På senare år har företag efterfrågat ett styrsystem som inte bara mäter de finansiella målen utan också mäter de icke finansiella målen. Kaplan och Norton tog därför fram en flerdimensionell styrmodell som heter the Balanced Scorecard. Modellen består av finansiella och icke finansiella perspektiv som ska ha ett kausalt samband mellan varandra. Författare är överens om att det är viktigt att mäta och utvärdera prestationer för att få styreffekt och det som inte mäts går heller inte styra. Syftet med denna examensuppsats var: att öka förståelsen för hur mätningar och uppföljning av ett balanserat styrkort för ett företag går till väga.

Detta examensarbete är genomfört på Scania CV AB i Södertälje, på deras motorutveckling och avdelningen för insprutningsprestanda. Scania är ett internationellt företag med verksamhet i Europa, Latinamerika, Asien, Afrika och Australien. Scania är idag världens tredje största tillverkare av tunga lastbilar och stora bussar. För att säkerställa kvalitet och prestanda för insprutningssystemet genomför avdelningen för insprutningsprestanda både simuleringar och tester på insprutningssystemens ingående komponenter. För en injektor finns det en hel del test som måste genomföras för att säkerställa dess prestanda och kvalitet.

I såväl Brasilien som runt om i världen finns stora mängder organiskt avfall som skulle kunna utnyttjas på ett bättre sätt. Många potentiella substrat för biogasproduktion deponeras, eldas upp eller komposteras utan att den energi som skulle kunna utvinnas vid denna process tas tillvara. Detta examensarbete inriktade sig på att i laboratorium undersöka potentialen för biogasproduktion från några av dessa avfallsprodukter. Från biodieselproduktion, vilket är en snabbt växande industri i Brasilien, fås exempelvis 1 kg av restprodukten råglycerol per 9 kg producerad biodiesel. Detta är en restprodukt som man i dagsläget letar efter fler tillämpningar för och biogasproduktion har visat sig vara en möjlighet.

Uppsatsens huvudsyfte var att utreda vilka visioner och tankar industrins företrädare hade inför Luleå Industri och Slöjdutställning som genomfördes sensommaren 1894. En stor del av resultatet bygger på min undersökning av hur utställningen planerades och realiserades. Det var Luleå Fabriks- och Hantverksförening som ville marknadsföra länet i samband med invigningen av norra stambanan. Norrbotten ansågs vara industriellt outvecklat i jämförelse med övriga Sverige. Genom utställningen skulle utbildade industriinvesterare lockas till orten.

Byggbranschen har länge kännetecknats av konservativt tänkande och höga produktionskostnader. Medan produkter i andra branscher ständigt förbättrats i hård konkurrens, med högre kvalitet och lägre priser som följd, har obenägenheten för förändring inom byggbranschen hindrat utvecklingen. Idag har byggkostnaderna nått sådana nivåer att en genomgripande förändring måste till för att vända kostnadsutvecklingen.Produktionsfilosofin Lean används oftast vid nyproduktion som ett sätt att leda branschen i rätt riktning och sänka produktionskostnaderna. Syftet med detta examensarbete är att utreda om Lean även kan användas vid upprustning och renovering. Lean härstammar från Japan där filosofin utvecklats hos bilföretaget Toyota.

Skogsindustrin har i århundraden utgjort en viktig näring, ur såväl sysselsättningssynpunktsom exportsynpunkt, för Sverige. Utvecklingen för sågverk går mot en ökad rationaliseringdär storskalighet anses vara ett krav för överlevnad. Det är av stor vikt att utnyttja befintligkapacitet och råvara på bästa sätt för att kunna bibehålla en konkurrenskraftig produktion.Detta examensarbete syftar till att påvisa effekterna på produktivitet och produktionskostnadervid produktion med ett tre timmerlängder. Detta innebär att varje berörd timmerklass iställetför ett fack behöver tre.För att frigöra fack i timmersorteringen krävs bredare timmerklasser vilket får konsekvensensänkt utbyte. För att kompensera detta krävs en produktivitetsökning.

Studiens syfte har varit att belysa rektors roll i kvalitetsarbetet, dvs. belysa vilka förutsättningar rektorn skapar för att all personal ska vara delaktig i skolutvecklingen på den aktuella skolan. Studien har undersökt rektorns och några medarbetares syn på en skolas kvalitetsarbete, samtidigt som studien belyser hur rektor och medarbetare tolkar och arbetar för att förstå det styrsystem de agerade i.Metoden i studien var kvalitativa intervjuer tillsammans med en dokumentanalys av skolans kvalitetsredovisningar från år 2002 till och med år 2008. Studien föregicks också av en dokumentanalys av frågeformulär till sju förskolor tio skolor, om vad rektorer och lärare ansåg vara viktiga aspekter i arbetet med respektive förskolas/skolas kvalitetsutveckling.Studien visar att det över tid skett en utvecklande process i kvalitetsredovisningen som produkt. Den innehåller successivt fler olika sorters uppföljningar som grund för utvärdering, vilka saknades i början.  Elevernas resultat i förhållande till nationella mål sattes också i centrum på ett tydligare sätt i slutet av den undersökta perioden.Studien visade att kvalitetsredovisningarnas innehåll inte användes fullt ut som ett redskap för skolutveckling men även att det är upp till rektorn att tolka hur kvalitetsarbetet på skolan ska utföras.

Denna fallstudie syftar till att undersöka och förstå hur det organisationella köpbeteendet för små och medelstora företag vid köp av molntjänster kan karaktäriseras. Molntjänster är ett område som vuxit snabbt det senaste decenniet i samband med att säljande organisationer börjat inse värdet i att komplettera sina redan existerande fysiska produkter med mer lönsamma tjänster. Affärsmodellen för molntjänsteföretag riktar sig mot små och medelstora företag för att ge företagen tillgång till komplexa och dyra mjukvaror genom att hyra dessa månadsvis. Då forskningen kring organisationellt köpbeteende hade sin storhetstid för över 50 år sedan finns det ett tydligt gap mellan detta område och ny teknologi som ständigt utvecklas.Med stöd av redan existerande teoretiska modeller har författarna samlat in, sammanställt och analyserat empiri från företag som under de senaste 12 månaderna genomgått en inköpsprocess för att få tillgång till en eller flera molntjänster. Empirin har samlats in genom tre semi-strukturerade intervjuer med små och medelstora kunder (SME) till Dialect AB.

Under utbildningen inom samhällsbyggnad med inriktning stadsplanering på KTH har det funnits två teoretiska koncept som varit centrala och återkommande: hållbarhetsbegreppet med de tre aspekterna ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet, samt kommunikativ planering. Dessa två, inom teorin till stor del skilda tankesfärer har under utbildningen däremot sällan diskuterats i relation till specifika praktiska kontexter varför deras kompatibilitet inte problematiserats. Denna uppsats ämnar därför utforska hur en planeringsprocess präglad av ideal om hållbarhet och kommunikativ planering kan se ut i praktiken samt diskutera vilken potential en planeringspraktik inom detta teoretiska gränsland har att svara upp mot de ideal om hållbarhet och medbestämmande som den är präglad av. Mer specifikt ämnar uppsatsen undersöka frågeställningarna:Hur ser en planeringspraktik styrd av ideal om hållbarhet och kommunikativ planering ut?Vilka begränsningar och möjligheter kan en sådan praktik vara präglad av?Studien är tvådelad och inleds med en litteraturstudie av de två teoretiska koncepten hållbarhet och kommunikativ planering för att undersöka deras kompatibilitet från ett teoretiskt perspektiv.

Bakgrund: Ekonomistyrning inkluderar alla verktyg, system, regler, praxis, värderingar och övriga aktiviteter som chefer använder för att försäkra sig om att de anställdas beteenden och beslut är förenliga med organisationens mål och strategier. En typ av styrsystem som har använts länge är målstyrning, där mål används som ett medel för att förbättra prestationen. Målstyrning kan användas på alla nivåer i en organisation, en viktig nivå är första linjens chefer eftersom de är en kritisk länk mellan högre chefer och de anställda. Trots detta är det relativt okänt hur första linjens chefer uppfattar målstyrning som styrmedel.Syfte: Syftet med vår studie är att beskriva och förklara relationen mellan första linjens chefers uppfattning av målstyrning och deras prestation. Avsikten är även att skapa en modell som visar parametrar som påverkar första linjens chefers uppfattning av målstyrningen.Tillvägagångssätt: Denna studie har genomförts genom en fallstudie av ett enda fall.

ABB Motors är en av världens ledande tillverkare av lågspända växelströmsmotorer för industriellt bruk. Enheten i Västerås är uppdelad i två tillverkande enheter: Division Komponenter som tillverkar halvfabrikat och komponenter, samt Division Motor som monterar halvfabrikat och komponenter till motorer färdiga för leverans. Syftet med detta examensarbete har varit att finna en lämplig metod för produktionsplanering av statorpaket vid Division Komponenter. Utifrån den bäst lämpade metoden skulle riktlinjer utarbetas för produktionsstyrning av maskingrupperna stansning och paketsvetsning. Målet har varit att finna riktlinjer för produktionsplanering som kan förbättra statorpakets-tillverkningen med avseende på lagernivåer, kapitalbindning och servicegrad.

I såväl Brasilien som runt om i världen finns stora mängder organiskt avfall som skulle kunna utnyttjas på ett bättre sätt. Många potentiella substrat för biogasproduktion deponeras, eldas upp eller komposteras utan att den energi som skulle kunna utvinnas vid denna process tas tillvara. Detta examensarbete inriktade sig på att i laboratorium undersöka potentialen för biogasproduktion från några av dessa avfallsprodukter. Från biodieselproduktion, vilket är en snabbt växande industri i Brasilien, fås exempelvis 1 kg av restprodukten råglycerol per 9 kg producerad biodiesel. Detta är en restprodukt som man i dagsläget letar efter fler tillämpningar för och biogasproduktion har visat sig vara en möjlighet.

Bakgrund: Målstyrning är ett ofta tillämpat verktyg i offentlig verksamhet där övergripande mål uppstår på politisk nivå och sedan bryts ner genom en målhierarki för att fungera på respektive nivå. Målstyrning innebär att mål sätts för en verksamhets delar eller helhet och målens syfte är att berörda aktörer ska arbeta i samma riktning. Målstyrning kräver att mål kontrolleras och därför behöver målen vara mätbara så att en jämförelse av planerade och uträttade mål blir möjlig. Målen kan ha olika betydelse och det bör framgå om de avser resurser, prestationer eller resultat.Problemformulering: Hur förhåller sig chefer på olika nivåer i en offentlig verksamhet till mål inom målstyrning?Syfte: Studien avser att bidra till fördjupad förståelse och kunskap om mål inom målstyrning där avgränsningen är att urskilja hur chefer på olika nivåer förhåller sig till detta styrsystem.Metod: En kvalitativ fallstudie inom socialförvaltningen i en kommun i Skaraborg.Teori: Litteratur och vetenskapliga artiklar om målstyrning och institutionell teori ligger till grund för vår teoretiska referensram.

Groddar har de senaste årtiondena varit källan till ett antal stora matförgiftningsutbrott (både i Sverige och internationellt), varav de flesta har orsakats av olika serotyper av salmonella. Groddar anses vara ett risklivsmedel på grund av att:- fröerna vid skörd inte betraktas som blivande livsmedel (vilket gör att kraven på hygien inte är så stora)- risken för mikrobielltillväxt är stor under groddning, då denna sker i en gynnsam miljö för mikroorganismer med avseende på temperatur och fuktighet- det inte finns någon optimal kontrollmetod för att hindra mikrobielltillväxt under groddning. I Sverige tillämpas värmebehandling av fröerna innan groddning men groddar värmebehandlas inte före konsumtion. Biokontroll med bakteriofager har tidigare undersökts på fröer innan groddning samt andra livsmedel. En minskning av salmonellahalt har setts med upp till 3,5 log (99,97%).I den här studien undersöktes bakteriofagens påverkan av antal salmonellabakterier både i lösning och under groddning.

Examensarbetets mål var att skapa en modell för oljedegenerering, för implementering i lastbilens styrsystem. En modell som är lämplig för implementering måste vara enkel nog för att kunna hanteras av styrsystemet och samtidigt tillförlitlig nog för att varken över- eller underskatta oljebytesintervallet allt för mycket. Onödigt täta oljebyten medför ökade kostnader för ny olja och produktionsbortfall medan för glesa oljebyten kan orsaka allvarliga skador på motorn med tillhörande kostnader.Modellen delades upp i fyra delmodeller svarandes mot dom olika processer som styr oljedegenereringen; bränsleutspädning, kemisk degradering, sotinblandning och kondensbildning. Delmodellerna skapades med utgångspunkt i publicerade studier av dom olika förloppen varefter dom implementerades i Matlab och jämfördes med mätdata som fanns tillgängliga på Scania. Då det varmöjligt jämfördes olika modifieringar av modellerna för att undersöka vilken som gav bäst överrensstämmelse med mätdata.Bränsleutspädning, sotbildning och vattenutspädning är relativt väl förstådda förlopp och deras beroende av olika parametrar är välkänt.