Redovisningens historik sträcker sig ända till antiken grekernas tid där man även då bokförde alla transaktioner. Under den industriella revolutionen föddes revisor yrket. Under 1900-talet började universiteten att undervisa i redovisning som därefter har utvecklats i snabb takt. Detta resulterade i att olika normgivare bildades som exempelvis FASB, IASB etcetera.I Sverige tillämpas IASB med vissa modifikationer som utvecklats av svenska normgivare, som bokföringsnämnden, redovisningsrådet, FAR etcetera. Som en respons på kravet att alla aktiebolag skulle ha revisorer, grundades Handelshögskolan i Stockholm 1909.Uppsatsens syfte är att undersöka hur väl uppfattningar överensstämmer mellan företag och studenter gällande kompetens vid anställning samt vilka kvalifikationer som företagen värdesätter främst vid nyrekrytering.Denna uppsats baseras på den deduktiva metoden där man utgår från en teori för att förklara verkigheten.

Goda relationer är av stor vikt för att kunna knyta långa och hälsosamma kundkontakter. Detta är särskilt viktigt på den industriella marknaden, där kontakterna vanligtvis varar över decennier. Frågan är då hur företag kan skapa dessa starka band gentemot sina kunder och vilka personer som bär ansvar för att detta skall inträffa, vilket är något som vi ämnar besvara i denna studie. Vi har dessutom presenterat vilka personer som är involverade i relationerna och vad dessa gör. För att redogöra hur en kundrelation kan se ut har vi redovisat tio egenskaper som kännetecknar relationen.

Projektledares kompetens utgör en av de främsta framgångsfaktorerna för ett väl genomfört projekt. Genom att matcha projekt efter deras komplexitet med projektledare som besitter rätt kompetens hoppas företag öka sannolikheten för att projekten ska lyckas gå i mål inom tids- och kostnadsram. Problematiken uppenbarar sig dock direkt då en projektledares kompetens ska mätas. Vad är det egentligen man ska beakta? Detta är långt ifrån självklart och även om flera förslag, exempelvis genom certifiering för projektledare, har presenterats kvarstår frågan om hur den efterfrågade kompetensen kan utvecklas.

Hos LuCoil Steel AB, dotterbolag till SSAB Tunnplåt AB, värmebehandlas bl.a. stål för att ge det speciella egenskaper som gynnar dess formbarhet vid efterföljande behandlingar. Denna värmebehandling av stålet som kallas för mjukglödgning eller sfäroidiseringsglödgning är en väldigt tidskrävande process, där strukturella förändringar i materialet sker och utvecklas med tiden. Syftet med detta arbete har varit att hitta optimala värmebehandlingscykler för fyra olika stålsorter där kraven på materialegenskaperna uppfylles och samtidigt undersöka hur utvecklingen av mikrostrukturen med tiden påverkar dess egenskaper. För att simulera den industriella glödgningsprocessen hos LuCoil utfördes försök i en laboratorieugn och vidare utfördes hårdhetsprov, dragprov och analyser av mikrostrukturen i svepelektronmikroskop för varje glödgat material.

Textil- och klädindustrin bygger tillsammans upp en komplex försörjningskedja med många olika aktörer, från råvara till färdig produkt. Tidigare forskning visar på att det under de senaste decennierna skett en tydlig förflyttning av modeindustrins produktionsenheter, till utvecklingsländer med låga lönevillkor. Sveriges förhållandevis höga löne- och energikostnader, tillsammans med en strikt miljöpolitisk agenda, har resulterat i att svensk textil- och klädindustri kontinuerligt reducerats sedan 1960-talet. Trots den industriella nedrustningen, köper svenska konsumenter idag 15 kilo textil per capita, vilket är mer än någonsin. Bomull är en mycket viktig fiber för den globala modeindustrin och anses idag vara en basfiber.

SyfteDenna uppsats syftar till att analysera kundsegmenteringsmetoder fo?r ett mikrofo?retag pa? industriella marknader betingat av att fo?retaget har mycket begra?nsade resurser och kunskap ro?rande denna typ av arbete.Frågeställningar1. Med utga?ngspunkt fra?n sin marknadssituation, hur arbetar R-Produktion med marknadsfo?ring och kundsegmentering och vilka fo?rdelar och nackdelar a?r fo?renliga med detta arbetssa?tt?2. Baserat pa? marknadssituation och interna fo?rutsa?ttningar, vilka teoretiska segmenteringsmodeller a?r ba?st la?mpade fo?r fo?retaget med ha?nsyn till praktisk genomfo?rbarhet, resursanspra?k och fo?rva?ntad homogenitet?3.

Utveckling och industrialisering av byggprocessen innebär inte bara en förändrad byggprocess utan även förändrade aktiviteter inom denna. Detta ger upphov till att aktörerna inom processen behöver anpassa sig till nya villkor. Examensarbetet fokuserar på arkitekten och gestaltningsprocessens förändrade förutsättningar, för att undersöka hur man som arkitekt kan arbeta utifrån ett förbestämt byggsystem och vidare analysera vilka arkitektoniska värden som kan skapas. Projektet P303 startades 2007 och ingår i NCC. Förstudie och produktutveckling inom P303 har lett fram till färdig produkt i form av lägenhetsplaner som genom konfigurering skapar parhus, alternativt radhus i två plan.

Målet med detta examensarbete är att bedöma möjligheten för generell modellering av riktning av tunna stålband med hjälp av finita element metoden (FEM). Detta är ett delmoment inom ett EU-projekt rörande bandformskontroll i kallvalsning och kontinuerliga glödgningslinjen. I detta arbete har fokus legat på att skapa en modell som löses med FEM för ett befintligt riktverk på Outokumpu Stainless i Långshyttan för att se om möjligheten för allmän modellerering av riktning med hjälp av FEM är möjlig. Valsningsförsök på ett stålband har gjorts på LuCoil i Luleå där planhetsfel medvetet har valsats fram och uppmätts. Detta stålband har sedan riktats vid försök på Outokumpu Stainless i Långshyttan och data från riktningen har samlats in.

De flesta av oss har någon gång upplevt de negativa känslor som utanförskap framkallar. Landskapsarkitektens uppgift i samhället är ofta att skapa mötesplatser som ger förutsättningar för människor att känna gemenskap och tillhörighet. Tillgänglighet och användbarhet är två nyckelord vid utformandet av en mötesplats för alla. Skapandet av fler tillgängliga mötesplatser kan vara en väg att motverka det utanförskap som personer med funktionsnedsättning ofta upplever i samhället. Kunskapen om att naturen stärker människans välbefinnande har använts inom vården under lång tid. I samband med den industriella revolutionen upphörde vårt direkta beroende av naturen och bidrog till att den starka roll naturen spelar i våra liv försummades.

Klimatanpassning är ett aktuellt ämne i dagens stadsplanering och en utmaning för landskapsarkitekter och stadsplanerare. Klimatförändringarnas effekter är ökad nederbörd, stigande medeltemperatur och havsnivåer samt ett mer extremt klimat överlag. Detta får konsekvenser för ekosystem och städer, där den ökade nederbörden har direkt påverkan på dagvattensystemet. Som landskapsarkitekt har man möjlighet att ta vara på dagvattnet genom att utforma mångfunktionella och variationsrika miljöer. I det här arbetet har vi studerat den naturliga vattenbalansens processer och hur dessa kan användas för att återskapa vattenbalansen i den urbana miljön.

Bakgrund: Världen har genomgått ett paradigmskifte och lämnat den industriella norm som en gång rådde där ett stort värde sågs i maskiner och landarealer. Det paradigm som råder idag är mer fokuserat på kunskap, patent, nätverk och idéer. Idéer har en central roll i samhället och har stor betydelse för dess utveckling då dessa idéer, med hjälp av driftiga entreprenörer, omsatts till uppfinningar och företag.Vår uppfattning är att en idé inte alltid omsätts till att bli ett framgångsrikt företag. Det kan därför diskuteras huruvida en ursprungsidé är tillräckligt bärkraftig för att nå marknaden. Vi ställer oss frågande till om det är meningsfullt att utvärdera en idé i ett tidigt skede.

Bakgrund: Idag är det inte enbart stora och internationellt etablerade företag som verkar globalt. Fler och fler små och medelstora företag internationaliseras och är numera av stor betydelse för tillväxten i många länder. Dessa företag har visat förmåga att etablera sig internationellt, trots att tillgången till framförallt finansiella resurser kan tyckas begränsa deras internationaliseringsprocess. Snabbväxande företag finns inom alla sektorer, men givetvis finns en förhållandevis större andel tillväxtföretag i branscher och sektorer där marknaden och efterfrågan växer snabbt. Roxtec AB är ett snabbväxande industriföretag som vänder sig till industriella köpare inom tre stora sektorer, telekom, marin & offshore och industri.

Trä är ett lätt byggnadsmaterial som möjliggör en hög färdigställandegrad i industrialiserade produktionsanläggningar. Moelven Byggmodul i Säffle är en trävolymbyggare som producerar olika typer av husvolymer i sådana industriella produktionsanläggningar. De flesta effektiviseringar som gjorts i den traditionella industrin de senaste åren kan sammanfattas med ett ord, Lean produktion. Begreppet saknar en entydig definition men syftar till att reducera och eliminera aktiviteter som inte är värdeskapande. För Moelven finns det stora möjligheter och förutsättningar att utifrån Lean-begreppet starta upp ett förbättringsarbete.

Sveriges industrimiljö har blivit ett kulturarv. I landet som en gång varit ett produktionsland med stora industrier som har sysselsatt många människor finns idag mer eller mindre brukbara industrilandskap kvar som vittnar om den svenska industrialismen. Denna förändring har berott på bland annat förändringar i samhällsstrukturen, den globaliserade ekonomin och rörliga arbetsmarknaden. I dagens Sverige är det industriella kulturarvet, och dess ofta monumentala tegelbyggnader, under omvärdering. Från att ha varit en levande industri som städers ekonomi har vilat på har fabriks- och verkstadslokaler periodvis stått tomma eller fått ny funktion i form av kulturverksamhet eller kontorslandskap.

I denna uppsats undersöks översiktligt hur byggandet av flerbostadshus högre än två våningar med stomkonstruktion av trä har genomförts i Sverige under 2000-talet. Nybyggande av flerbostadshus med stomkonstruktion av trä studeras i förhållande till hållbarhet, säkerhet och utformning. De stora stadsbränderna i Sverige föranledde ett förbud med byggnadsstadgan år 1874 mot att bygga fler än två våningar med stomme av trä. Detta förbud rådde ända fram till år 1994, under 120 års tid. I flera andra länder råder det fortfarande inskränkande bestämmelser mot trä.