Sök:

Sökresultat:

213 Uppsatser om Industriella inköp - Sida 8 av 15

Industriella kyl och vÀrmesystem : Fallstudie pÄ Sandvik Coromant

Denna uppsats tar upp energianvÀndningen för kyla och vÀrme inom industri. En fallstudie har gjorts pÄ Sandvik AB:s industriomrÄde i Sandviken dÀr en fastighet besörjs med sorptionskyla frÄn ett luftbehandlingsaggregat för att fÄ ett inneklimat med rÀtt temperatur och luftfuktighet. I fastigheten tillverkas verktyg till bland annat borrning, frÀsning och svarvning. Vid denna tillverkning sÄ krÀvs det kyla till maskiner och oljerening, denna kyla levereras av kylmaskiner.  Sorptionsprocessen innebÀr ett vÀrmebehov under sommaren.

Dannemora gruva : en verksamhet med lÄng historia och stor betydelse för det lokala samhÀllet

Den svenska jÀrnindustrin har en mÄnga hundraÄrig lÄng tradition och jÀrn har under stora dela av tiden varit en av landets frÀmsta exportvaror. JÀrnindustrin har dÀrför spelat en viktig roll för sÄvÀl den nationella ekonomin som för gruvorternas lokala arbetsmarknad. Den Àldsta jÀrnmalmsgruvan med tillhörande industri finner vi i norra Uppland, nÀrmare bestÀmt i orten Dannemora. DÀr har jÀrnmalmsbrytningen förekommit sedan tidigt 1500-tal och gruvan har Àven, tack vare sin högkvalitativa malm, varit landets mest framgÄngsrika. Den malm som brutits i Dannemora gruva har Àven varit kÀnt och eftertraktat pÄ bÄde den nationella och internationella marknaden och det Àr tydligt att gruvan har haft ett gott rykte i stora delar av Europa.Den hÀr uppsatsen vill genom en kvalitativ undersökningsmetod, bestÄende av litteraturstudier i kombination med intervjuer, försöka svara pÄ hur en verksamhet som Dannemora gruva med lÄng historia har betydelse för det lokala samhÀllet.

Kampen om berÀttelsen

Den hÀr studien bygger pÄ analys av fyra litterÀra verk som utspelar sig i Malmö efter stadens industriella epok. Verken sÀtts i relation till produktionen av Kunskapsstaden, i syfte att ifrÄgasÀtta dels förestÀllningen om arbetarklassens försvinnande i det postindu- striella samhÀllet och dels den variation och mÄngfald som postmodernismen menar har ersatt de stora berÀttelserna. UtifrÄn litteratursociologisk speglingsteori undersöker jag hur en eventuell arbetar- klass skildras i Fredrik Ekelunds m/s Tiden och i Kristian Lundbergs Yarden, i vilket maktförhÄllande huvudpersonerna stÄr gentemot den bild av staden som Malmö Stad marknadsför samt hur de hanterar det. Slutsatsen blir att arbetarklassen, enligt romaner- na, finns, men att den osynliggörs och splittras, dels av den dominerande berÀttelsen om staden och samtiden, och dels av ett system som bygger pÄ motsÀttningen mellan arbete och kapital. MotstÄndet formuleras i bÄda romanerna i form av det egna sprÄket och den egna berÀttelsen, som motbild mot det/den dominerande. I Kalla det vad fan du vill av Marjaneh Bakhtiari och Jag Àr Zlatan Ibrahimovic av Zlatan Ibrahimovic och David Lagercrantz undersöker jag hur annorlundahet produce- ras och reproduceras och diskuterar det i relation till idéer om kollektiv identitet. Jag vi- sar hur det annorlunda konstrueras i kontrast mot en förestÀlld svensk norm och hur ett förestÀllt vi pÄ sÄ vis skapas gentemot ett förestÀllt dem.

Byggbarhet hos vindkraftverksfundament: Förslag till effektivisering av produktionen för vindkraftverksfundament

Utbyggnaden av vindkraftverk har ökat kraftigt i Europa och Sverige. Den explosionsartade utbyggnaden kommer i sin tur att stÀlla stora krav pÄ byggföretagen som behöver optimera och effektivisera produktionen. Tidigare studier har visat att införandet av industriella metoder för platsgjutna betongkonstruktioner kan generera stora ekonomiska besparingar. De exempel pÄ industriella metoder som kan tillÀmpas för vindkraftverksfundament och som denna rapport behandlar Àr sjÀlvkompakteradbetong (SKB) och rullarmering. För att uppnÄ en god byggbarhet för konstruktionen bör byggföretagen redan i projekteringsfasen ha ett bra samarbete med projektören.

Omkonstruktion av svetslÀgesstÀllare

Detta examensarbete har resulterat i nykonstruktionen av en svetslÀgesstÀllare för tyngre industriella tillÀmpningar. SvetslÀgesstÀllaren Àr av en 2-axlig typ som kan lyfta och rotera arbetsstycket. Den Àr ocksÄ anpassad för att möjliggöra pÄbyggnad av en tredje axel som kan rotera arbetsstycket kring en axel vinkelrÀt mot armens ovansida. Den nya konstruktionen klarar en arbetslast pÄ 3000 kg. Lasten bÀrs upp av en lyftarm som kan vara upp till 3500 mm lÄng.

Magnetitandel i hematitavfall: Provtagning och analysering i LKAB:s anrikningsverk Malmberget

Utbyggnaden av vindkraftverk har ökat kraftigt i Europa och Sverige. Den explosionsartade utbyggnaden kommer i sin tur att stÀlla stora krav pÄ byggföretagen som behöver optimera och effektivisera produktionen. Tidigare studier har visat att införandet av industriella metoder för platsgjutna betongkonstruktioner kan generera stora ekonomiska besparingar. De exempel pÄ industriella metoder som kan tillÀmpas för vindkraftverksfundament och som denna rapport behandlar Àr sjÀlvkompakteradbetong (SKB) och rullarmering. För att uppnÄ en god byggbarhet för konstruktionen bör byggföretagen redan i projekteringsfasen ha ett bra samarbete med projektören.

Att starta och driva företag i Sverige respektive Frankrike

Efter att ha fördjupat mig i den teori som finns upptÀckte jag att de svenska handelsrelationerna med Frankrike Àr förhÄllandevis smÄ i jÀmförelse med andra lÀnder med motsvarande industriella utveckling och inhemska konsumtion, varpÄ jag ansÄg det intressant att gÄ djupare in pÄ detta. För att finna orsaker till fenomenet valde jag att utgÄ frÄn de villkor företagare har i de bÄda lÀnderna, sÄsom tillgÀngliga företagsformer, arbetslagstiftning och skattesatser. Uppsatsens syfte var dÀrmed att analysera villkoren för att starta och driva företag i Sverige respektive Frankrike för att se vilka skillnader som fanns. UtifrÄn detta syfte kom jag fram till följande problemstÀllning: ?Skiljer sig villkoren för att driva företag i Frankrike respektive Sverige Ät och utgör detta ett hinder för svensk företagsetablering i Frankrike??Den teori som fÄngades in visade att skillnaderna i företagarnas villkor lÀnderna emellan inte var stora, dÀremot finns stora kulturella skillnader mellan.

Karakterisering av teknisk metylen-diphenyldiisocyanat med HPTLC och MS

Isocyanater Àr en grupp kemiska Àmnen som framförallt anvÀnds vid tillverkning av polyuretan (PUR). PUR förekommer i en mÀngd olika varianter sÄ som skum i möbler och bilar, men Àven som fÀrger och lacker. Isocyanaters hÀlsovÄdliga effekter Àr vÀlkÀnda och exponering kan leda till olika typer av luftvÀgsbesvÀr (texbronkit och astma). Det finns mÄnga olika metoder beskrivna för att mÀta halter av isocyanater i luft.De isocyanater som anvÀnds i industriella sammanhang Àr ofta tekniska kvalitéer som bestÄr av olika typer och isomerer av isocyanater.Försök har visat att det totala isocyanatinnehÄllet underskattas i vissa tekniska kvalitéer av isocyanater vid bestÀmning med kromatografiska metoder [1].Anledningen till detta Àr oklart, men analyter som Àr svÄra att eluera medomvÀndfas LC eller allmÀnt svÄrlösta analyter skulle kunna vara en förklaring.I den hÀr rapporten presenteras en metod för att karakterisera tekniska kvalitéer av isocyanaten MDI. Metoden baseras pÄ kromatografisk separation med hjÀlp av HPTLC och karakterisering av fraktioner frÄn HPTLC-plattan med MS.Isocyanaterna har analyserats frÀmst som derivat med dibutylamin, men andraderivat har Àven studerats.Det gick att pÄvisa en fraktion med okÀnt isocyanatinnehÄll, pÄ HPTLC-plattan.Strukturen pÄ ingÄende komponenter kunde inte sÀkerstÀllas.

KlimatförÀndringen och dess konsekvenser för samhÀllet, i Sverige och vÀrlden : Consequences of climate change on the Swedish society and on a global scale

I det nÀrmaste fri tillgÄng till fossila brÀnslen som olja och stenkol har varit en förutsÀttning för den industriella revolutionen i vÀstvÀrlden och östra Asien. Den storskaliga anvÀndningen av fossila brÀnslen har dock resulterat i att halten av koldioxid i atmosfÀren har ökat. Koldioxid Àr atmosfÀrens viktigaste vÀxthusgas och den ökande halten hÄller pÄ att förÀndra jordens klimat. Denna studie fokuserar pÄ hur samhÀllena i Sverige och andra lÀnder kommer att pÄverkas av klimatförÀndringen. De andra lÀnderna Àr NederlÀnderna i nordvÀstra Europa och nordafrikanska Sahel, som inkluderar flera stater.

Hade Ned Ludd rÀtt?

Uppsatsen behandlar frÄgan om huruvida högre takt i produktivitetsutvecklingen pÄverkar sysselsÀttningsgraden negativt i en ekonomi dÄ förbÀttringar i arbetsbesparande teknologi medför lÀgre efterfrÄgan pÄ arbete. FrÄgestÀllningen har uppkommit med jÀmna mellanrum genom historien sedan den första industriella revolutionen utan att nÄgot lÄngsiktigt samband kunnat bekrÀftas. Uppsatsens undersökning av 10 OECD lÀnder mellan 1979 och 2003 finner inte heller stöd för ett sÄdant lÄngsiktigt samband. DÀremot finns starkt stöd för att produktivitetsutveckling har negativ inverkan pÄ sysselsÀttningen pÄ bÄde kort och medelfristig sikt. UtifrÄn detta kan arbetstillfÀllen rÀddas pÄ kort och medelfristig sikt men inte pÄ lÄng sikt dÄ de, inom tillverkningssektorn och Àven generellt, ser ut att minska oavsett takten i produktivitetsutvecklingen.

Vilka Àr de största hindren för industriell byggnation av passivhus?

Viljan att minska miljöpÄverkan tillsammans med skÀrpta nationella och internationella krav och ökade energipriser har lett till ett ökat intresse för hus med lÄg energiförbrukning. Passivhus förbukar upp emot 90 % mindre energi jÀmfört med ett konventionellt hus men trots detta Àr produktionen snarare ett undantag Àn en regel. För att reducera kostnader, öka kvaliteten och utveckla effektiva produktionsmetoder har industriellt byggnation förts fram. Jag vill med detta arbete identifiera vad som hindrar den industriella byggnationen av smÄhus med passivhuskonceptet. Syftet med denna uppsats Àr alltsÄ att ge potentiella och nuvarande passivhusproducenter ett underlag som visar vilka största hinder som finns för att produktionen ska bli mer industriell; Dvs.

Lojalitetsskapande genom Mass Customization : Hur skapas kundlojalitet nÀr kunden Àr chefsdesigner?

Konfektionsbranschen har sedan tidigt 1900-talat fungerat genom ett massproducerande maskineri som erbjudit ett likriktat utbud till sina kunder, kunder som ansetts vara en enda stor massa, idag har konsumenter en större insikt i sin egen konsumtion och en stor vilja att pÄverka. Tack vare den tredje industriella revolutionen Àr ett nytt paradigmskifte pÄ vÀg, kunden involveras i design- och produktutvecklingsprocessen och resultatet Àr att en unik produkt kan produceras samtidigt som företaget uppnÄr stordriftsfördelar genom modularisering, detta kallas för Mass Customization. Forskning visar att kundinvolvering ofta leder till en lojal kund och utifrÄn detta Àr uppsatsens syfte undersöka hur konfektionsföretag inom Mass Customization arbetar med att skapa kundlojalitet. Uppsatsen utgÄr frÄn en kvalitativ metod dÀr intervjuer med företagen Tailor Store Sweden AB och Suitopia Scandinavia AB Àr grunden för informationsinsamlingen. Analysarbetet har en teoretisk syntes som utgÄngspunkt, syntesen bygger pÄ teorier gÀllande relationsmarknadsföring, kundanpassningar, hur företag skapar lojala kunder samt e-lojalitet.

B2B-företags varumÀrkesbyggande online : En studie av den nordiska industrisektorns intrÀde pÄ YouTube

Internet har förÀndrat sÀttet att kommunicera, och numera erbjuds ett vidstrÀckt spektrum av kommunikationsalternativ att sprida information genom. Ett av alternativen utgörs av YouTube, som ocksÄ visat sig utgöra ett starkt medium för företag att nyttja i marknadsföringssyfte. FrÄgan Àr emellertid om formatet passar företag som enkom opererar pÄ renodlade industriella marknader, sÄ kallade B2B-företag. Avsikten med studien Àr att undersöka detta, och dÀrigenom bidra till förstÄelsen för hur B2B-marknadsföring ser ut pÄ Internet. Undersökningen utförs genom en kartlÀggning av de nordiska industriföretagens nÀrvaro pÄ YouTube, samt via en innehÄllsanalys av videokommunikationen ur ett varumÀrkesperspektiv.

Succession : landskapsarkitekten & fytoremedieringen

Fytoremediering kallas metoden som utnyttjar vÀxters naturliga förmÄga att ta ta upp, omvandla eller stabilisera Àmnen för att sanera föroreningar. Det Àr en mycket miljövÀnlig metod som endast bygger pÄ naturliga processer. Idag nyexploateras i hög grad hamn- och industriomrÄden, vilka ofta krÀver stora saneringsinsatser. Dessa ligger ofta i stadsnÀra lÀgen dÀr det generellt finns ett behov av grönytor. Till detta hör att parkmark sÀllan anlÀggs pÄ förorenad mark, dÄ det inte bÀr samma möjlighet till lönsamhet som annan exploatering. Fytoremediering Àr en lÄngsam saneringsmetod och förbises dÀrför ofta som ett alternativ dÄ det krÀvs snabba lösningar inför exploatering, men i jÀmförelse med andra saneringsmetoder har fytoremediering en mÀngd fördelar. En aspekt som gör metoden högst intressant för oss i vÄr yrkesroll Àr möjligheten att under saneringens gÄng kunna skapa betydelsefulla gröna ytor av tidigare otillgÀngliga omrÄden. Tidsaspekten vÀnds frÄn nÄgot negativt till positivt genom att skapa estetiskt tilltalande, intressanta och rekreativa uterum.

Industriella metoder för platsgjutna vindkraftverksfundament

Bakgrunden till denna rapport Àr det stora antal vindkraftverk som det idag finns planer pÄ att bygga i Sverige. I Jokkmokksliden utanför MalÄ i VÀsterbotten pÄbörjades byggnationen av en vindkraftverkspark under 2010 vilken kommer att bestÄ av 18 vindkraftverk ritade av en tysk konstruktör. Fundamenten för vindkraftverken Àr massiva gravitationsfundament dÀr armeringen Àr sÀrskilt komplicerad att montera och krÀver en stor arbetsinsatts. Syftet med denna rapport Àr att undersöka om och hur man genom att tillÀmpa nya metoder och planeringsverktyg kan öka produktiviteten och dÀrmed minska arbetsinsatsen. För att uppnÄ detta har en djupstudie inom Lean Production utförts.

<- FöregÄende sida 8 NÀsta sida ->