Sökresultat:
458 Uppsatser om Industriellt träbyggande - Sida 23 av 31
Hur tillverkande företag med distributörer kan förbÀttra sin marknadsföring av standardiserade produkter : En fallstudie inom ABB Low Voltage Products
Marknaden för industriella distributörer har upplevt stora förÀndringar under de senaste decennierna. Trots att industribolag nu har större möjligheter att sÀlja direkt via internet har distributörerna generellt sett stÀrkt sin position av flera anledningar. Forskningen har emellertid föresprÄkat att det Àr starka samarbeten som skapar vÀrde i distributionskanalen. I huvudsak har detta pÄvisats med kvantitativa studier och forskare har dÀrför efterfrÄgat kvalitativa ansatser.Delvis med mÄlet att fylla detta forskningsgap utfördes en fallstudie om ABB Low Voltage Products distributörsförsÀljning av produktkategori Pilot Devices, som bland annat innefattar tryckknappar. Pilot Devices valdes eftersom de Àr typiska distributörsprodukter i flera avseenden.
Massor av jord och berg frÄn byggande : FörÀndring och lÀrande ur ett entreprenörsperspektiv
Varje Är uppkommer det stora volymer av jord- och bergmassor vid jord och schaktarbeten. Dessa massor mÄste hanteras, ofta körs de ivÀg till deponering och ersÀtts med nytt material. Det finns inga exakta siffror pÄ hur stora massor det rör sig om. Men uppskattningsvis sÄ kör var fjÀrde lastbil i Stockholms lÀn omkring med jord- och bergmassor pÄ sin last, detta Àr bÄde kostsamt och resurskrÀvande. Förr fanns det upplag och tÀkter centralt, men i och med förtÀtningen av Stockholm flyttas dessa lÀngre och lÀngre bort frÄn byggnationerna, med resultatet att transporterna blir dyrare, samtidigt som det sker en lÄngsam utarmning av jord- och bergresurserna.
Analys av logistikflöde hos Inwall, Katrineholm
Linköpings universitet bedriver idag forskningsprojektet industriellt bostadsbyggande och dess inverkan pÄ försörjningskedjan. MÄlet med projektet Àr att skapa en bÀttre förstÄelse för byggbranschens utveckling mot en mer industrialiserad utformning. Som en del av projektet har detta examensarbete utförts hos Inwall i Katrineholm. Inwall Àr ett företag som utför badrumsrenoveringar, dock med en mer industrialiserad metod Àn den traditionella. Företaget paketerar fÀrdiga ?badrumssatser? centralt, som sedan levereras till olika renoveringsobjekt.
Industrialiserat byggande - en nulÀgesbeskrivning
Denna rapport beskriver arbetet med utvecklingen av en ny modell för kaplanturbiner. Utvecklingen bygger pĂ„ tvĂ„ kopplade differentialekvationer som under arbetets gĂ„ng anpassats och implementerats i turbinmodellen.Modellen beskriver hur vattenflöde och turbinmoment pĂ„verkas av avvikelsen frĂ„n den optimala kombineringskurvan för vinklarna pĂ„ turbinens ledskena och löphjul, och Ă€r anpassad för ett referensaggregat med tillgĂ€ngliga provdata. Ăven övriga enheter i vattenkraftaggregatet modelleras och sĂ€tts samman med frekvensregulator och elnĂ€t för att simulera aggregatets reglerstabilitet i önĂ€tsdrift.Verifieringen av turbinmodellen sker genom försök att Ă„terskapa de befintliga verkningsgradskurvorna med hjĂ€lp av modellen. Resultatet visar en god följning av de verkliga kurvformerna, dock med nĂ„got lĂ€gre maximal verkningsgrad.Verifieringen av önĂ€tmodellen sker genom att prova stabiliteten i nĂ€tfrekvens och turbineffekt vid stegpĂ„lastningar. Resultatet ger en stabilare reglerstabilitet Ă€n i verkligheten, men uppfyller Ă€ndĂ„ förvĂ€ntningarna pĂ„ en fungerande modell.This report describes the development of a new kaplan turbine model.
Varför innehas fastigheter bildade för bostadsÀndamÄl utan att bebyggas? : en undersökning i Uppsala kommun
BakgrundI Sverige har kommunerna ansvar för att alla invÄnare har tillgÄng till bra bostÀder. För att kunna erbjuda bra bostadsalternativ som gör att fler vill bosÀtta sig i kommunen krÀvs att det finns mark för bostÀder. Idag finns fastigheter bildade för bostadsÀndamÄl som inte har blivit bebyggda. I kommuner dÀr det rÄder bostadsbrist och det finns en tydlig efterfrÄgan pÄ mark för bostadsÀndamÄl Àr det viktigt att ta reda pÄ varför fastigheterna inte blir bebyggda. Tidigare studier har utförts som i stort behandlar faktorer som kan förhindra bostadsbyggandet men privata fastighetsÀgares motiv till att inte bebygga sina fastigheter Àr ett outrett omrÄde.
Energieffektiv nyproduktion? : "ItÂŽs an ecenomic thing"
SammanfattningFörfattare: Jonny Andersson och Anders NordenbergHandledare: Tommy Bergquist Titel: ItŽs an ecenomic thing ? Energieffektivt byggandeInledning och problem:Idag produceras det fler bostadsrÀtter Àn hyresrÀtter. Följaktligen kommer de nyproducerade bostadsrÀtterna i allt högre grad avgöra hur energieffektivt det svenska nyproducerade fastighetsbestÄndet byggs. En Àn mer energieffektiv nyproduktion kan vara förenad med en högre initial kostnad för grundinvesteringen. Ett fastighetsbolag som Àr lÄngsiktig i sitt Àgande kan med fördel vÀlja en mer energieffektiv byggnad eftersom det ger lÀgre driftskostnader över fastighetens livscykel.
Lönar sig tullager?
Norra DjurgÄrdsstaden Àr för nÀrvarande ett av Europas största stadsutvecklingsomrÄden och kommer ge rum för cirka 10 000 nya bostÀder och cirka 30 000 nya arbetsplatser. Stadsdelen prÀglas av en stark miljöprofilering och ska verka som en förebild för ett hÄllbart stadsbyggande.I början av 2013 kommer ett logistikcenter upprÀttas i Hjorthagen för att hantera transporter in till omrÄdet under byggprocessen. Syftet med logistikcentret Àr att minska trÀngsel och trafikstockningar genom en lotsfunktion samt reducera transporter i och med samlastning. Detta examensarbete har Àmnat kartlÀgga transportflödena med och utan en samordnad bygglogistiklösning samt berÀkna hur energianvÀndningen och utslÀppsmÀngderna skulle kunna förÀndras.KartlÀggning av transporterna har skett genom dokumentation av de följesedlar som byggherrarna fÄr som kvitton pÄ inkomna leveranser. Följesedlarna har dokumenterats frÄn JM:s byggande i Norra DjurgÄrdsstadens första etapp, Norra 1.
Energioptimering av flerbostadshus i vÀstra Eriksberg. HÄllbart byggande i ett livscykelperspektiv
Denna rapport beskriver arbetet med utvecklingen av en ny modell för kaplanturbiner. Utvecklingen bygger pĂ„ tvĂ„ kopplade differentialekvationer som under arbetets gĂ„ng anpassats och implementerats i turbinmodellen.Modellen beskriver hur vattenflöde och turbinmoment pĂ„verkas av avvikelsen frĂ„n den optimala kombineringskurvan för vinklarna pĂ„ turbinens ledskena och löphjul, och Ă€r anpassad för ett referensaggregat med tillgĂ€ngliga provdata. Ăven övriga enheter i vattenkraftaggregatet modelleras och sĂ€tts samman med frekvensregulator och elnĂ€t för att simulera aggregatets reglerstabilitet i önĂ€tsdrift.Verifieringen av turbinmodellen sker genom försök att Ă„terskapa de befintliga verkningsgradskurvorna med hjĂ€lp av modellen. Resultatet visar en god följning av de verkliga kurvformerna, dock med nĂ„got lĂ€gre maximal verkningsgrad.Verifieringen av önĂ€tmodellen sker genom att prova stabiliteten i nĂ€tfrekvens och turbineffekt vid stegpĂ„lastningar. Resultatet ger en stabilare reglerstabilitet Ă€n i verkligheten, men uppfyller Ă€ndĂ„ förvĂ€ntningarna pĂ„ en fungerande modell.This report describes the development of a new kaplan turbine model.
Samband mellan Social hÄllbarhet och Byggnadsarkitektur: ett konkretiserande genom utformning av en förskola
Dimensionerna av hÄllbar utveckling (ekologisk, ekonomisk och social) Àr inbördes beroende av varandra och arbetet kring dessa bör ske pÄ alla nivÄer i samhÀllet. DÄ oklarhet kring begreppet social hÄllbarhet rÄder inom byggsektorn samtidigt som begreppet Àr en viktig del i strÀvandet mot ett hÄllbart byggande, syftar detta examensarbete till att utreda sambanden mellan social hÄllbarhet och byggnadsarkitektur Ät SkellefteÄ kommun och projektet TrÀstad 2012. Examensarbetet öppnar Àven upp för en fortsatt diskussion kring vad social hÄllbarhet pÄ en byggnadsnivÄ kan innebÀra och konkretiserar den sociala dimensionens inverkan pÄ byggnadsarkitektur genom utformning av en planerad förskolebyggnad i SkellefteÄ. Arbetet bygger med litteraturstudier upp en teoretisk grund kring begreppen, vilken sedan Àr utgÄngspunkten för konkretiserandet. Kopplingen mellan social hÄllbarhet och byggnadsarkitektur hÀrleds frÄn begreppens förenande i att tillfredstÀlla mÀnskliga behov.
SlakthusomrÄdet : ett lÄgteknologiskt industriellt kluster
Fyrtiotalisterna i vÄr studie vill inte sitta och titta pÄ vad som hÀnder. De vill i allra högsta grad vara med dÀr det hÀnder och vara med och pÄverka sin situation. VÄra fyrtiotalister hÄller sig informerade och uppdaterade om vad som hÀnder i samhÀllet. De Àr vana att resa och de vill kunna vÀlja. Med vÄr studie som bakgrund har vi upptÀckt att fyrtiotalisterna inte villigt tar pÄ sig den roll som samhÀllet idag förvÀntar sig av en Àldre person.
Ontologibaserat dokumenthanteringssystem implementerad som datakatalog i legacymiljö
Ett ökande behov av metadata har identifierats och i mÄnga verksamheter finns ett behov att skapa och lagra metadata som beskriver nÄgon typ av data. Detta har drivit pÄ studier av datakataloger som betraktas som lösningen pÄ metadatabehovet. Detta arbete har behandlat att specificera ett dokumenthanteringssystem byggd pÄ en datakatalog för en verksamhet i en utförd fallstudie. Den behandlade dokumentdatakatalogen inkluderar en ontologi för att skapa ÀndamÄlsenlig sökning i en legacymiljö.I den framtagna specifikationen pÄ arkitekturavgrÀnsningar för en dokumentdatakatalog Àr det kÀnnetecken sÄsom integrerad, skalbar, robust, anpassbar och öppen som införlivar en sund arkitektur. I specifikationen ingÄr Àven ett antal krav som utöver kÀnnetecknen bör följas för en god arkitektur.
KARTLĂGGNING AV Ă TGĂRDSVALSPROCESSEN FĂR SAMHĂLLSPLANERING
NĂ€r en brist har konstaterats i transportsystemet pĂ„börjas en omfattande planeringsprocess. Den gamla planeringsprocessen var lĂ„ngdragen och man stötte ofta pĂ„ hinder i ett senare skede av planeringen i form av överklaganden eftersom de föreslagna Ă„tgĂ€rderna inte var förankrade hos alla berörda parter.2010 föreslog regeringen att planeringen enligt vĂ€glagen och lagen om byggande av jĂ€rnvĂ€g skall ersĂ€ttas med en sammanhĂ„llen process istĂ€llet för att innefatta flera planeringsskeden som tidigare. Under den nya processen ska samrĂ„d ske fortlöpande och avsikten Ă€r att det ska bli lĂ€ttare för allmĂ€nheten att överblicka processen.DĂ„ arbetssĂ€ttet med Ă„tgĂ€rdsvalsstudier (Ă
VS) endast tillĂ€mpats i tvĂ„ till tre Ă„r Ă€r av intresse att fĂ„ en ökad förstĂ„else för hur Ă
VS passar in i den befintliga planeringsprocessen hos aktörerna. Genom intervjuer skall ansvar och befogenheter hos aktörerna klarlÀggas. Det Àr Àven intressant att utreda hur de olika aktörerna arbetar för att ta tillvara pÄ den information och de resultat som framkommer under en ÄtgÀrdsvalsstudie.
Entreprenörens vÀg : Fall - Serverhallar i norr
I dagens samhĂ€lle anvĂ€nder 2.7 miljarder mĂ€nniskor internet, vilket motsvarar 39 % av vĂ€rldsbefolkningen (ICT, 2013). InternetanvĂ€ndandet ökar och den snabba utvecklingen Ă€r en av de absolut största förĂ€ndringarna i vĂ„r generation (Dicken, 2007). MĂ€ngden data som skickas och bearbetas ökar parallellt med tekniken och internets framfart (Plant 2011). Ă
r 2012 skapades runt 2.5 exabyte data varje dag och denna ofantliga siffra fördubblas var fyrtionde mÄnad. Det motsvarar 50 miljarder arkivskÄp med textat papper (McAfee & Brynjolfsson, 2012).
Ekonomisk utveckling eller ekologisk avveckling? -En studie om företagsledares syn pÄ tillvÀxt
Bakgrund och problemdiskussion: TillvÀxt ses i dag som en naturlig grund i vÄrt samhÀlls-byggande och ordet har blivit nÀstintill utbytbart med utveckling. Det överskuggande mÄlet för politiker och företag Àr fortsatt tillvÀxt, samtidigt som naturvetare i en parallell vÀrld pÄpekar att vi har nÄtt grÀnsen för vad planeten förmÄr. En betydelsefull men förhÄllandevis outforskad roll i detta innehas av företagen, varför det ocksÄ finns ett intresse i att nÀrmare undersöka företagens hÄllning gentemot problematiken.FrÄgestÀllning:? Hur ser företagsledare pÄ tillvÀxt, resursanvÀndning och företagande?Syfte: Syftet Àr att ta del av framstÄende företagsledares tankar och reflektioner kring tillvÀxt, resursanvÀndning och företagande, för att pÄ sÄ sÀtt belysa tillvÀxtens dilemma utifrÄn ett företagsperspektiv ? nÄgot som tidigare frÀmst har gjorts ur ett naturvetenskapligt perspektiv.Metod: För att kartlÀgga och undersöka formulerad problematik Àr studien av bÄde explorativ och deskriptiv karaktÀr. Studien baseras pÄ kvalitativa intervjuer med sex företagsledare som bÄde har inflytande inom nÀringslivet och som har uttalat sig i hÄllbarhetsfrÄgor.Resultat: Resultatet presenterar företagsledarnas tankar och reflektioner kring tillvÀxt, resursanvÀndning och företagande.
SÀttningar i jordfyllning vid brolandfÀsten
Vid byggande av broar och viadukter strÀvar man efter att undvika
sÀttningar av brofundament samt jordfyllningen kring fundamentet, detta
för att fÄ en bekvÀm pÄ- och avfart. Man har hittat metoder för att
minimera sÀttningar av brofundament men problem med sÀttningar i
jordfyllningen kvarstÄr dock fortfarande. SÀttningar i jordfyllningen Àr
vad som kommer att undersökas i detta arbete.
MÄlet med examensarbetet Àr att beskriva vilka faktorer som pÄverkar
sÀttningarna samt ge ÄtgÀrdsförslag för att eliminera/minimera dessa
problem.
Arbetet har bedrivits som en kombination av fallstudie, litteraturstudie,
intervjuer och erfarenhetsÄterföring.
I fallstudien har bron över SalmibĂ€cken, ĂvertorneĂ„ studerats.
Undersökningar om vad som gjorts samt vilka skador som uppstÄtt har
utförts. Skadorna vid SalmibÀcken har berott pÄ felaktigt materialval vid
konstruerande av erosionsskydd, hög andel finmaterial i motfyllningen,
felaktig motfyllnadslutning samt att vattenpackning ej har utförts.