Vi har i arbetet undersökt skillnader och likheter i leken på två skolgårdar, vi har med undersökningen velat studera samspelet mellan skolgårdsmiljöns utformning och barns lek, och om det finns lekar som hänger ihop med den uppbyggnad den specifika skolgården har. Vår frågeställning har under arbetets gång varit; Hur ser skolgårdsmiljön ut? Vad leker barnen? Vilka skillnader och likheter finns det i leken på de olika skolgårdarna? Hur ser pedagogen på skolgården och leken där? Undersökningen har genomförts med hjälp av observationer av barns lek på skolgården, kompletterat med intervjuer av barn om hur de ser på sin skolgård och vad de brukar göra där. Vi har valt att intervjua barnen för att se hur våra observationer stämmer med det barnen berättar för oss. Vidare har vi skickat ut en enkät till pedagogerna för att få med deras syn på skolgården och dess betydelse för barnens lek. Vår undersökning har visat att skolgårdens uppbyggnad och utformning har stor betydelse för leken som bedrivs där.

Examensarbetet handlar om hur pedagogerna använder lek i språkutvecklande situationer och hur de arbetar med flerspråkighet. Arbetet är grundat på observationer och intervjuer som genomfördes i två förskolor som ligger i centrala Malmö. I valet av förskolor var närvaro av barn med ett annat modersmål än svenska, en avgörande faktor. I arbetet jämför vi pedagogernas arbetssätt i de två förskolorna. Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka möjligheter flerspråkiga barn har till språkutveckling samt lekens betydelse för detta. För att uppnå detta syfte utgick vi från frågeställningarna: Hur tänker pedagoger kring lek som en språkutvecklande situation? Hur kommunicerar barn med varandra i leken när orden inte räcker till? De teoretiska utgångspunkterna har varit lek, språk/ flerspråkighet, språkutveckling, lek ur ett kommunikationsperspektiv samt den sociokulturella teorin.

Syftet var att studera barns val av lek innehåll i relation till tidigare generationers lekar, samt att även se hur pedagogerna arbetade utifrån sin egen syn på traditionella lekar och hur det påverkade barnens val av lek. Det gjordes en kvalitativ undersökning, observationer och intervjuer i en förskoleklass. Resultatet visade att i förskoleklassen som undersökningen gjordes i använde man sig av traditionella lekar. Barnen lekte ofta samma lekar som den äldre generationen gjorde. En del av lekarna var sedan omgjorda för att passa dagens samhälle och det utbud av tv- och filmhjältar som idag är kändisar.

                    Syftet med undersökningen är att ta reda på hur pedagoger i förskola och förskoleklass kan arbeta för att göra barns lärande kring grundläggande taluppfattning lustfyllt i meningsfulla sammanhang. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med tre förskollärare och två matematikutvecklare. Vi använde oss av semistrukturerade frågor. Av resultaten framgår att pedagogerna har en medveten och strukturerad planering där barnen utmanas på rätt nivå. Pedagogerna både väcker intresse för matematik och tar tillvara på barnens egna idéer. Det gör att barnens grundläggande taluppfattning stärks på ett lustfyllt och meningsfullt sätt och barnen utvecklar lust att lära och tillit till sin egen förmåga. Slutsatserna av undersökningen är att dialogen mellan pedagog och barn är mycket betydelsefull.

Denna studie undersöker hur stort inflytande barn har över sin inomhusmiljö i förskolan och om pedagogerna utgår från barns intresse och önskemål när miljön inomhus utformas. Undersökningen belyser även hur ofta pedagogerna förändrar miljön samt om barnen är fysiskt aktiva vid ommöblering på avdelningarna. Studien visar även om föräldrar är delaktiga i beslut angående inomhusmiljön i förskolan. Undersökningen är baserad på både intervjuer och enkäter och sammanfattningsvis betonar alla pedagoger att barn har en stor delaktighet över sin egen miljö. Det visade sig i undersökningen att alla pedagogerna tar barns perspektiv och lyssnar till deras intresse och önskemål.

Syftet med examensarbetet är att belysa förskolelärares tankar kring sagor och varför sagor används i förskolan. Jag vill också illustrera hur förskolelärare arbetar med sagor för att stimulera språkutveckling hos barn. För att uppfylla mitt syfte har jag utgått ifrån följande frågeställningar: Hur resonerar förskolelärare kring hur sagan utvecklar barns språk? Vilka perspektiv tas upp av förskolelärare och varför arbetar de med sagor? Vilka är skillnader och likheter i förskolelärarnas arbetsmetoder när de arbetar med sagor? Metoden som jag använt mig av i genomförandet av studien är kvalitativa intervjuer med två förskolelärare och två observationer på två avdelningar i en förskola. Jag har under studien använt mig av bandspelare vid intervjuerna och papper och penna vid observationerna.

Mitt syfte är att utveckla en förståelse för hur pedagoger i en specialförskola arbetar samt tänker kring hörselskadade och döva barns språkutveckling. Min huvudfrågeställning är: Hur arbetar pedagogerna i en specialförskola för att utveckla hörselskadade barns och CI-barns språk, nämligen teckenspråket och det talade respektive skrivna svenska språket? De metoder som jag använt mig av är kvalitativa intervjuer med fem pedagoger samt observation av dessa pedagogers arbete före och efter intervjuerna. Slutsatsen av mina frågeställningar är att pedagogerna mest använder sig av det talade svenska språket i verksamheten med barnen. Teckenspråket använder man vid specifika tillfällen då barnen tillbringar tid med döv personal.

Syftet med vårt arbete är dels att undersöka hur invandrarföräldrar medverkar i sina barns val av studier/yrken och dels att ta reda på vilket sätt det faktum att de är invandrare begränsar eller främjar deras medverkan i barnens val av gymnasier. Vi ville undersöka på vilket sätt föräldrarnas bakgrund och kunskaper om det nya samhället och skolsystemet är väsentliga i deras medverkan i barnens val av studier. Målet med vårt arbete är även att försöka komma med förslag till hur skolan och/eller studievägledaren på ett bättre sätt kan integrera invandrarföräldrar i barnens skolgång. Undersökningen genomfördes i form av 8 intervjuer, varav 4 var med invandrarföräldrar och de resterande 4 med deras barn. Varje intervju tog ca 30 minuter. Det som vi har kommit fram till i vårt arbete är att invandrarföräldrar, precis som vilka andra föräldrar som helst, är aktiva i valprocessen genom att vara där för att lyssna och stötta sina barn.

Uppsatsen behandlar hur barns medieanvändande återspeglas i deras lek på förskolan. Hur bearbetar barnen det de ser på TV eller spelar på datorn i sin lek? Utgångspunkten för arbetet är det sociokulturella perspektivet. Barnen i förskolan kommer från olika sociala miljöer och med sig har de alla individuella erfarenheter. I vårt blivande yrke som pedagoger är det viktigt att känna till barnens intressen och ha en förståelse för detta i arbetet med barnen.

Syftet med den här studien var att undersöka och komma fram till fritidspedagogernas intentioner med barns utomhusvistelse. Mina frågeställningar var hur fritidspedagogerna ser på utomhusvistelsen? Hur verksamhetens utomhusvistelse formas med deras uppfattning som grund? Hur pedagogerna ser på sin roll i utomhusvistelsen? Samt vilken/vilka kunskaper och vilket lärande pedagogerna anser att barn tillägnar sig genom utomhusvistelsen?Min studie grundar sig på kvalitativa intervjuer med fem stycken fritidspedagoger. I studien framkom att pedagogerna har olika pedagogiska intentioner med barnens utomhusvistelse samt att de ser denna miljö som en miljö av stort värde både för barns utveckling och för deras lärande. Därför är fritidspedagogerna väldigt positiva till utomhusmiljön och ser stora möjligheter i denna miljö.

Our society has become increasingly digitized, and all around us information flows constantly. Knowledge about valuing different sources of information, and not least the information itself, are becoming increasingly important. Media and information have come to play a big role in our society, and knowledge of media and information literacy becomes important to learn in school. High school students are at the beginning of their adult lives as educated citizens.In this study, we measured high school students experience of media and information literacy, during their three years in high school. Students answered a questionnaire, with questions based upon theoretical concepts in media and information literacy.

SammanfattningStudiens syfte är att undersöka och tolka vad utvecklingspedagogik innebär, samt vad pedagogen har för roll ochbetydelse i barns lek, lärande och utveckling. Mina huvudfrågor är: 1. Hur definierar pedagogerna begreppetutvecklingspedagogik? 2. På vilket sätt dokumenterar de verksamheten för att synliggöra metakognition? 3.

SammanfattningBåde Läroplanen för förskolan (Lpfö98/2010) och den forskning vi i vår studie tagit del av framhäver vikten av barns inflytande i förskolan. Bland annat poängterar filosofen och pragmatikern John Dewey (1916/1999) att vägen till ett demokratiskt samhälle bör starta med de yngre barnen, och att de genom miljön ska få erfara allas lika värde. Vi har genomfört en kvalitativ studie på två förskolor, empirin omfattar både intervjuer och observationer. Förskollärarna vi intervjuat har mellan 12 till 34 års pedagogisk erfarenhet, och vår ambition har varit att undersöka pedagogernas uppfattningar om barns inflytande i förskolan, samt hur de tar till vara på och uppmuntrar barnen till att vilja och kunna ha inflytande. I vår teoridel har vi lagt fokus på kommunikation och vuxnas barnsyn som betydelsefulla aspekter för barns möjligheter till inflytande i förskolan. Resultatet av vår studie visar att det till största delen är i den fria leken som barns inflytande kommer till uttryck.

Vi anser att barns utelek är ett intressant ämne och vi upplever efter vår praktiktid och med erfarenhet av egna barn att leken är mer variationsrik, mer fantasifull och mer könsneutral då barnen leker i skogen. Dessa tankar har funnits med oss genom hela utbildningen och syftet med denna undersökning har varit att dels få svar på de frågeställningar vi har samt att få kunskaper och idéer till att främja leken oavsett i vilken utemiljö barnen befinner sig i. Med hjälp av observationer av barnen och intervjuer med pedagoger har vi kommit fram till i vår mer begränsade undersökning att det finns skillnader i barns utelek och att förskolans utemiljö därför har betydelse för hur barnens lek ser ut..

Syftet med arbetet är att undersöka hur fritidspedagoger förhåller sig till barns fysiska aktivitet på fritidshemmet. I forskningsbakgrunden belyses fritidshemmets framväxt, fritidspedagogens roll samt hur fysisk aktivitet påverkar barns utveckling. Forskningsfrågan som ligger till grund för arbetet är vilken roll fritidspedagoger upplever sig ha i arbetet med fysisk aktivitet på fritidshemmet. En kvalitativ intervjuundersökning har genomförts på ett urval av sex fritidspedagoger som arbetar på olika fritidshem i Skåne. Resultatet av intervjuerna visar att fritidspedagogerna har ett positivt förhållningsätt till fysisk aktivitet på fritidshemmet och att de anser att en av deras roller på fritidshemmet är att aktivera barnen.