Stora förändringar har skett inom byggandet i Sverige, industrialiseringen av samhället har lett till att allt fler människor flyttat in till städerna, vilket i sin tur har lett till ett allt större bostadsbehov. På senare tid har kraven på produktivitet, effektivare materialadministration och CAD-projektering ökat, vilket har medfört en större förtillverkning av allt fler bygg- och installationskomponenter. Det har i sin tur lett till att ett nytt Industriellt byggande med större variationsmöjligheter har utvecklats.Detta examensarbete är utfört åt Lundqvist Trävaru AB, som är ett litet familjeägt industriellt företag som tillverkar ytterväggelement i trä, men som vill öka sin omsättning och konkurrenskraft genom att även börja tillverka större väggelement som är mer färdigställda. Syftet med arbetet är att i samarbete med Lundqvist Trävaru utveckla ett storblockssystem för modulbyggande av fritidshus. Målet är att utforma ett antal väggblock som företagets kunder sedan kan kombinera ihop på valfritt sätt till en färdig byggnad.Utifrån att ha studerat ett antal fritidshustillverkare i Sverige samt företagets främsta konkurrenter har ett antal gemensamma och attraktiva byggnadsdrag kunnat sammanställas.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur utvecklingssamtal påverkar den anställda i en industriellt baserad organisation och vilka effekter utvecklingssamtal har. Kvantitativa och kvalitativa undersökningar har genomförts för att kunna besvara frågorna. Resultatet visar på en ganska neutral till något negativ syn på utvecklingssamtalens påverkan i organisationen..

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka om det är möjligt att överföra hallbyggnadsteknik till produktion av småhus för att sänka produktionskostnaderna. Studien visar att hallbyggnadsteknik enkelt går att överföra till en villa. Dessutom blir det billigare att bygga klimatskalet med vårt byggsystem jämfört med ett traditionellt prefabricerat småhus. Genom detta system kan den totala byggkostnaden för villan i jämförelsen sänkas med 3-10 % beroende på vilket fasadmaterial som väljs..

Denna rapport syftar till att undersöka hur NCC i Sverige kan ta lärdom av NCC i Finland för att effektivisera sitt eget industriella bostadsbyggande. I rapporten behandlas synen på prefabbyggande inom NCC Sverige idag, prefabindustrins struktur samt en jämförelse med NCC Finland. Arbetet har utförts inom ramarna för ett examensarbete i både Sverige och Finland. I Sverige har två examensarbetare jobbat, i Finland en. Arbetet har resulterat i en generell beskrivning av förhållandena i Sverige och Finland, faktorer som skiljer sig signifikant mellan de båda länderna har utförligt analyserats.

The construction industry can contribute to a healthier sustainable community. A development that is going on right now is by using more prefabricated volume- and plan elements on the construction sites. Building with this method not only provides a benefit to the environment, but also reduces production rates by taking up to 80 percent less time to build. By building in this way it will be easier to recycle and keep all the material that otherwise would go to waste. Also by building inside a protected environment, the material retains its good quality.This report will take forward proposals on further development of prefabricated volume element of wood, by first presenting this construction methods advantages and disadvantages..

Byggnadssektorn uppskattas idag står för 40 % av Sveriges totala energianvändning och för cirka 50 % av den totala elanvändningen. Från myndigheter såväl som allmänheten börjar allt högre krav ställas på energihushållning i vårt byggnadsbestånd. Metoder för att finna mer energieffektiva byggnader såväl metoder för att minska byggkostnaderna och öka produktionseffektiviteten är något byggindustrin strävar efter idag. Detta examensarbete är utfört åt Lundqvist Trävaru AB och behandlar hur ett byggsystem kan utvecklas för trävillor utifrån modulbyggande. Syftet är att identifiera vilka byggnadstekniska lösningar som krävs för att utveckla ett byggsystem för modulbyggande av trävillor som klarar energikraven enligt Boverkets byggregler.

I examensarbetet visas vad ekologiskt byggande och boende kan innebära. Arbetet består av två delar, en litteraturstudie och en undersökning av sex hus. Litteraturstudien visar att kretsloppstänkande där yttre miljö, ingående materiel, konstruktion, inre miljö, resursanvändning och de boende samverkar. De sex husen har undrsökts med hänsyn till litteraturstudiens resultat. Undersökningen visar att alla husen kan spara uppvärmningsresurser genom att bygga till ett inglasat uterum.

Byggsektorn står idag inför en stor utmaning - att reducera byggkostnaderna genom industrialisering samtidigt som kvalité och kundvärde står i fokus. NCC:s svar är utveckling och införande av tekniska bostadsplattformar. Plattformarna utgör en bas för standardiserade lösningar som integreras i det specifika projektet. I och med detta skapas en kostnadseffektivitet samtidigt som en öppenhet finns mot kundens krav och gestalningsmöjligheter. Syftet med examensarbetet riktar in sig mot fyra områden: undersöka tillämpningen av de tekniska bostadsplattformarna i projekteringen, klargöra arbetssättet, studera acceptansen bland inblandade aktörer samt beskriva vilka förbättringar som kan göras inför framtiden.

Denna rapport ger en bild av vilka olika saker byggherrar i Sverigeanvänder sig av idag för att öka den sociala hållbarheten. De projektsom studerats är Bygga om Dialogen i Malmö, Älvstaden i Göteborg,Vivalla i Örebro och föreningen Byggemenskap.Genom att intervjua en person från varje område studeras likheteroch skillnader i hur man arbetat med den sociala hållbarheten vidbyggnation. I Malmö och Örebro studeras arbetet med att öka densociala hållbarheten vid renoveringsobjekt, hur får de hela områdensom länge haft ett dåligt rykte att bli socialt hållbara där stort fokusligger på att anställa långtidsarbetslösa.I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man på attföra in den sociala hållbarheten vid nybyggnation och hur vi kan byggahyresrätter som har en lägre hyra än nybyggda lägenheter i dagslägethar..

Kostnaden för nyproduktion av hus i Sverige har ökat markant under de senaste åren. Byggföretag har svårt att hålla både projektens löptid och kostnader nere, vilket resulterat i ett ökat marknadspris och ett växande missnöje bland slutkunder. De ökade kostnaderna beror enligt forskning på vanligt förekommande slöseri i form av såväl material som arbetskraft. I försöken att eliminera slöseri har många företag anpassat sin verksamhet efter Lean Thinking, ett system som härstammar från den japanska bilindustrin, bestående av verktyg och metoder med huvudsyfte att identifiera och eliminera slöseri. Ur detta har även nya former av byggnation fångat marknadens intresse.

Det pågår ett intensivt utvecklingsarbete inom byggsektorn, för att komma tillrätta med problem som resursslöseri i byggandet och dålig produktivitetstillväxt jämfört med övrig tillverkningsindustri. Det industriella byggandet ligger i gränslandet mellan traditionellt byggande och tillverkningsindustri och försöker närma sig lösningar för vissa av de konstaterade problem som finns inom byggsektorn, bland annat genom anammande av de produktionsmetoder som varit drivande i utvecklingen inom tillverkningsindustrin, exempelvis Lean Production.Fallföretaget i den här studien, Moelven ByggModul AB i Sandsjöfors (Moelven), har lång erfarenhet av Industriellt byggande och hade 2010 börjat införa vissa Lean-verktyg i sin produktionsprocess. Den här studien inducerades av Moelvens önskemål att kartlägga och problematisera sitt system för materialhantering, för att bättre kunna organisera sina materialflöden till montageplatsen. Studiens syfte är att beskriva problembilden för Moelvens materialhantering och utvärdera hur förbättringsåtgärderna, baserade på en Lean förbättringsstrategi, inverkat på problembilden över tid.Studien genomfördes som en kvalitativ fallstudie i två delar, vars första del utfördes under 2010 och andra del under hösten 2014. Genom observationer, intervjuer och litteraturstudier inhämtades material för att kartlägga och analysera Moelvens materialhantering genom byggprocessen vid de två tidpunkterna.

Uppsatsens syfte är att besvara frågor ställda av Trafikverket. Dessa frågorbesvaras genom att planeringsprocessen vid byggande av väg och järnväg utreds samt genom att entreprenadformerna totalentreprenad och utförandeentreprenad och dess skillnader belyses. Syftet innefattar även en utredning av vilka skyldigheter som föreligger vid samrådsförfarande och upprättande av miljökonsekvensbeskrivning samt hur stora avvikelser som får göras från en arbets- eller järnvägsplan. Undersökningen bygger på studier av lagstiftning, propositioner, rättsfall, doktrin och övriga publikationer. Arbetet har avgränsats på så sätt att relevant lagstiftning i miljöbalken och väg- och banlagen till största del har studerats.

Syftet med Industriellt byggande beskrivs som att uppnå en snabb och kostnadseffektiv byggprocess med få unika lösningar. Detta medför i längden en repetitiv process till låg kostnad. Industriellt byggande för flerbostadshus introduceras med miljonprogrammet 1965-1975 och beskrivs som avsevärt höjande för boendekvalitén i Sverige fast försummande för stimulerande gestaltning. En ytlig analys av miljonprogrammet och Industriellt byggandes fördelar och nackdelar resulterar i insikten om standarders essentiella roll. Innebörden av detta avhandlas ytligt där kontentan fastslås som att arkitekten måste ha en djup insyn i ramarna för standardiseringen.

Grönt byggande ligger i tiden och är en av framtidens nyckelfaktorer för konkurrenskraft och samhällsansvar i byggindustrin. För att lyckas ser dock vi en avgörande betydelse i att grönt förankras i hela organisationen samt att en grundläggande förståelse skapas. För att bättre nå ut hela vägen till organisationen anser vi att implementering spelar en betydande roll.I vårt examensarbete har vi valt att analysera de problemområden som vi stött på inom grönt byggande, för att därefter bryta ned dessa till mer konkreta nyckel- och framgångsfaktorer. Med denna studie hoppas vi kunna bidra med en förståelse för hur Skanska, Region Hus Stockholm Bostäder ska arbeta vidare för att lyckas implementera grönt byggande samt nå företagets mål inom området. Frågan vi inledningsvis ställde oss var:Finns det idag några generella framgångsfaktorer som kan generera förslag till handling för att lyckas med strategiimplementering?Hur ska Skanska arbeta för att lyckas förmedla, engagera och implementera grönt byggande inom Regionen Hus Stockholm Bostäder, från ledning till projekt?Vi har angripit frågan genom att på regionen empiriskt studera nuläget inom grönt byggande.

I dagens samhälle är energiförbrukning väldigt viktigt och framförallt något som kommer bli en betydligt större aspekt framåt i tiden, särskilt om man jämför med hur man tar hänsyn till det idag. Bengt-Olof Hammar (se inledning) har sju stora maskiner i snickeriet där han startar och stänger av spånsuget manuellt. Önskemålet från Hammar var i grunden att automatisera snickeriet på så sätt att vid en maskinstart startar spånsuget och spjället till respektive maskin öppnas. Projektet utökades senare så att möjligheten att slå ifrån utsuget när maskinerna körts på tomgång en viss tid är möjligt. En ny produkt togs fram med en välfungerande lösning av problemet och lyckade resultat vid styrning av spånsuget och spjäll.