Länge har det ansetts att en mer oberoende centralbank ger en lägre inflationsnivå utan att det påverkar övriga delar av ekonomin. I syfte att sänka och stabilisera Inflationen har därför världens centralbanker blivit allt mer oberoende sedan 1980-talet. Under senare tid har dock det ökade oberoendet börjat ifrågasättas och det har blivit mer osäkert vilken effekt centralbanksoberoendet har på konjunkturvolatiliteten. I denna uppsats undersöks detta genom att använda ett uppdaterat centralbankoberoendemått mot mer nutida tillväxt- och arbetslöshetsdata. Den empiriska metod som används är en tvärsnittsanalys byggd på OLS-regressioner.

Med dagens allt mer expansiva penningpolitik är det relevant att undersöka sambandet mellan reporäntan och växelkursen och hur dessa två påverkar den svenska byteshandeln och i förlängningen den svenska Inflationen. Vidare undersöks om sänkningen utav reporäntan når en önskad effekt även vid låga och negativa nivåer. Uppsatsen studerar, med hjälp utav korrelationsanalys mellan variabler, sambandet mellan den svenska styrräntan och de nominella växelkurserna mot euron och den amerikanska dollarn för tidsperioden januari 1999 till och med februari 2015. Sambandet mellan de nominella växelkurserna och byteshandeln till EMU och USA studeras även det för att kunna dra slutsatser om hur reporäntan i förlängningen påverkar byteshandeln med dessa regioner. Uppsatsens centrala slutsatser är att det tycks finnas ett tydligt samband mellan en sänkt reporäntenivå och en deprecierad krona.

Personliga beslut om sparande drivs av många olika motiv, några är, behovet av att bygga upp tillgångar för att finansiera konsumtion under den senare delen av livet, osäkerhet om framtiden och att spara åt nästa generation. Sparandet för konsumtion under pensionsåren är generellt ansett som det viktigaste motivet till att spara. En faktor som ger ett ökat intresse för att studera sparande ärden åldrande befolkningen i de rika delarna av världen. Medelåldern i Europa stiger och befolkningen blir äldre och lever längre.Resultaten visade att Inflationen var den variabel som har störst påverkan på sparkvoten. Inte långt efter kom variablerna arbetslöshet, inkomsttillväxt och handelsbalans.

Inkomstklyftor hindrar en ekonomis utveckling på flera sätt. Senare studier fokuserar påinflation och demokratins påverkan på inkomstklyftor. Resultaten är dock inte självklara ochskiljer sig beroende på studien som genomförts. Denna uppsats bidrar till forskningen kringInflationen och demokratins påverkan på inkomstklyftor genom att fokusera på effekter iLatinamerika under åren 1976-1993. Detta eftersom Latinamerika har en historia med högainkomstklyftor och har drabbats länge av hög och i vissa fall hyperinflation samtidigt sommånga av länderna blev demokratiska under perioden.

Abstrakt The yield curve as a forecasting tool for inflation has been thoroughly investigated. However, most of these studies considered only the major economies, such as the U.S. economy or the major European economies and not a small open economy such as the Swedish. The Swedish economy should be much more affected by the world economy then the bigger economies. The purpose with this study is then to investigate whether the Swedish yield curve, or the Swedish interest rate, can be used as forecasting tools for the Swedish inflation.

Sedan bytet av växelkurssystem och introducerandet av inflationsmålsstyrning i slutet av 1992 respektive början av 1993 har Sveriges Riksbank bedrivit penningpolitik förankrad i ett räntestyrningssystem där låg och stabil inflation eftersträvas. Enligt makroekonomisk teori skapar ett sådant system med nödvändighet krav på kompromiss mellan å ena sidan liten variation i inflation och å andra sidan liten variation i BNP-gapet (konjunkturen). Som följd av en ökad trovärdighet för den nya penningpolitiken meddelade Riksbanken i början av 1999 officiellt att mer hänsyn ska tas till den reala ekonomin på bekostnad av något större variation i Inflationen. I den här uppsatsen undersöks genom skattning av modifierade Taylorregler baserade på realtidsdata över Riksbankens prognoser på inflation och BNP-gap i vilken utsträckning penningpolitiken har blivit mer flexibel över tiden. Resultaten visar att BNP-gapets påverkan på reporäntan har varit i princip oförändrad mellan 1993 och 2005..

Denna uppsats behandlar problem med regelstyrd penningpolitik då hänsyn tas till osäkerhet kring kapacitetsutnyttjandet i ekonomin. Uppsatsen baseras på Taylors teorier kring ränteregler som säger att centralbanker bör sätta räntan utifrån förändringarna i BNP-gapet och Inflationen. Sådana ränteregler har visat sig avspegla den historiska utvecklingen i räntan tämligen väl och har också använts som en referens vid utvärderingar för hur effektiv den förda penningpolitiken har varit genom kontrafaktiska simuleringar. Ett problem med dessa simuleringar och utvärderingar är att de oftast har använt slutgiltiga data för BNP-gap och inflation. Detta är dock inte helt rättvisande eftersom detta inte speglar den information som finns tillgänglig för beslutsfattare.

Bakgrund och Problem: I och med en ?kad inflationstakt st?lls f?retag i Sverige inf?r en omst?ndighet som de inte har beh?vt hantera p? mer ?n ett decennium. Generellt sett finns en tradition av l?g inflation v?rlden ?ver vilket har bidragit till att det finns lite fokus p? detta utifr?n ett redovisningsperspektiv. Stigande inflation inneb?r nya utmaningar vid uppr?ttandet av finansiella rapporter och ?kar behovet av vissa upplysningar.

Från år 1996 och fram till 2006 ökade huspriserna med ca 130 procent, fritidshuspriserna med ca 141 procent, hyreshuspriserna med ca 90 procent, bostadsrättspriserna med ca 260 procent och aktieprisindexet AFGX (affärsvärldens generalindex) med ca 200 procent. Det har således skett en värdestegring på tillgångar i Sverige med i genomsnitt närmare 165 procent på 10 år.Vår frågeställning är: Bör Riksbanken motverka dessa tillgångsprisökningar eller ej? Riksbanken har kortfattat två explicita mål där den ena är att upprätthålla stabilt penningvärde, och det andra att upprätthålla finansiell stabilitet. Tillgångsprisökningar kan påverka möjligheten att klara båda dessa mål. Det första målet genom att KPI (Inflationen) påverkas direkt via ökad konsumtion på grund av förmögenhetseffekter.

Spekulationsbubblor kännetecknas av kraftigt stigande tillgångspriser som är övervärderade. En bubbla byggs upp av en kombination av mer lättillgängligt finansieringskapital samt ett irrationellt och mer riskbenäget beteende hos aktörer på marknaden. Prisstegringen mattas av med tiden och resulterar slutligen i ett drastiskt prisfall, en kraftig minskning av tillgångarnas värde och en finansiell kris uppstår.Uppsatsen syftar till att med hjälp av ett teoretiskt ramverk som tagits fram analysera hur uppbyggnadsfasen i den senaste i raden av spekulationsbubblor, bolånebubblan, har sett ut. Fokus har lagts på utveckling i utlåning och huspriser under perioden 2002-2008 i USA och i Sverige samt faktorer som kan ha orsakat eller påverkat denna utveckling. Vidare har de båda ländernas centralbankers räntepolitik och motiveringar till denna analyserats.Resultaten visar på att en kraftig ökning, en boom, i både utlåning och huspriser skedde under uppbyggnadsfasen av bubblan.

De senaste tv? ?ren har medf?rt betydande f?r?ndringar i den makroekonomiska milj?n, b?de globalt och i Sverige. En l?ng period av gynnsamma styrr?ntor gav f?rdelar ?t fastighetsbolag, men den ?kade Inflationen under den senaste perioden har lett till markant h?jning av styrr?ntan. I en tid av ?kad f?rsiktighet fr?n banker vid utl?ning och h?g efterfr?gan p? kapital, har stora svenska fastighetsbolag v?nt sig till kreditmarknaden genom f?retagsobligationer.

Denna uppsats handlar om en kartläggning av faktorer som, enligt författarens uppfattning och erfarenhet, orsakar aktiekursvariationer och påverkar utvecklingen på aktiemarknaden.Före kartläggningen av dessa faktorer framhävs vikten av den amerikanska aktiemarknaden och dess influens på världens övriga börser.Vidare, struktureras uppsatsen i ett teorikapitel som innehåller två delar med separata kartläggningar av faktorer som påverkar aktiemarknaden i helhet respektive faktorer som orsakar enstaka aktieprisvariationer, och ett empirikapitel som också innehåller olika delar där observationer och undersökningsresultat jämförs med de kartlagda teorierna.Faktorerna som tros påverka hela marknadsutvecklingen är styrräntenivån, Inflationen, konjunkturläget, oljepriset, krig och terror, tekniska analysen, amerikanska makrostatistiksiffror, politiska beslut, övervärdering och korrektion, psykologiska faktorer, spekulation, osäkerhet samt rapporteringsperioder. Däremot, har mina undersökningsresultat visat att anomalier, det vill säga omtalade och återkommande perioder där aktiemarknaden oförklarligt brukar följa ett visst utvecklingsmönster, inte har den beryktade effekten på börserna.Beträffande enstaka aktiekursvariationer, har mina observationer visat att strukturella förändringar i ett företag, blankning i en aktie, rykten, företagsrapporters innehåll, tidningsartiklar samt publicerade rekommendationer och bedömningar från olika källor har alla en verkande effekt på en aktiekursutveckling. Däremot har det konstaterats att aktiens fundamentala värde inte har någon större effekt på investerarnas köp- eller säljbeslut och därmed inte har någon verkan på kursförändringen.Under arbetets gång har det även uppdagats ytterligare faktorer som inte har en teoretisk förankring men ändå får en betydande verkan på en aktiekursutveckling. Dessa har belysts i en tredje och separat del i empirikapitlet. Faktorerna är den amerikanska dollarkursen, vinstvarningar eller prognosuppdateringar i företag, stora order, skandaler, vd-uttalanden samt kapitalmarknadsdagar.I det fjärde och det sista kapitlet diskuteras och ifrågasätts logiken i marknads- och aktiekursutvecklingen.