vidare är deras behov av kommunikation främst att de vill få kontakt med nyckelpersoner vid fakulteten, personer som kan ge råd och svar på målgruppens studierelaterade funderingar..