The aim of this thesis is to examine the flow of information in an administration of the municipality BorÄs Stad. To achieve the aim the following questions were asked: How accessible is information? How is information used in the organisation? How is information communicated? Totally sixteen qualitative interviews was accomplished with employees at the administration. The results of the interviews show that there is a difference in how much and what sort of information the respondents use. They all seem to prefer information to be communicated face to face if possible or over the phone.

Företags vilja att hÄllbarhetsredovisa har ökat markant under 2010-talet. I och med den ökade tillÀmpningen av hÄllbarhetsredovisning skapas Àven behov av ett ramverk. Det ramverk som idag Àr det mest framtrÀdande inom hÄllbarhetsredovisning har skapats av organisationen Global Reporting Initiative (GRI). GRIs mÄl Àr att frivillig hÄllbarhetsredovisning ska vara lika tillförlitlig och jÀmförbar som finansiella rapporter.HÄllbarhetsbegreppet kan delas in i tre omrÄden vilka Àr social, ekonomisk och miljömÀssig. Resultat frÄn tidigare forskning visar att det rÄder stora brister inom hÄllbarhetsredovisning eftersom redovisningen Àr frivillig och det dÀrmed inte föreligger nÄgra lagstadgade krav.

Bakgrund: Under senare tid har mÀnniskor blivit mer uppmÀrksamma om hur företag hanterar sociala- och miljömÀssiga frÄgor. Detta fokus frÄn omvÀrlden kan pÄverka företagen att redovisa just denna frivilliga information i Ärsredovisningen. De senaste Ärens mÄnga företagsskandaler i kombination med en intensiv klimatdebatt, har lett till ett ökat fokus pÄ företagens sociala ansvar. En kategori som Àven Àr i fokus nÀr företagen beslutar om att avslöja frivillig information. Negativ uppmÀrksamhet i media kan pÄverka företagens beslutsfattande angÄende frivilligt utlÀmnande av information.

Bakgrund. Plötslig spÀdbarnsdöd definieras som nÀr ett barn under ett Är plötsligt och oförklarligt dör utan att dödsorsak gÄr att faststÀlla. Det Àr den största dödsorsaken bland barn mellan en mÄnad och ett Är i utvecklade lÀnder. Sjuksköterskan bör vara vÀlinformerad om vetenskaplig forskning inom Àmnet, och arbeta aktivt för att föra denna kunskap vidare till förÀldrar.Syfte. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskans roll och förÀldrars följsamhet gÀllande information om plötslig spÀdbarnsdöd.Metod.

The aim of this Masters thesis is to investigate how trained social workers experience information in their daily work. The thesis focussed on three major questions: - What type of information and information sources are mostly used by the trained social workers? - What kind of information barriers are described by the participants? - How can the patterns of information seeking and information use be understood on the basis of the trained social workers professional and social context? Semi-structured interviews were carried out with trained social workers working with child welfare enquiries. My theoretical framework consists of user and context oriented theories about classifications of information, information barriers and models of information sources. My conclusions are that trained social workers working with risk assessment in child protection services, need to use different kinds of information in their daily work, such as problem information, domain information and problem-solving information.

Bakgrund: Stroke Àr en vanlig sjukdom i Sverige och varje Är drabbas ca 30 000 personer. En stroke kan medföra bÄde fysiska och kognitiva funktionsnedsÀttningar hos den som drabbats. NÀr livskamraten drabbas av stroke kan det för den nÀrstÄende komma som en chock och en ny livssituation kan uppstÄ. NÀrstÄende fÄr ta pÄ sig ett stort ansvar nÀr livskamraten kommer hem. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva nÀrstÄendes upplevelser av att leva med sin livskamrat som drabbats av stroke.

VĂ„rden av svĂ„rt sjuka och döende mĂ€nniskor har under det senaste seklet genomgĂ„tt stora förĂ€ndringar. I början av 1900-talet hade nĂ€rstĂ„ende allt ansvar för den anhörige i hemmet. PĂ„ 1950-talet tog professionen över vĂ„rden pĂ„ sjukhuset. Ädelreformen som togs i bruk pĂ„ 1992, har inneburit att allt fler mĂ€nniskor vistas den sista tiden i livet i sin hemmiljö. Detta kan fĂ„ konsekvenser för nĂ€rstĂ„endes egen hĂ€lsa.

Uppsatsens undersökningsomrÄde Àr den vÀrldsomspÀnnande idé eller rörelse som gÄr under beteckningen Corporate Social Responsibility (CSR), företags samhÀlleliga ansvar. En viktig del i CSR-rörelsen Àr den internationella avtalskonstruktion som benÀmns Global Compact. Med FN som plattform har ett globalt samarbete mellan företag och intressegrupper upprÀttats dÀr frÄgan om företags samhÀlleliga ansvar behandlas med hjÀlp av tio principer. Undersökningen har tvÄ delsyften; A) att beskriva och undersöka bolags samhÀlleliga ansvar enligt Global Compact, sÀrskilt enligt principerna 1 och 2, samt B) att kritiskt pröva frÄgan om det ansvaret Àr förenligt med bolags legala vinstsyfte. Först följer en deskriptiv redogörelse av CSR och Global Compact för att visa pÄ grunder, struktur och terminologi.

Bakgrund: Na?rsta?ende till patienter i palliativ va?rd upplever ofta en va?ldigt sva?r livssituation. Livet sa?tts pa? prov och na?rsta?ende upplever ba?de fysiska och psykiska pa?frestningar av olika slag. I Socialstyrelsens kunskapssto?d fo?r palliativ va?rd anges att na?rsta?ende till patienter i palliativ va?rd bo?r erbjudas sto?d i form av samtal som ro?r emotionella och existentiella fra?gor.

Intresset i denna studie lÄg i huruvida organisationsstruktur pÄverkar den interna kommunikationen. Studien utfördes i samarbete med Region Halland. AvgrÀnsningen gjordes till HR-verksamheten centralt, personalchefer och förvaltningschefer, dÀr syftet med undersökningen var att beskriva och analysera upplevelsen av kommunikationen dÀremellan. Alla organisationer behöver kommunikation för att existera, det Àr kommunikation som utgör grunden och framgÄngen för en organisation (Falkheimer & Heide, 2007 15-33). Genom kvalitativa samtalsintervjuer och inlÀsning pÄ teorier om kommunikation besvarades nedanstÄende frÄgestÀllningar: Hur sker kommunikationen mellan HR-verksamheten centralt, personalcheferna och förvaltningscheferna?Hur pÄverkar organisationsstrukturen kommunikationen och hur upplever medarbetarna att organisationsstrukturen pÄverkar kommunikationen?GÄr det att identifiera eventuella kommunikationsproblem och i sÄ fall vilka?Vad upplevs som effektiv kommunikation och vad upplevs fungera bra idag?Vem upplevs ha ansvar för att information skall nÄ fram till den eller de som Àr tÀnkt? Resultatet visade bland annat en upplevd otydlighet gÀllande information, svÄrighet med samordning, problematik kring förvaltningarnas storlek samt resurser pÄ varje enskild enhet och svÄrighet att se organisationen ur ett helhetsperspektiv..

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur svenska börsnoterade företag redogör för sitt sociala ansvar i Ärsredovisningar.Metod: Denna uppsats utgÄr frÄn en kvalitativ metod. Vi har valt att göra en innehÄllsanalys för att strukturera det material som företag ger oss angÄende deras sociala ansvar. Teori: Den teoretiska referensramen har sin utgÄngspunkt i legitimitetsteorin. DÀrefter anvÀnder vi oss av intressentteorin för att kunna förklara vem företaget ska vara socialt ansvarsfulla emot. Teorier kring corporate social responsibility anvÀnds för att förklara hur företag kan vara socialt ansvarsfulla.

I föreliggande examensarbete har semistrukturerade intervjuer med fyra barnskötare genomförts. Syftet med undersökningen var att undersöka barnskötares upplevelse av sin yrkesroll i förskolan, i och med den reviderade lĂ€roplanen.Förskolans lĂ€roplan, Lpfö-98, reviderades 2010 och det har skapat flera förĂ€ndringar inom förskolans verksamhet. Förskolan lyder numera under skollagen och i lĂ€roplanen förtydligas förskollĂ€rarnas ansvar i riktlinjerna. Även arbetslagets, dĂ€r barnskötarna ingĂ„r, ansvar förtydligas. Barnskötarnas ansvar beskrivs dĂ€remot inte nĂ€rmare Ă€n sĂ„.

Sammanfattning Arbetets art: C-uppsats i Barndoms- och ungdomsvetenskap. Sidantal: 47 Titel: Ansvar hos förskolebarn. En undersökning om förskolepedagogers uppfattningar om barns ansvar. Författare: Mia Jetsén. Handledare: Marjanna de Jong. Datum: 2006 december. Bakgrund: Vi som arbetar i förskolan har stora krav pÄ oss att vara etiskt medvetna eftersom vi har en aktiv roll avseende barnens moraliska och etiska utveckling. Ansvar hos barn har en central betydelse i förskolans lÀroplan men det saknas en definition av vad som avses med begreppet. Som sociala varelser kan vi inte existera utan att smÀlta in i omgivningen och dÀrför Àr vÄr förmÄga till personligt ansvarstagande av avgörande betydelse. Syfte: Syftet Àr att undersöka förskolepedagogers tankar och medvetenhet om ansvarsbegreppet.

Syftet Àr att undersöka medarbetarnas möjlighet till att arbeta utvecklande samt hur de fÄr tillgÄng till och arbetar med icke-finansiell information pÄ Nordea. TillgÄngen till fri information, som anvÀnds och bearbetas pÄ olika sÀtt, Àr idag en viktig förutsÀttning för medarbetarna inom Nordea. Icke-finansiell information blir allt mer viktigt, trots att Nordeas kortsiktiga framgÄng bygger pÄ finansiella resultat. TillgÄngen till information skapar möjligheter för medarbetarna att vara med och pÄverka och fatta egna beslut. Det Àr inte lÀngre ledningen som bestÀmmer vilken information som ska anvÀndas, ansvaret har förskjutits till medarbetarna.

Bakgrund: Tidigare prÀglades vÄrden utifrÄn ett synsÀtt, dÀr vÄrdgivaren styrde över vÄrden. Detta synsÀtt har successivt övergÄtt till att patienten bör vara mer delaktig och fatta egna beslut. Information pÄverkar Àven graden av delaktighet och förmÄgan att fatta beslut sjÀlvstÀndigt. Patientens delaktighet i vÄrden styrks i patientlagen och sjuksköterskan har ett ansvar att bjuda in patienten till delaktighet. Syftet: Att beskriva patientens upplevelser av delaktighet i vÄrden.