Vår uppsats, Inflytande och delaktighet ? en fråga om att få sin vilja igenom eller att bli lyssnad på behandlar barns delaktighet och inflytande i förskolan. Studiens syfte är att undersöka hur pedagogerna tolkar begreppen delaktighet och inflytande och i vilka situationer som delaktighet och inflytande ges till barnen. Den tidigare forskningen inom området visar olika synsätt och perspektiv på lärande som råder. Genom kvalitativa intervjuer av sex pedagoger och observationer på två olika förskolor har vi analyserat, tolkat och sammanställt ett resultat. Resultatet visar att barnen blev sedda och lyssnade på men att delaktighet och inflytande ofta handlar om att få bestämma aktivitet. För att öka barnens delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet behöver pedagogerna synliggöra det bättre, genom att bland annat föra pedagogisk dokumentation samt avsätta mer tid för reflektion och utvärdering. Vår slutsats är att pedagogerna inser att barnen är kompetenta, men att rutiner i den vardagliga verksamheten hindrar pedagogerna från att fullt ut ta tillvara på det kompetenta barnet. Dessutom anser sig pedagogerna behöva mer tid till att föra pedagogiska diskussioner.

Läroplan för förskolan Lpfö 98 (2010) säger att förskolan ska ge barnet förkunskap och förståelse för vad demokrati innebär. Förskollärarens roll är därför värdefull och förskolläraren bär ett stort ansvar för att främja barnets egna åsikter, att påverka sin situation, färdighet att ta eget ansvar samt förmågan att samarbeta (Skolverket, 2010). Dagens pedagogik har sina likheter med några av historiens stora teoretiker, så som Montessori, Vygotskij och Piaget. Trots tidens gång lever vissa delar av deras pedagogik kvar i dagens förskola. Redan 1946 sågs barnet som kompetent och mottagligt (Montessori, 1946).

Syftet med vår studie är att undersöka hur begreppen delaktighet och inflytande arbetas med ute på förskolorna. Men vi kände att vi ville fördjupa oss på hur en avdelning jobbade och var inte ute efter att jämföra olika resultat på olika avdelningar eller förskolor. Genom att vi gjort kvalitativa intervjuer och varit ute och observerat så har vi fått resultat på att det skiljer sig på vad de säger och hur de gör på avdelningen vi varit ute på. Det som också var intressant var att det skiljer sig i hur pedagogerna svarat på intervjuerna. De som var barnskötare svarade likadant medan förskolläraren såg det på ett annat vis.

"Demokrati är ingenting vi kan lära barnen, demokrati är något vi lever och bygger tillsammans i en ständigt pågående process"(Åberg & Lenz Taguchi, 2005, s,64). Mitt intresse för barns inflytande har växt fram under de senare åren då jag arbetat på förskola. Jag har valt barns inflytande för jag tycker barns tankar och ideér behöver synliggöras mer i förskolans verksamhet än vad som görs idag. Min erfarenhet är att det finns en stor vilja att ge barnen större delaktighet och inflytande men att det är svårt att genomföra det i praktiken. Detta arbetet handlar om hur jag och mina arbetskamrater, i ett utvecklingsarbete, provar en metod för att öka barnens inflytande över sin vardag.

Denna aktionsforsknings syfte var att kartlägga förutsättningarna för att utveckla barns demokratiska deltagande och inflytande i skolans och förskolans samlingar. Forskningen genomfördes med kvalitativa metoder genom observationer och intervjuer. Barnen i forskningen var dem vi mött på våra VFU-platser (verksamhetsförlagd utbildning) under praktiken. Resultatet visade att barn anser att de har inflytande och möjlighet till påverkan i förskolans och skolans samlingar men att det ofta är läraren eller andra barn som pratar mest. Slutsatser vi kom fram till är att barn tycker att de har inflytande och möjlighet att påverka men genom observationer såg vi att det inte alltid stämde med verkligheten eftersom aktiviteterna redan var planerade och lärarna oftast tog störst talutrymme.

Syftet med denna studie är att få en bild av vilken syn pedagoger har på begreppet barns inflytande. Vi vill även få en inblick i vilka hinder och möjligheter pedagoger upplever när det gäller att ge femåringar inflytande i förskolan. Vi har utfört kvalitativa intervjuer med tio stycken pedagoger på fyra förskolor. Inflytande är ett begrepp som utgör en central del i vår studie. Resultatet av studien visar att pedagogerna har en likvärdig uppfattning om vad begreppet inflytande innebär.

Vårt examensarbete handlar om förskolebarns inflytande och delaktighet under måltiderna på två olika förskolor. Syftet är att undersöka vilka möjligheter till deltagande och inflytande barnen får i samband med de olika måltiderna. Som en del av detta undersöker vi även vilken påverkan miljöns utformning har på barnens möjligheter till att vara delaktiga och få inflytande under måltiden. Vi använde oss av en kvalitativ metod som innefattade två ostrukturerade intervjuer och sju videoobservationer. Både intervjuer och videoobservationer genomfördes på två förskolor som ligger i samma stadsdel. Intervjuerna genomfördes med en förskolelärare på den ena förskolan och en barnskötare på den andra. Resultatet visar att barnen i båda förskolorna får inflytande över måltiderna genom att de själva får välja vad de vill äta och dricka.

Sverige är sedan länge en demokrati där medborgarna deltar efter demokratiska principer. Skolan har som huvuduppgift att förbereda elevens deltagande i samhällslivet, därmed är skolan en verksamhet för elevens eget inflytande och ansvarstagande. Undervisningen ska bedrivas under demokratiska former där eleven ska kunna vara med och påverka. Elevinflytande betonas i skolans styrdokument. Olika studier har visat att eleverna har fått ett ökat inflytande i skolan men inte i den utsträckning som förväntas i en fungerande demokrati.

Enligt läroplanen för förskolan, Lpfö 98, ska förskolan fostra barnen till att utveckla förmågor att handla demokratiskt. Barnen ska förberedas och göras delaktiga i de skyldigheter som finns i samhället. Inflytande är ett begrepp med många innebörder som var och en tolkar det olika utefter sina erfarenheter. Det i sin tur gör att arbetet med inflytande i förskolorna kan se ut på många olika vis. I vår undersökning har vi utefter syftet kommit fram till att barn vill bestämma enkla saker, när svårare och större beslut ska fattas anser barnen att det är bättre om pedagogerna gör det.I Allmänna råd för förskolan står det om vikten att personalen ska lyssna till barnen för att kunna närma sig barns perspektiv.

Syftet med vårt arbete är att undersöka vad elevers delaktighet och inflytande innebär i årskurs tre och fem på de grundskolor som vi besöker för intervjuer. I arbetet tar vi även reda på vad begreppen delaktighet och inflytande betyder ur lärarnas och rektorernas perspektiv, samt hur lärarna i en årskurs fem och i en årskurs tre anser sig arbeta med elevers delaktighet och inflytande. Empirin är samlad från tre olika skolor där kvalitativa intervjuer genomfördes med två grundskollärare och två rektorer. Vidare har det empiriska materialet kopplats samman med styrdokument och tidigare forskning i ämnet. Studien visar olika förslag på strategier om elevers delaktighet och inflytande som lärarna och rektorerna kan använda i sitt arbete.

Syftet med föreliggande examensarbete är att undersöka och analysera hur pedagoger arbetar och tänker kring begreppen inflytande och delaktighet i förskolan. Vi vill även undersöka vilka verktyg pedagogerna använder sig av när det gäller barns inflytande. Våra frågeställningar i denna undersökning är följande: Vilka verktyg använder sig pedagogerna av för att främja barnens rätt till inflytande? Vad har pedagoger för tankar och uppfattningar kring barnens delaktighet och inflytande? Vilka faktorer kan påverkar arbetet med inflytande? Undersökningen visar att pedagogerna arbetar med inflytande och delaktighet på ett eller annat sätt. Det har varit svårt att komma underfund med den egentliga innebörden av begreppen, eftersom det är något som ständigt sker i vardagen utan att pedagogerna hinner reflektera över innebörden.

Är det så att varje idrottslärare har sin egen stil och sina egna metoder för att involvera eleverna i undervisningen? Mina praktikerfarenheter har gett mig olika upplevelser på hur elevinflytandet kan fungera. Syftet är att synliggöra hur elevinflytandet fungerar i idrottsundervisningen och vad det är som skapar elevinflytande. Jag kommer att göra en kvalitativ undersökning där fyra idrottslärare blir intervjuade och ger sin syn och erfarenheter av elevinflytande i ämnet idrott och hälsa. Min uppfattning är att lärarna i undersökningen ger eleverna förutsättningar att utöva inflytande och tränas i att ta ansvar för sitt lärande ? helt enligt styrdokumenten.

Denna studie handlar om barns inflytande och delaktighet och på vilket sätt lärare låter barn vara delaktiga i förskola och skola. Syftet med studien är att problematisera och visa på hur verksamma lärare i förskolan och grundskolan arbetar för att barn ska bli delaktiga och ha inflytande över sin egen vardag och om barn tillåts bestämma. Studien bygger på intervjuer med fem förskollärare och fyra grundskollärare.Resultatet visar att barn inflytande och delaktighet skiljer sig åt mellan förskolan och grundskolan och att innebörden av inflytande och delaktighet skiljer sig åt i verksamheterna. Våra intervjusvar pekar på att förskollärarna lägger fokus på barns idéer och initiativ och att barnen är delaktiga i de lärandeprocesser som sker i förskolan. Dock visar vår undersökning att pedagogerna har det yttersta ansvaret i att ta vara på dessa idéer och initiativ och utifrån dessa forma verksamheten.

Lundborg, Heléne & Persson, Anna (2013) Man får inte bestämma allt ? en studie av pedagogers och barns uppfattning om inflytande. Malmö: Lärarutbildningen Malmö Högskola Vårt syfte med denna studie är att undersöka hur arbetet med barnens inflytande i förskolan uppfattas av pedagoger och barn. I Läroplanen för förskolan (Lpfö 98/10) står det att pedagogerna skall arbeta med barns delaktighet och inflytande men enligt forskning i ämnet finner många det svårt att särskilja begreppen och vad de står för (Pramling Samuelsson & Sommer 2011; Arnér 2012; Tullgren 2003; Westlund 2011 m.fl.). Vi har utgått från frågeställningarna: Hur uppfattar pedagoger begreppen inflytande och delaktighet? Hur ser pedagoger på arbetet med barns inflytande i den dagliga verksamheten? Vad upplever barnen att de har inflytande över på förskolan? Som metod för att få svar på dessa frågor har vi använt oss av kvalitativa intervjuer. Sammanlagt har åtta pedagoger och femton barn intervjuats.

ElevInflytande och demokrati är två ord som tolkas och förstås olika av olika personer. Det finns flera olika teoretiska åskådningar att välja mellan när man gör sin tolkning. Vi har sett en förskjutning i synen på demokrati de senaste åren, där en allt större tyngdpunkt har lagts på dialogen som demokratins hörnsten. Detta syns även i Skolverkets texter och borde således återspeglas ute på skolorna. Vi har gjort en litteraturgenomgång där vi studerat kunskapsbegreppet ur en socialkonstruktivistisk synvinkel och relaterat detta till tankar om deliberativ demokrati och deliberativa samtal, samt en kvalitativ empirisk studie för att försöka få syn på vilken demokratisyn några lärare och elever har och hur de arbetar för att uppfylla de mål och beskrivningar som ges i Lpo 94, kapitel 2.3, om elevers inflytande. Påverkar strömningar inom den demokratiteoretiska diskussionen det praktiska arbetet på lokal nivå? Av intervjuerna framgår att de intervjuade lärarna tycker att elevinflytande är viktigt, men det framgår i jämförelsen med elevernas svar att detta inte alltid synliggöres i det praktiska arbetet.