The aim with this study is to study how young children?s influence expresses itself in some educators? stories about their work with children. The study also looks at the relations between pedagogues? approaches to children and aims at identifying the educator?s perspectives of children. To get to know more about this I have interviewed five pedagogues who work with children in the ages of 3-6 years in different fields at a preschool area in India.The result shows that childrens? influence and participation for the educators involves children selecting activities.

Detta examensarbete handlar om miljö för samspel. Studien riktar sig mot hur pedagogen formar den fysiska och den sociala miljön i förskolan. Syftet är att studera om hur miljön i förskolan kan skapas för att underlätta samspelet mellan barn. Fokus kommer att läggas på pedagogernas syn på miljöer i förskolan och vad som kan bidra till bra kvalitet i barns samspel. Undersökningen tar även upp hur pedagogerna ser på föräldrarnas roll och Inflytande i förskolemiljön.

The study aims to investigate student participation as a tool for democratic development in secondary school from a student perspective. Furthermore, students' perceptions of the school's work with student participation in formal and informal contexts are also investigated, with basis in the teaching structure. The results are based on interviews conducted with students who all attend the same class in their last year of high school. Subsequently, an analysis is made based mainly on three different theories: democracy, curricula and sociocultural theory. The result shows that students feel that they are able to practice student participation but the amount of influence they get differs between individuals depending on devotion and commitment.

The aim with this study was to give and receive an insight of children?s participation during one day in a preschool. Answers we were interested in finding out were how pedagogues act in relation to children´s influence, participation and interests and how this shows in the pedagogical context. Our own interest of children´s participation was influenced by the new revised curriculum that took place in 2010. Nowadays the pedagogues? have to be more active and reflect and document children´s influence and participation, and therefore we wanted to use this opportunity to create a picture of how pedagogues deal with these new guidelines.We have with an ethnographic inspired approach performed a qualitative study with data collected during one day with focus on children´s influence, participation and interest in one preschool section.According to the result children?s participation and influence this day were controlled by the pedagogue.

I läroplanen står det att förskolan ska arbeta för att flickor och pojkar ska få lika stort Inflytande och utrymme, arbetet ska väcka glädje och alla barn ska känna att det är givande att lära sig nya saker. Förskollärarna ska aktivt motarbeta de traditionella könsrollerna genom att låta pojkar och flickor ha lika möjligheter till utveckling och lärande. På- och avklädningssituationerna i hallen är en del av förskolans vardagsrutiner som innehar potential till att stimulera samspel, språk och barns Inflytande med genusperspektivet i fokus.Studiens syfte var att jämföra och analysera hur kvinnliga förskolepedagoger bemöter pojkar och flickor vid på- och avklädningssituationerna i hallen. För att uppnå syftet ställde vi oss följande frågor: Hur fördelar pedagogerna sin tid/uppmärksamhet mellan flickor respektive pojkar under på- och avklädning? Hur påverkas på- och avklädningssituationen av hur pedagogernas förhållningssätt, vad gäller genus, tilltal och Inflytande, speglas i deras agerande? Finns det skillnader mellan en central förskola och en landsbygdsförskola när det kommer till pedagogernas förhållningssätt till på- och avklädningssituationen? Studien utgick ifrån empiri insamlad under sammanlagt 6 intervjuer och 7 observationer som genomfördes på en centralt belägen förskola samt en landbygdsförskola.

Skollagen beskriver att undervisning är det arbete som förskolläraren genomför utifrån läroplanens mål. Studiens syfte är att undersöka och jämföra den planerade undervisningen i förskolan i två länder. Genom att jämföra svensk förskola med ukrainsk förskola blev det möjligt att identifiera likheter och skillnader mellan dessa länders sätt att bedriva planerad undervisning. Datan samlades in genom observationer och analysen genomfördes med hjälp av att kategorisera materialet utifrån de valda aspekterna; organsation, innehåll, barns delaktighet och Inflytande samt miljö. Resultatet visade att undervisningen i svensk och ukrainsk förskola både hade likheter och skillnader.

Syftet med uppsatsen var att belysa hur LSS-handläggare tolkade begreppet barnperspektiv och hur detta applicerades i utredningsarbetet. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med sex LSS-handläggare och resultaten analyserades med hjälp av teorin om sociala konstruktioner. I analysen av intervjuerna identifierades fem centrala teman som vi såg som förklarande faktorer angående hur LSS-handläggarna applicerade barnperspektivet i handläggningen. Dessa teman var utredningsförfarandet, avsaknaden av riktlinjer och utredningsmetod, barnperspektivet kontra barns perspektiv, delaktighet och Inflytande samt kommunikation. Det framkom att avsaknaden av riktlinjer och utredningsmetoder medförde att LSS-handläggarna själva fick konstruera egna sätt för hur barnperspektivet skulle appliceras.

Syftet med denna studie är att beskriva hur personalen på ett särskilt boende som drivs på entreprenad upplever trivsel, delaktighet och arbetsmiljö i sitt dagliga arbete. Vi valde att undersöka ett särskilt boende som ligger i Mellansverige och valde sedan en kvalitativ forskningsmetod. Våra frågeställningar är: Hur upplever personalen sin arbetsmiljö på ett äldreboende som drivs på entreprenad? Vad påverkar upplevelsen av trivsel på arbetsplatsen? Upplever personalen sig delaktig i sitt arbete?Intervjuer genomfördes med sex respondenter och frågorna var av öppen karaktär. Frågorna var indelade i tre områden, delaktighet och Inflytande, trivsel och sammanhållning och arbetsmiljö.

Baskettränarna i klubben upplever att de kan påverka verksamheten och att deras engagemang gör skillnad för de basketspelande barnen och ungdomarna, för klubben och för sin egen personliga utveckling. Tränarna erfar att det är lättare att påverka och ha Inflytande i den interna tränarrollen än i den externa tränarrollen. Omgivningens individer gör skillnad på tränarna och bemötandet tränarna får upplevs vara beroende av vilket kön, vilken ålder och vilken etnicitet tränarna har. Inom basketklubben upplever tränarna att det finns en lyhördhet och öppenhet för varandras olikheter, dels på grund av att alla känner alla i klubben och för att det finns ett socialt klimat och en tydlighet i organisationens beslutsprocesser som gör att tränarna upplever att de kan påverka verksamheten och att deras engagemang är viktigt och meningsfullt. Syftet med uppsatsen är att genom kvalitativa intervjuer med unga baskettränare och öppna observationer i en stockholmsbaserad basketklubb problematisera och se närmare på hur de unga idrottsledarna anser sig ha möjlighet att kunna påverka mer än själva idrottsutövandet inom ramen för sitt engagemang.

Studiens syfte var att undersöka personalens attityder kring placerade ungdomars delaktighet i behandling på SiS ungdomshem Bärby. Undersökningen grundas på fem intervjuer med behandlingsassistenter på de tre avdelningar inom institutionen som erbjuder behandling. Utifrån tre frågeställningar har jag sökt att undersöka dessa attityder, eventuella förändringar i dessa över tid samt hur personalen uppfattar yrkesrollens dubbla funktion varpå resultatet analyseras utifrån Harts teorier kring ungas deltagande samt Goffmans beskrivningar av den totala institutionen. Resultatet visar på att behandlingsassistenterna ser ungdomarnas delaktighet och Inflytande under placeringen som helt avgörande faktorer för behandlingsresultatet, samtidigt som ett antal hinder för delaktighet beskrivs; främst i arbetet med behandlingsplaner och i kontakten med Socialtjänsten. Den dubbla yrkesrollen bekräftas i resultatet, och informanterna beskriver både vikten av att företräda ungdomarna och hjälpa dem att få fram egna resurser, samtidigt som man fyller en bevakande och gränssättande funktion.

Detta examensarbete belyser barns Inflytande i förskolan ur ett demokratiskt perspektiv. Sverige är ett demokratiskt samhälle där strävan efter alla människors lika värde och att alla människors röst är lika mycket värd. Pedagogerna som arbetar på förskolorna lägger grunden till barns demokratiska tankesätt. Syftet med studien var att undersöka hur personalen som arbetar på förskolorna tillämpar barns Inflytande i det dagliga arbetet. En förhoppning är att pedagogerna i slutändan ska stödja barnen att vara med och påverka och utvärdera sin egen vardag.

The purpose of this study was to find out what thoughts some preschool teachers had about gender andgender work. The aim was also to investigate whether preschool educational orientation had any impacton how teachers thought about gender and gender work.The scientific method for the study was qualitative research interviews. The interviews were conductedindividually with four preschool teachers from two different preschools. The first preschool was agender-oriented school and the other was a non-gender-oriented school.The results of the study show preschool teachers have good knowledge of gender and gender work andwhat they mean in preschool, and this is regardless of the pedagogical approach the preschool they?reworking for has.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur pedagoger och elever uppleverelevInflytande i matematiken. Vi ville även undersöka om pedagogernas syn påelevInflytande stämde med det som står i styrdokumenten. En kvalitativundersökning med intervjuer av två pedagoger och fyra elever samt observationer ipedagogernas klassrum genomfördes. Vårt resultat visade att elevInflytandet inte ärstort inom matematiken men dock att pedagogerna och eleverna var nöjda med detta.Resultatet visade även att eleverna främst har Inflytande över praktiska saker somexempelvis vilket material de använder. Gällande planeringen avmatematikundervisningen visade resultatet att eleverna inte hade något Inflytande idetta.

Syftet med denna undersökning är att undersöka och synliggöra hur pedagoger ser på samlingen i förskolan. Studien har utgått från följande frågeställningar: Hur tänker pedagogerna kring ämnet samling och dess innehåll? Hur ser samlingen ut? På vilket sett får barnen delaktighet och Inflytande i samlingen? Hur tänker pedagogerna kring samlingens förändring? Vilken barnsyn har pedagogerna i samlingen? För att få svar på våra frågeställningar har vi fördjupat oss i forskning på området och gjort en studie på fyra förskolor, där observationer och intervjuer har använts som metod. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med observationerna utifrån frågeställningarna. Respondenterna talar om samlingens förändring, delaktighet och Inflytande och det kompetenta barnet. Slutresultatet visar att samlingen är ett återkommande inslag i förskolans verksamhet, men att samlingens innehåll och syfte varierar mellan förskolorna.

Elevers inställning och attityder till det som undervisas påverkar i stor utsträckning hur mycket de lär sig. Det i sin tur gör att det är viktigt att ta reda på elevers intressen och att de får ha Inflytande över undervisningen. I lagstiftning, dvs. skolans och kursers mål, uttrycks tydligt att detta ses som viktigt på samhällsnivå. Syftet med mitt arbete är att ta reda på om detta syns i lärarnas tankar kring biologiundervisningen, samt vad deras elever har för uppfattning om sitt eget Inflytande.