Vårt examensarbete handlar om elevers upplevelser och tankar kring inflytande, medbestämmande och demokrati i skolan. Vi har lämnat ut enkäter och intervjuat i två klasser från två olika skolor. Resultatet av enkäterna och intervjuerna visar att när eleverna får frågan om vad de skulle vilja göra på lektionerna svarade de ofta saker som de var bekanta med. Intervjuerna visade även att eleverna skulle vilja bestämma mer angående innehållet i lektionerna. De ville dock inte i så stor utsträckning planera tillsammans med läraren, hellre ge förslag som läraren kunde planera utifrån.

Abstract Titel: Barns inflytande i samlingen. Children`s influence on Circle Time. Författare: Danielsson, Christina och Nilsson, Jessica (2008). Barns inflytande i samlingen. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola Samlingen är en del av den vardagliga verksamheten i förskolan. Detta examensarbete fokuserar på barnet i samlingen. Syftet med studien har varit att studera hur barnen ser på sitt inflytande och sin delaktighet i samlingen.

Studies syfte är att undersöka hur förskollärare ser på små barns inflytande i verksamheten, med betoning på barn mellan 1-3 år. Här beskrivs förskollärares synsätt på små barns inflytande, deras tankar kring möjligheter och hinder med att små barn tillåts inflytande. Denna studie belyser även förskollärarnas syn på demokrati i förhållande till små barn i förskolan.Metoden vi har använt oss av är kvalitativa intervjuer av tolv förskollärare på tre olika förskolor. Resultatet förklarar hur förskollärare menar att inflytande hos små barn är av betydelse då det bl.a. stärker barnens självkänsla.

Syftet med vår undersökning är att synliggöra och problematisera demokratin i praktiken utifrån några pedagogers synvinkel med läroplanen som utgångspunkt. De metoder vi har valt att använda oss av i vår undersökning är intervjuer. Vi inledde vår undersökning med intervjuer på tre olika förskolor i Skåne, intervjun innehöll en generell del om demokrati och förhållningssätt och en del andra frågor som berör ämnet. Vår teoretiska utgångspunkt är sociala representationer, anledningen till vårt val är att vi anser att läroplanen och begrepp som exempelvis demokrati och inflytande kan öppna upp för olika tolkningar hos pedagogerna. Resultatet visar på att pedagogerna tycker att demokrati som begrepp är svårt att greppa och förklara, pedagogerna visar i studien vikten av att ha gemensam barnsyn och förhållningssätt.

Studien handlar om elevers tankar och upplevelser kring elevinflytande på fritidshem. Syftet är att se hur elevers tankar och upplevelser kommer till uttryck i verksamheten. Metoderna som har används i undersökningen är samtalspromenader där elevers tankar och upplevelser ska lyftas fram.Därför har vi valt demokrati och elevinflytande som argumenterande forskning för vår studie. Vårt teoretiska perspektiv är barns perspektiv som används för att se elevernas erfarenheter, uppfattningar och förståelse av sin livsvärld.I studien framgår det att eleverna har inflytande när det gäller vissa saker på fritidshemmet. Eleverna har även en viss förståelse kring begreppet inflytande och fritidslärarna har goda möjligheter att bygga vidare på detta utifrån elevernas perspektiv..

Vår studie har som syfte att undersöka några förskolelärares syn på barns inflytande och dess betydelse för lärandet. Vi skapade en bild av hur pedagoger ser på begreppet inflytande och hur de väljer att tillämpa det i det pedagogiska arbetet med barnen. Vi anser att inflytande är en viktig del i barnets utveckling till att bli självständiga demokratiska medborgare. Vi har undersökt hur pedagogerna förhåller sig till inflytande och hur det kan vara sammankopplat till vilken barnsyn pedagogen besitter. Vi har valt att genomföra vår studie genom att tillämpa kvalitativa forskningsintervjuer för att få en större förståelse kring detta fenomen, där vi har intervjuat sex förskollärare på två olika förskolor inom Luleå kommun.

Denna uppsats handlar om hur fritidshemmet arbetar med barns inflytande i fritidshemmetsverksamhet där pedagogernas uppdrag inte bara är att lära barnen demokrati, utan att ocksåbedriva verksamheten i demokratiska former. Syftet med vår studie är att vinna förståelse förbarns uppfattningar och upplevelser av elevinflytande i fritidshemmets målinriktade ochresultatstyrda verksamhet. I studien görs både en historisk tillbakablick på vad tidigarestyrdokument har sagt om elevinflytande och hur dagens styrdokument är formulerade kringsamma fenomen. Studien har arbetats fram utifrån en fenomenologisk vinkling av barnsperspektiv, vilket här innebär att begreppet inflytande ses som ett fenomen som har brutitsner till de didaktiska frågorna vad, hur och när barnet uppfattar att, och upplever sig få,inflytande i fritidshemmets verksamhet.Vi har analyserat tidigare forskning, litteratur och skolans styrdokument samt sökt empiri iintervjuer förlagda som samtalspromenader och genom frågeformulär för att vinna förståelsei ämnet. Resultatet visar att barnen upplever att de får inflytande genom olikamötesprocesser, men att de är mindre delaktiga i verksamhetens planering.

Sammanfattning Andersson Nina och Arnesson Hanna (2013). Barn kan...! En studie av förskollärares resonemang kring dilemman som rör barns delaktighet och inflytande i vardagen på förskolan. Malmö: Lärande och samhälle, Malmö högskola Syftet med denna studie är att diskutera hur några förskollärare resonerar kring dilemman som rör barns delaktighet och inflytande i vardagen på förskolan. Studien har utgått från följande frågeställningar: Hur resonerar förskollärare kring vardagsdilemman som rör barns delaktighet i och inflytande över planerade aktiviteter? Hur anser förskollärare att man kan skapa möjligheter för barnen att påverka aktiviteters innehåll och utformning? För att få svar på våra frågeställningar har vi tagit del av teori och tidigare forskning som har fungerat som ett verktyg för att analysera vår empiri. Några av de teoretiska begrepp som varit användbara för vår studie är Demokrati, Barnperspektiv och barns perspektiv, Bristdiskurs och kompetensdiskurs och utforskande arbetssätt.

Examensarbetet handlar om hur barns inflytande ser ut i förskolan. I arbetet redovisas det hur förskollärare stödjer barns inflytande och vilka faktorer som begränsar inflytandet. I undersökningen intervjuas förskollärare om hur de arbetar och vilka metoder som används för att stödja barns inflytande i förskolan. För att se vilka faktorer som begränsar barns inflytande används observationer, en metod som ger en inblick i hur förskollärarna agerar i verksamheten.  Resultatet visar att det finns olika metoder som förskolläraren använder sig av för att få in barns inflytande i förskolan bland annat den pedagogiska dokumentationen. Vidare får barnen inflytande genom att exempelvis göra aktiva val och vara med i förskolans planering. Resultatet visar även att förskolläraren har en ambition att främja barns inflytande men det finns olika faktorer som begränsar förskollärarens ambition.

Delaktighet och inflytande är tydligt kopplat till förskolans uppdrag. Verksamhetenskall vila på demokratins grunder och barn i förskolan skall ges ett reellt inflytande överinnehåll och planering. Förskolan skall arbeta för att barn utvecklar en grundförståelseför demokrati och syftet med denna undersökning är att påvisa hur barns uppfattningarav inflytande och delaktighet kan se ut i förskolan. Undersökningen har begränsats tillatt titta närmare på den lek som sker i förskolans inomhusmiljöer. Det är barnens egnaröster, genom intervjuer som utgör denna undersökning som ger en inblick i hur välbegreppen inflytande och delaktighet är förankrat hos barn i förskolan.

Jag har undersökt hur pedagoger arbetar med barns inflytande och hur barnen upplever sitt eget inflytande, vilket även var undersökningens syfte. Frågeställningarna jag utgått från är: Vilka möjligheter och begränsningar finns för pedagogers arbete med barns inflytande? Vilken betydelse har regler för barns inflytande? Hur upplever barn att de har inflytande på förskolan? Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer och barnsamtal som metod för insamling av data och undersökningen genomfördes på en förskola i Norrland. Undersökningen visar att pedagogerna arbetar aktivt med barns inflytande både genom specifika, praktiska arbetssätt men även genom förhållningssätt och förmedlande av värderingar och synsätt. Undersökningen visar även att barnen upplever att de får vara delaktiga och utöva inflytande i verksamheten men samtidigt är barnen överens om att det är de vuxna som bestämmer på förskolan..

Denna studie behandlar delaktighet och inflytande mellan hem och förskola, vilket är ett av förskolans uppdrag enligt styrdokumenten. Vi har valt att genomföra denna studie för att få insyn i hur föräldrar på en förskola uppfattar sin delaktighet och sitt inflytande. Som verksamma i förskolan har vi funderat på om och hur vi möjliggör för föräldrar att förstå det demokratiska uppdraget och de både rättigheter och skyldigheter som det för med sig. Studiens syfte är att beskriva föräldrars uppfattning om delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet och pedagogiska planering. I bakgrunden presenteras tidigare forskning om föräldrars delaktighet och inflytande.

Politiska beslut och styrdokument talar om för oss att man i skolan ska arbeta med Inflytande och demokrati eftersom man är oroliga över ungdomars minskande intresse för samhällsfrågor. Denna undersökning handlar om hur processen för ett aktivt medborgarskap fungerar; detta genom att undersöka projekt där ungdomar har varit deltagare och genom en litteraturstudie. Frågor som besvaras är hur dessa projekt arbetar med delaktighet och hur sättet man ser på eleverna som människor påverkar deras medborgarskap. Fyra intervjuer har gjorts i tre olika projekt och totalt har 20 elever och ungdomar intervjuats. Medborgarskap är ett komplicerat begrepp som är tätt sammankopplat med demokrati, delaktighet och inflytande.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger på fyra olika förskolor ser på och arbetar med barns delaktighet och inflytande vid matsituationer. Följande frågeställningar används för att undersöka syftet; Hur ser pedagogerna på begreppen delaktighet och inflytande? Kan barns språk, enligt pedagogerna, påverka hur stort inflytande och delaktighet barnen får? Hur ser pedagogerna på matsituationerna och vikten av barns delaktighet och inflytande? Tidigare forskning visar att barns möjlighet till delaktighet och inflytande kan bestå av flera faktorer som till exempel vuxnas förhållningssätt. Detta i kombination med olika perspektiv som exempelvis barns egna perspektiv. Genomförandet av studien har gjorts på fyra olika förskolor, där pedagogerna har varit i fokus.

Sammanfattning Syftet med det här arbetet är att studera pedagogernas syn på barns inflytande i förskolan. Detta har vi undersökt med hjälp av samtal och intervjuer med pedagoger samt observationer av verksamheten. För att få en bredare förståelse har vi vänt oss till tre avdelningar på två olika förskolor. Med hjälp av våra intervjuer med öppna frågor har vi fått många olika synvinklar på pedagogernas tankar och åsikter om delaktighet och inflytande i förskolan. Vi har kommit fram till att barnens delaktighet och inflytande grundas i att vara närvarande och lyhörda pedagoger.