The purpose of this Bachelor?s thesis was to examine the information needs of the international students at the University of Borås. A further aim was to examine the types of information sources the international students was using to satisfy their information needs and the environmental factors keeping them from achieving this. This was done through focus group interviews with international students from four different countries ranging from the ages 20 ? 35.

The aim of this master's thesis is a comparative study on units for civic information in Göteborg. The study is based on a project currently in progress at the main public library in Göteborg. It is observed that according to the library's mission statement the library aims to become the most competent intermediary of civic information in Göteborg. This statement suggests a competitive strategy towards other intermediaries of civic information. The mission statement does, however, also state that their goal is to be obtained in cooperation with other intermediaries.

Titel: Västanvind ? En frisk eller en lätt bris, En studie om attityd, kunskap ochbeteende i förhållande till vindkraftFörfattare: Carolin Lennartsson och Linnea RosellUppdragsgivare: Västanvind (Göteborg Energi och Din El)Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborg universitetTermin: Hösttermin 2011Handledare: Gabriella SandstigAntal ord: 11678Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka attityder hos invånare i Göteborgskommun samt dess kunskap rörande vindkraft. Av den information som utkristalliserasska vi utröna om informanterna vill ta del av information angående vindkraft och i så fallvar denna information bör finnas. Vi ämnar också undersöka om den bakomliggandeorganisationen har någon inverkan då det kommer till beslutsfattande i frågor omvindkraft och i så fall hur.Metod: Kvalitativ studie med djupintervjuer.Material: Analys av djupintervjuer med tolv informanter.Huvudresultat: Samtliga informanter är positivt inställda till förnyelsebar energi, och då främst vindkraft. Dock har de olika infallsvinklar som gör att de antingen är beredda att köpa vindkraftsandelar, eller inte är det.

Kommunikation är ett viktigt redskap som vi människor använder oss av i samspelet med andra. Genom att kommunicera förmedlar vi våra tankar, känslor och önskningar. Men personer som lider av demens har en begränsad förmåga att kommunicera med omgivningen. Demens är en sjukdom som karaktäriseras av intellektuella och känslomässiga förluster. Under demenssjukdomens förlopp utvecklas både verbala och ickeverbala svårigheter som leder till problem i det kommunikativa omsorgsmötet.

Kommunikation mellan konsumenter om produkter, word-of-mouth (WOM), kan påverka konsumenters köpbeslut. Därför är det viktigt att förstå varför konsumenter sprider information om produkter. Tidigare forskning har till stor del undersökt drivkrafter bakom WOM som ett generellt koncept, men på grund av att vi allt mer kommunicerar via elektroniska kanaler kan motiven bakom att sprida WOM ha förändrats. Forskning om detta kan bidra med ny kunskap inom området, varför denna undersökning syftar till att studera vilka drivkrafter som finns bakom electronic word-of-mouth (eWOM). En självadministrerad enkät besvarades elektroniskt av 150 respondenter för att undersöka sju olika drivkrafter.

This Bachelor?s thesis is related to the area within library and information studies that focuses on information seeking and information practices. The study deals with how politically engaged young people seek information in relation to their political interests. The purpose of the study is to create an understanding of the roles that different forms of information-related activities play within the framework of political interest and of the feelings, experiences and challenges that such activities may give rise to for those involved. The study also discusses purposes and motivation for information seeking and use in political engagement.

The purpose of this thesis is to examine how academic librarians seek information for themselves and for others, and what differences exist. The terms self-generated and imposed information seeking is used to describe the two different types of information seeking. Step 2 ? define and understand the problem, step 3 ? choose a search system and step 4 ? formulate a query of Marchionini?s information-seeking model forms the basis of the theoretical framework, which is supplemented with Soergel and Katz. Qualitative interviews with eight academic librarians were conducted and analyzed in order to gather empirical facts.

The purpose of this thesis is to examine how academic librarians seek information for themselves and for others, and what differences exist. The terms self-generated and imposed information seeking is used to describe the two different types of information seeking. Step 2 ? define and understand the problem, step 3 ? choose a search system and step 4 ? formulate a query of Marchionini?s information-seeking model forms the basis of the theoretical framework, which is supplemented with Soergel and Katz. Qualitative interviews with eight academic librarians were conducted and analyzed in order to gather empirical facts.

Information management is today a matter of great importance for every organisation. It is therefore necessary for organisations to see information and its management as a significant part of the organisation s key to success. In this essay we have chosen to study the implications of information policy and information strategy for The Nordic Council/The Nordic Council of Ministers. These two intergovernmental organisations share the same information department. Although The Nordic Council/The Nordic Council of Ministers are non-profitable organisations, they share some characteristics with those acting in a competitive market.

Verksamheter som inte förstår sin kunds behov och misslyckas med att uttrycka behoven i sin kommunikation riskerar att bli bortvalda framför konkurrenter. Därav syftar denna studie till att utreda förhållandet mellan kundens behov och en organisations, i detta fall NyföretagarCentrum Uppsala, uppfattning av behoven som syns i kommunikationen. Studien baseras på intervjuer med organisationens rådgivare samt kunder som använt tjänsten det senaste året. Insamlad data har analyserats med ett teoretiskt ramverk innehållande en GAP-modell, värdekedja samt teori kring dialog och behovskategorisering. Både skillnader och likheter noteras mellan organisationens kommunikation och kundens behov. Skillnaderna indikerar gap i förhållandet mellan parterna samt en avbruten värdekedja. Dessutom påträffas skillnader vid en behovskategorisering. En orsak till bristerna är att organisationen inte lyckas tolka kunden fullt ut.

SyfteUppsatsens syfte är att skapa förståelse för hur sociala ideella organisationer på lokal nivå kommunicerar vid rekryteringsprocessen av volontärer samt hur de aktivt arbetar med kommunikation för att utarbeta långsiktiga relationer gentemot volontärer. För att besvara uppsatsens syfte formulerades två forskningsfrågor:Hur kommunicerar sociala ideella organisationer för att rekrytera nya volontärer?Hur kommunicerar sociala ideella organisationer för att bibehålla och stärka relationen gentemot befintliga volontärer?MetodFör att besvara uppsatsens syfte har en kvalitativ forskningsstrategi använts. Denna forskningsstrategi tillät en djupgående analys av teoretisk och empirisk data som samlats in via sekundära källor samt tio personliga intervjuer. Uppsatsarbetet har skett i linje med abduktion då vi har arbetat med insamling av teoretisk  och empirisk data parallellt.SlutsatserDenna uppsats har format en förståelse kring vikten av förtroendeskapande inom sociala ideella organisationers kommunikationsprocess gentemot potentiella samt befintliga volontärer.

Syftet med undersökningen är att belysa hur tecken som stöd (TSS) används i förskolan samt hur pedagogerna upplever detta. Anser de att det finns fördelar respektive nackdelar gällande barns språkutveckling och kommunikation vid användandet av TSS? Följande frågeställning har formulerats utifrån syftet: Hur/när använder sig pedagoger av TSS i förskolan samt hur upplever de att detta gynnar barns språkutveckling och kommunikation? Hur upplever pedagogerna sin egen roll i användandet av TSS samt upplever de att det finns fördelar respektive nackdelar med att använda TSS? Undersökningen är kvalitativ och har genomförts med hjälp av intervjuer med fem pedagoger som arbetar i förskolan, varav en är specialpedagog.Resultatet visar att pedagogerna är positiva till användningen av TSS samt att de upplever att det gynnar barns språkutveckling och kommunikation. De undersökta förskolorna har olika användningsområden när det gäller TSS, det kan fungera som ett verktyg exempelvis vid flerspråkighet samt vid funktionshinder. Pedagogerna anser att TSS kan vara till stöd för alla barn i förskolan och att det främjar delaktighet och samhörighet till gruppen.

The main purpose of this study is to investigate how student nurses seek and use information and libraries. Furthermore, I want to know how they think information can be used in their future occupation. Seven student nurses were included in the study. A qualitative method with personal interviews was used. The analysis of the empirical material was made according to a socio-cultural perspective.

Med denna uppsats vill jag bidra med att utveckla förståelsen kring professionella tjänsteföretags (managementkonsulter) externa kommunikation. Uppsatsen belyser hur dessa kommunicerar gentemot en ?allmänhet?. I min uppfattning finns det inget tvivel i frågan kring varför konsultföretagen väljer att marknadsföra sig gentemot ett selektivt urval av människor. Det är just marknadsföringen och de potentiella nya kunder denna genererar som konsultbolagen är ute efter.

I denna uppsats undersöker jag hur barn kommunicerar med varandra genom fysisk beröring. Jag undersöker vad beröringen har för betydelse för den som utför beröringen och den som tar emot den. Mina frågeställningar är: - Vilken kroppslig beröring kan observeras i en barngrupp med 1-3 åringar? - Vilken mening får kroppslig beröring i barnens möten med kamrater? Studien är av kvalitativ metod där jag har använt mig av videoobservationer och fältanteckningar som jag sedan har analyserat med hjälp av begrepp från livsvärldsfenomenologin och begreppet kamratkulturer. I studien analyserar jag nio olika situationer där jag kategoriserar beröringen i knuffar, armdragningar och axelklappar.