Objektorienterade databaser har en fördel gentemot relationsdatabaser när det gäller hantering av komplexa datatyper, dessa datatyper används inom till exempel applikationsområdena CAD, CAM och CASE. Trots detta är det relationsdatabaser som används mest inom dessa områden. Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka faktorer som påverkar att valet av lagringssätt inte faller på objektorienterade databaser. Vi har valt att enbart titta på företag som utvecklar CAD-system och genomförde fyra semistrukturerade intervjuer på sådana företag. Vi kom fram till att de faktorer som påverkar att objektorienterade databaser inte används är att systemets kod inte är helt objektorienterad, att det inte förmedlas tillräckligt med information om objektorienterade databaser, att det inte finns någon benägenhet hos företagen att prova på ny teknik på grund av begränsad ekonomi samt att prestandafrågor har minskat i betydelse..

I denna studie har vi undersökt brister inom nättidningar ur ett användbarhetsperspektiv. Vi har även undersökt redaktioners syn på användandet av nättidningar. Två metoder har använts för genomförandet av undersökningarna. Vi har dels intervjuat redaktioner och dels utfört en observationsstudie på slutanvändare. Vi kom fram till att nättidningar är klart användbara.

I denna uppsats har vi undersökt vilka kommunikationsmetoder som används idag vid bedrivandet av distanskurser i Sverige. Syftet med uppsatsen var att undersöka om och hur synkrona kommunikationsmetoder används beroende på olika situationer i studentens kommunikation, och hur dessa kommunikations metoder påverkade hur studenterna klarat att tillgodogöra sig kursens innehåll. Tillvägagångssättet för vår undersökning har varit genom utföra två enkätundersökningar, varav en har besvarats av studenter och den andra besvarats av lärare på diverse distanskurser. Utöver detta har vi gjort en litteraturundersökning på närliggande information angående kommunikationsmetoder, distanskurser och gruppteorier. Vad vi funnit är att användandet av synkrona kommunikationsmetoder tenderar till att minska antalet missförstånd mellan studenter, vilket leder oss till slutsatsen att synkrona kommunikationsmetoder fyller en önskvärd funktion i bedrivandet av distanskurser.

Denna uppsats undersöker vilka evalueringskriterier som svenska medelstora företag anser vara viktiga vid val av affärssystem. Vid genomgång av tidigare studier och forskning specificerades åtta olika teman, som stod som grund för utveckling av vår kvantitativa enkätundersökning. De teman som undersöktes var: funktionalitet och skalbarhet, anpassbarhet och flexibilitet, pålitlighet och säkerhet, implementering, systemutvecklare, kostnad, strategisk planering samt användarvänlighet och användbarhet. Undersökningspopulationen delades även in i stratum efter storlek och branschtillhörighet. Undersökningens resultat visar att svenska medelstora företag värderar affärssystems pålitlighet och säkerhet högst.

Affärssystemportaler, en affärssystemkomponent som är populär bland större företag, används ofta för att effektivisera inom olika organisatoriska processer. Eftersom en utarbetad metodik för att utvärdera hur affärssystemportaler effektiviserar organisationer saknas, har denna studie haft som syfte att forma en sådan utvärderingsmetodik. Metodiken är baserad på ett etablerat ramverk för utvärdering av organisatorisk effektivitet som sedan blivit anpassat till affärssystemportaler genom användandet av ämnesrelevant teori. Studien innefattar även ett test av utvärderingsmetodiken genom en praktiskt genomförd utvärdering av en affärssystemportal, vilket varit vårt andra syfte. Genomförandet samt resultatet av denna utvärdering ligger sedan till grund för en diskussion där metodikens framgång utvärderas.

Det finns drivkrafter för införande av virtuella möten i organisationer både i form av miljöaspekter och ekonomiska incitament. En omfattande förändring av mötesformer sker dock inte av sig själv. 2006 initierade Vägverket ett projekt kallat Resfri för att bygga upp en informationstjänst som kan hjälpa organisationer att ändra sina mötesvanor. För Vägverkets räkning har författarna utfört intervjuer med sju svenska organisationer och presenterat ett förslag på hur implementeringen av virtuella möten kan utvärderas. Framgångsfaktorer har identifierats och kopplats till utvärderingsverktyget SUMO.

Studien fokuserar kring ämnet implementering av en teknisk plattform inom en organisation. Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera vilka problem som kan uppstå vid införandet av en teknisk plattform inom en verksamhet samt varför dessa problem uppstår. För att besvara frågeställningen genomfördes en kvalitativ fallstudie av ett projekt inom Region Skåne där fokus låg på att implementera en teknisk plattform. Resultatet från studien påvisade tre centrala problem som projektet stötte på under implementeringen av den tekniska plattformen men även orsaken till dessa problem. De tre centrala problem som identifierades var samarbets- och tekniska problem men även svårigheter att följa tidsplanen.

Driveability analysis of terrain data offers an important technique for decision support for all kinds of movements in the terrain. The work described in this report uses a high resolution digital terrain model generated from the laser radar data and further processed by the Category Viewer program, and information from the Real Estate Map. Properties of features found in a filtering process are calculated and compared with a set of rules in a knowledge base to get a driveability cost. This cost is then visualized in a graphical user interface. An evaluation of what driveability is and what it is affected by is performed, and a general cost function is developed, which can be used even if not all relevant information is available.

I denna uppsats har vi undersökt och studerat vad det finns för relation mellan de estetiska aspekterna av grafiskt gränssnitt och användarupplevelse men även ifall det finns skillnader mellan män och kvinnor i denna relation. Syftet med arbetet var att undersöka interaktionens estetiska aspekter utifrån genus och könsperspektivet. Detta har gjorts med hjälp av intervjuer och enkätundersökningar på 5 kvinnor och 5 män i åldersgruppen 20-30 år. Tidigare publiceringar inom IT har tillsammans med teori från vetenskapliga studier inom genus och estetik använts för att ge oss en ökad kunskap inom ämnena. Av resultatet kom vi fram till många likheter i hur estetiken påverkar män och kvinnors Internetanvändning och användarupplevelser.

Vi byggde och utvärderade en artefakt. Artefakten är ett lager i 3D som vi utvecklade åt ett IT-företag. Vi använde oss av teorier om lagerhantering, visualisering och prototyping vid utvecklingen av artefakten. Vi utförde kvalitativa intervjuer för att utvärdera den. Men framförallt använde vi oss av designforskningsteorier.

Under tidigt 80-tal växte olika sorter av kommunikationsmodeller fram, bland annat Daft och Lengels, Media Richness Theory. Denna teori var baserad på den tidens kommunikationsmönster. Idag nästan 20 år senare har vi sett explosionsartad IT-utveckling vilket har medfört förändringar i det dagliga kommunikationsmönstret. I denna uppsats undersöker vi om Media Richness Theory fungerar på ny teknik med hänsyn till dagens utökade kommunikationsmetoder. Vi studerar bland annat användnings- och påverkningsmönster ur ett abduktivt perspektiv, det vill säga både kvalitativt och kvantitativt.

Data sets are continuously increasing within organizations. Data sets will also be in larger amounts,have shorter lifetime, is becoming more varied and holds various degrees of uncertainty. Together,these dimensions are included in the term Big Data. There is no universally accepted definition ofBig Data and how it should be used. Applications that turn out to be part of a Big Data conceptoften begin as investments in an organization in order come to new insights or create new businessperspectives.

Trots att behov och förutsättningar finns att använda mobila nyttotjänster via SMS används de inte i den utsträckning det är möjligt. Den hämmade spridningen av de mobila nyttotjänsterna kan bero på ett flertal faktorer varav en del inte har studerats i tidigare undersökningar. Vi valde att undersöka om mobiloperatörernas infrastruktur kan vara en sådan faktor. För att få en insyn i den funktionalitet och de tjänster innehållsleverantörerna erbjuds av mobiloperatörerna samt innehållsleverantörernas önskemål och krav, gjorde vi en förstudie i form av en intervju med en innehållsleverantör. Den resulterade i ett intervjuunderlag för de olika mobiloperatörerna i Sverige vilka vi sedan intervjuade för att få fram en bild av deras erbjudna funktionalitet.

Denna kandidatuppsats i informatik behandlar användningen av digitala arkivsystem i offentlig förvaltning. Författarna har ställt sig frågan vilken påverkan dessa system har haft för myndigheternas möjlighet att leva upp till de krav som ställs i arkivlagen och tryckfrihetsförordningen på offentliga arkiv och vad syftet är med att införa digitala arkivsystem i offentlig förvaltning. För att besvara frågeställningarna gjordes en studie på fyra skånska kommuner där personer som på olika sätt arbetar med digitaliserade bygglovsarkiv intervjuades. Resultatet tyder på att de digitala arkivsystemens främsta påverkan är en ökad tillgänglighet till det arkiverade materialet. Handläggare och andra som behöver ta del av den information som arkivet innehåller har fått nya möjligheter att göra detta i och med digitaliseringen av arkiven.

Vår avsikt med uppsatsen var att utvärdera e-handelslösningen osCommerce utifrån ett ramverk som vi skapade och genom en enklare installation av e-handelssystemet. Utvärderingen gjordes för att underlätta för en potentiell intressent att välja eller förkasta osCommerce. Genom att läsa om e-handel och IT i facklitteratur och på Internet hittade vi aspekter som vi ansåg var viktiga att beakta när det gällde kvaliteten på en e-handelslösning. Dessa aspekter - administration, funktioner och layout, säkerhet, teknologi, resursåtgång, installation, marknadsföring samt flexibilitet - kom att utgöra utvärderingskriterier i vårt ramverk. För att ta reda på vad användarna av osCommerce tyckte om systemet genomförde vi semistrukturerade intervjuer via e-post.