Med de senaste årens volatilitet på oljemarknaderna och den historiska inverkan som oljepriset har haft på Inflationen så avser vi att undersöka hur stor inverkan oljepriset har på Inflationen idag. Vi gör vår undersökning på ett urval av industrialiserade och ej fullt industrialiserade länder för att se om det är någon skillnad på resultaten mellan dessa typer av ekonomier. Vi närmar oss problemet med en oljeutökad Phillipskurva som specificeras i tre olika modeller. Specifikationerna baseras på nykeynesiansk teori, monetarism och ECB:s två pelar strategi vid inflationsanalys. Vi finner att oljepriset har haft en påverkan på Inflationen under tidsperioden 1979-2007 i de industrialiserade länderna men att effekten över lag är avtagande vid en jämförelse med perioden 1990-2007.

Syftet med denna studie är att studera ekonomierna i Japan, USA och Storbritannien där ländernas centralbank använt den okonventionella penningpolitiska metoden kvantitativa lättnader. Genom att studera penningmängden, BNP-tillväxten, Inflationen och kostnaden för dessa länders valutor i förhållande till tio andra valutor vill denna studie kunna avgöraom Riksbanken med hjälp utav kvantitativa lättnader kan få Inflationen att stiga samt vad som bör hända med den aggregerade efterfrågan och kronans värde. Resultatet visar att Inflationen och BNP-tillväxten haft en stigande trend under perioderna av kvantitativa lättnader. Resultatet visar också att Storbritanniens valuta deprecierades mot alla valutor i studien och Japans valuta deprecierades mot hälften av valutorna, däremot kunde denna studie inte observera något samband mellan kvantitativa lättnader i USA och en deprecierad dollar. Det denna studie kan säga är att Riksbankens kvantitativa lättnader bör skapa enpositiv trend för både Inflationen och den aggregerade efterfrågan, samt att kronan med största sannolikhet bör deprecieras..

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka fastighetsaktier inflationsskyddande förmåga. En av de påstått främsta anledningarna att investera i fastigheter är att de sägs erbjuda ett bra skydd mot Inflationen. Dock har fastighetsaktier, i motsats till direkta fastighetsinvesteringar observerats vara negativt korrelerade med Inflationen. Det har ofta citerats som bevis för att fastighetsaktier avviker från utvecklingen av den underliggande fastighetsmarknaden. Emellertid har det argumenteras att fastighetsaktier borde vara kopplade till den underliggande direkta fastighetsmarknaden då bolagens verksamhet är förvaltningen av fastigheter.

Uppsatsen undersöker vilken av den indirekta och den direkta metoden som bör användas vid prognostisering av den svenska Inflationen baserat på kvartalsdata för perioden 1993:1-2005:4. Ytterligare en aspekt med uppsatsen är att ge ökad förståelse för hur Inflationen i Sverige i allmänhet ska prognoostiseras. Prognoserna skapas med de respektive metoderna och jämförs därefter med faktisk inflation för att utvärdera vilken metod som ger minst prognosfel. De slutsatser som dras från undersökningen är att det inte är en av metod som strikt föredras vid prognostisering av den svenska Inflationen. De metod som är bäst av den indirekta och den direkta beror på prognoshorisonten.

I dagens samhälle med ökat informationsflöde blir det allt lättare att följa den ekonomiska utvecklingen. De finansiella marknaderna påverkas snabbare av förändringar i omvärlden. Syftet med uppsatsen är att empiriskt försöka testa om och hur Inflationen och räntan påverkar den svenska växelkursen. Vid undersökningen användes makroekonomisk data för att testa vilka variabler som har signifikant betydelse för växelkursen. Uppsatsen begränsades till att enbart studera perioden mellan 1992 och 1999 i Tyskland, Sverige och USA.

Uppsatsen ser till vad som sker med Inflationen och produktionsgapet (skillnaden mellan den faktiska produktionen och den potentiella produktionen) när en centralbank blir självständigare genom att Rogoff-konservatism införs. Första delen av uppsatsen avhandlar två modeller inom detta monetära ämne och huvudfokus ligger på den nykeynesianska modellen. Efter en redogörelse för modellens uppbyggnad ses hur Rogoff-konservatism påverkar en ekonomi om det finns inflation bias och därefter vad som sker med chockstabiliseringen om centralbanken blir självständigare. Den andra delen behandlar centralbanker i empirin och visar på centralbankers självständighet i förhållande till Inflationen, variansen för Inflationen, produktionsgapet och variansen för produktionsgapet. Teorin menar att om det finns inflation bias medför Rogoff-konservatism till lägre inflation och chockstabiliseringen blir bättre.

Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida BNP-gap kan förutspåInflationen bättre jämfört med arbetslöshetsgap. Svensk kvartalsdata från1993 till och med 2005 har använts. Gapmåtten skapas med två olika metoder,en linjärregression och ett HP-filter. En direkt prognosmodell används föralla prognoser med out of sample metodik. Prognoshorisonterna somanvänds är ett kvartal, fyra kvartal samt åtta kvartal.

Reporäntan är sänkt till noll för första gången i Sveriges moderna historia samtidigt som det pågår en livlig debatt om vilken inflationsnivå som är lämpligast. Lars E.O. Svensson arbetade som vice Riksbankschef åren 2007-2013 och har åsikter angående Riksbankens penningpolitik. Svensson (2014) kritiserar Riksbanken för att hålla för låg inflation, som enligt honom har bidragit till problem i Sveriges ekonomi. Svensson menar att Riksbanken har tagit hänsyn till hushållens skuldsättning på arbetslöshetens bekostnad.

I denna uppsats undersöks på kvartalsbasis de ekonomiska effekterna av två välkändainstrumentregler för Sverige under perioden 1993?2005. Dessa är: Taylor- respektiveMcCallumregeln. Instrumentet som används i Taylorregeln är den korta styrräntan. McCallumregelninnehåller ett annat instrument för centralbanken, långräntan.

Den svenska centralbanken bedriver en flexibel inflationsmålspolitik. Detta innebär att Riksbankens primära uppgift är att uppfylla inflationsmålet på två procent, och den sekundära uppgiften är att stabilisera vissa makroekonomiska faktorer. Syftet med denna uppsats är att utvärdera den flexibla inflationsmålspolitiken, då det förs en debatt gällande om den är misslyckad eller inte. För att svara på syftet kommer två olika metoder att användas. Den första metoden beräknar genomsnittet av Inflationen sedan inflationsmålet infördes.

Denna uppsats har baserats på den Nya Keynesianska Phillipskurvan (NKPC) som utvecklades av Gali och Gertler (1999). Det huvudsakliga syftet var att skatta den svenska Phillipskurvan och sedan hitta de relevanta faktorer som påverkar Inflationen. Den ursprungliga NKPC relaterar inflation till marginalkostnad och framtida inflationsförväntningar. Den enda skillnaden mellan Galis och Gertlers och Bengt Assarssons specifikation av Phillipskurvan, är att han använder en Translog kostnadsfunktion som ett alternativ till Cobb-Douglas kostnadsfunktionen för att mäta marginalkostnaden. På grund av detta har inflationsnivån i ekonomin inte bara påverkas av förändringen i löner som i fallet med Cobb-Douglas kostnadsfunktion.

Sedan EMU-samarbetet påbörjades har ett flertal länder inom unionen legat på högreinflationsnivåer än genomsnittet och visat tecken på ekonomisk överhettning. Ett av dessaländer har varit Portugal, som, tillsammans med bland annat Irland, uppvisat de högstainflationssiffrorna. Denna uppsats studerar tänkbara orsaker till den höga Inflationen iPortugal sedan EMU-inträdet. Vi testar för huruvida en Balassa-Samuelson-effekt finns medhjälp av kvartalsdata för åren 2000?2004.

Prognostisering av makroekonomiska variabler är betydelsefullt för många individer i en ekonomi, inte enbart för politiska beslutsfattare. Samtliga beslut som tas i ekonomiska sammanhang grundar sig på våra framtida förväntningar om variablerna och kommer ständigt att vara förknippade med osäkerhet eftersom framtiden obönhörligen är oviss. För att underlätta beslutsfattande är det därmed nödvändigt att vidareutveckla metoder för att generera prognoser som är så tillförlitliga och rättvisande som möjligt. Bland de viktigare prognoserna är de som visar framtida inflationsförväntningar eftersom dessa tillsammans med den faktiska Inflationen påverkar hur Riksbanken sätter styrräntan. Inflationsnivån och förväntningar på denna är något som påverkar såväl relationen arbetsgivare- arbetstagare som relationen långivare- låntagare.Syftet med uppsatsen är att undersöka om prognostisering av den svenska Inflationen kan förbättras dels genom att använda ett mått på BNP-gap som förklarande variabel, dels genom att tillämpa en metod för interceptjustering.

Flera ekonomiska studier har genom åren genomförts med syftet att undersökaom det föreligger en koppling mellan centralbankernas oberoende ochprisstegringstakten. Tack vare nobelpristagare Kydland&Prescotts och andraekonomers arbete kring tidsinkonsistensproblematiken har regeringar i ett flertalländer valt att låta sina centralbanker bli mer oberoende och utifrån givna riktlinjerbedriva en självständig penningpolitik. Uppsatsen beskriver hur denmakroekonomiska teorin ser på sambandet mellan CB:s oberoende ochinflationsutvecklingen i ett land. Utifrån resultatet av de tidigare studierna i ämnetsamt av den egna undersökningen kan konstateras att ett ökat centralbanksoberoendesänker och stabiliserar inflationsnivån i ekonomin. Det framgickdäremot inte att ett ökat centralbanksoberoende skulle kunna öka risken för störrevariationer i de reala variablerna såsom arbetslöshet m.fl..

I detta arbete testar jag för ett långsiktigt penningefterfrågesamband samt för transmissionsmekanismen i Sverige under perioden 1973-2003. Jag antar att det finns en fungerande räntekanal och testar för (i) långsiktig prishomogenitet, (ii) en gemensam stokastisk trend hos Inflationen, den kortsiktiga räntan och den långsiktiga räntan samt (iii) att den aggreregerade inkomsten anpassar sig till ett långsiktigt IS-samband eller en kortsiktig Phillipskurva. De sista två antagandena förkastas och transmissionsmekanismen har därför under denna period inte fungerat enligt underliggande ekonomisk teori. Jag finner också ett långsiktigt penningefterfrågesamband men den reella penningmängden och den långsiktiga räntan är svagt exogena, vilket talar för behovet av internationella räntesatser i alternativkostnaden..