För att minska det finansiella gapet spelar riskkapitalmarknaden en stor roll. De aktörer som studerats mest Àr riskkapitalbolag. FöretagsÀnglar har dÀremot nyligen identifierats och dÀrför inte studerats i samma utstrÀckning. NÀr en aktör investerar i ett portföljföretag Àr exit, det vill sÀga realiseringen av portföljföretaget en viktig del. Som grund till en jÀmförelse mellan företagsÀnglars och riskkapitalbolags exitstrategier undersöks i denna uppsats hur företagsÀnglars exit analyseras, planeras och genomförs.

Segmentering har beskrivits som ett av de viktigaste koncepten pÄ industriella marknader. Trots att det skett mycket forskning pÄ omrÄdet och att mÄnga teorier över god segmentering har framstÀllts, finns det förvÄnansvÀrt lite forskning om hur sjÀlva implementeringen rent praktiskt bör gÄ till. Detta har lett till att det finns ett gap mellan den segmentering som före-sprÄkas i teorin och den segmentering som faktiskt tillÀmpas pÄ industriella marknader. Som lösning för att brygga detta gap har det förslagits att segmenteringsarbetet bör genomföras tillsammans med företagsledningen och dÀrmed flyttas in i ett praktiskt domÀn. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva Wiges nuvarande segmentering och att med ut-gÄngspunkt ur denna undersöka vilka möjligheter som företaget har att förbÀttra sin kundseg-mentering.

Denna rapport Àr ett resultat av ett examensarbete pÄ MÀlardalens Högskola inom Industriell Design, PPU304. Examensarbetet utfördes under en tioveckorsperiod under vÄrterminen 2015 och motsvarar 15 hp. Uppdragsgivaren Àr AB GrÀllsta PlÄt & Smide och examensarbetet gÄr ut pÄ att utveckla en korg som ska sitta fast i en lyft som sitter monterad pÄ en flygplanstrappa. Flygplanstrappan Àr nÄgot som utvecklas parallellt med den sÄ kallade korglyften, och det Àr endast denna trappa som kommer att utnyttja den. Köparen till denna korg Àr Swedavia AB som driver tio flygplatser i Sverige, dÀribland Arlanda och Stockholm-Bromma flygplats.

SammanfattningDenna rapport syftar till att redovisa kandidatarbetet för spÄret industriell design, dÀr mÄlet var att utforma en mobil lÀslampa med lysdiodsteknik. MÄlgruppen för lÀslampan var frÀmst studenter och resande som kan tÀnkas vara i behov av att lÀsa pÄ platser med lite eller otillrÀckligt ljus. Arbetets fokus har varit att utforma ett fullstÀndigt koncept med integrerade lösningar för strömförsörjning, kylning och en behaglig ljusmiljö.Det största problemomrÄdet var att utforma en tunn armatur som samtidigt fungerade som en vÀrmeledande kylflÀns. För att lösa detta utfördes först berÀkningar analytiskt och sedan numeriskt med hjÀlp av datorprogrammet ANSYS och redovisas som en separat del i rapporten. En tredimensionell modell utformades i Solid Edge och renderingar av slutkonceptet utfördes i KeyShot.Resultatet av arbetet blev en lÀnkarmsbaserad hopfÀllbar lÀslampa i kompakt format.

Denna studie utreder vilka funktioner och roller som byggvaruhuskedjor efterfrÄgar att deras leverantörer frÄn trÀindustrin bör ha i marknadskanalen. Vidare förklaras hur dessa leverantörer bör agera för att möta dessa krav och förvÀntningar. SÄlunda skapas gynnsamma utvecklingsmöjligheter av nya produktlösningar för att svara upp till nya krav pÄ teknik och produktutveckling för att öka försÀljningen av trÀvaror till de viktiga GDS (Gör-Det-SjÀlv)- och byggmaterialmarknaderna i bÄde Sverige och Europa. Byggvaruhuskedjorna anser att trÀindustrin har ett alldeles för stort produktions- och volymfokus och inriktar sig för mycket pÄ export av trÀvaror. Byggvaruhuskedjor efterfrÄgar alltmer en leverantör frÄn trÀindustrin med en hög anpassningsförmÄga som kan medverka i kedjans utvecklingsarbete och som samtidigt har stor lyhördhet gentemot marknadens behov och har möjlighet att göra anpassningar till lokala GDS- och byggmaterialmarknader.

Den hĂ€r rapporten har skrivits som en del av ett examensarbete pĂ„ energiingenjörsprogrammet pĂ„ Högskolan i Halmstad under vĂ„ren 2014. Examensarbetet har genomförts i samarbete med AB FĂ€rdig Betong samt ÅF Infrastructure AB i Göteborg.Syftet med projektet Ă€r att undersöka energibesparingspotentialen hos AB FĂ€rdig Betongs produktionsanlĂ€ggning pĂ„ Ringön i Göteborg.Projektet har inneburit en energikartlĂ€ggning av en industriell produktionsanlĂ€ggning för lösbetong. UtgĂ„ngspunkt för energikartlĂ€ggningen har varit energiledningssystemet ISO 50001, med mĂ„lsĂ€ttningen att ta fram en teknisk energikartlĂ€ggningsrapport i enlighet med standarden.AnlĂ€ggningen har analyserats ur ett energibesparingsperspektiv. Data- och informationsinsamling samt mĂ€tningar har genomförts för att ta fram indata som berĂ€kningsunderlag. Genom berĂ€kningar har sedan möjliga energibesparingspotentialer och Ă„tgĂ€rdsförslag tagits fram.Den totala energibesparingspotentialen för anlĂ€ggningen innebĂ€r en besparing pĂ„ 223 MWh av anlĂ€ggningens totala energianvĂ€ndning pĂ„ 857 MWh Ă„r 2013, vilket motsvarar en minskning med omkring 26 %.AllmĂ€nna slutsatser Ă€r bland annat att all produktionsutrustning bör placeras inom klimatskalet, att all uppvĂ€rmning bör vara temperaturreglerad samt att ett mer lĂ„ngsiktigt energiperspektiv behövs i anlĂ€ggningen.Energibesparingsmöjligheterna för anlĂ€ggningen Ă€r mycket goda och investeringskostnaderna Ă€r i allmĂ€nhet lĂ„ga..

Syftet med denna studie Àr att undersöka de problem som kan uppstÄ i ett nÀtverk dÀr konkurrerade företag samarbetar mot gemensamma mÄl. Vidare undersöks Àven bakomliggande faktorer till problemen, samt hur de kan motverkas. Som grund för arbetet ligger de teorier som behandlar problem vid relationer mellan företag, samt hur företagen kan skapa starka relationer för att motverka problemen. En empirisk undersökning genomfördes i form av en fallstudie för att erhÄlla data till en vidare analys. Fallstudien genomfördes pÄ fem aktörer inom LuleÄ Taxi, som Àr ett nÀtverk av konkurrerande företag.

JÀmtkrafts kraftvÀrmeverk producerar fjÀrrvÀrme och el till kunder runt om i Sverige. RÄmaterialet för produktionen utgörs övervÀgande av olika typer av biobrÀnsle med ursprung frÄn skog och myrmark. Produktionsvolymen bestÀms av kundernas efterfrÄgan vilken varierar beroende pÄ sÀsong och rÄdande temperatur. Vidare bestÀms tillgÄngen pÄ biobrÀnsle av konkurrensen pÄ skogsbrÀnslemarknaden som levererar trÀdprodukter till flera olika branscher utöver kraftvÀrmeverk. För att sÀkra produktionen och tillgodose kundernas behov mÄste JÀmtkraft hÄlla en viss mÀngd brÀnsle i lager och produktionsflödet mÄste vara flexibelt för att kunna svara snabbt vid hastiga temperaturförÀndringar.

The purpose of this thesis was to examine how the build-up of customer relations can be characterized at the end of the industrial selling process and how companies engage their cross-functional selling teams into this relationship building effort. Through a case study of Omega, a multinational company engaged in the selling of products of an industrial character, it was revealed that the build-up and maintaining of the customer relationship is of acute importance, as it presents the company with a window of opportunities. Through its relationship with the customer the company can be able to sell other products, which are related to the original purchase made by the customer. For the company?s competitors the established relationship might also serve as a barrier when attempting to enter the market or increase market share.

SammanfattningUnder 2000-talet har hotet mot miljön och klimatet nĂ„tt oss med stormsteg och en omstĂ€llning till ett hĂ„llbart samhĂ€lle Ă€r ett krav och omstĂ€llningen förvĂ€ntas bli lĂ„ng. I ljuset av miljöhotet utvecklas nya investeringssektorer med fokus pĂ„ att stilla den ökande efterfrĂ„gan pĂ„ produkter och tjĂ€nster som minskar miljöpĂ„verkan, en av de mest populĂ€ra investeringssektorerna med fokus pĂ„ miljön Ă€r Cleantech. Cleantech Ă€r en ny investeringskategori som kom till Sverige runt Ă„r 2005.Begreppet och investeringskategorin, Cleantech hĂ€rstammar frĂ„n USA och organisationen Cleantech Group LLC. Cleantech Group delar upp Cleantech i elva olika segment pĂ„ följande sĂ€tt; (1) Energiproduktion, (2) Energiförvaring, (3) Energiinfrastruktur, (4) Energieffektivitet, (5) Transport, (6) Vatten & Avfallsvatten, (7) Luft & Miljö, (8) Material, (9) Tillverkning/Industriell, (10) Jordbruk, (11) Återvinning & Avfallshantering. För att Cleantech-bolag skall utvecklas sĂ„ anvĂ€nds ofta riskkapital frĂ„n VC-bolag.

Den svenska planprocessens effektivitet Àr ett problematiskt och omdiskuterat Àmne. Uppsatsen behandlar effektivisering av den fysiska planeringsprocessen med leanteoretiska begrepp som utgÄngspunkt. PÄ senare tid har flera alternativa lösningar för effektivisering uppkommit. En av dessa lösningar Àr lean, en verksamhetsstrategi med ursprung frÄn Toyotas produktionsfilosofi. Uppsatsen utgÄr ifrÄn en kvalitativ forskningsmetod med mÄlet att genom intervjuer, offentliga rapporter och litteratur granska den svenska planeringsprocessen och fenomenet lean inom fysisk planering.

Sverige stÄr nu inför en ny industriell revolution som innebÀr att allt fler yrkessektorer blir berörda, speciellt vissa service- och tjÀnsterelaterade yrken. Den teknologiska utvecklingen skapar större möjligheter för företag att dela upp tillverkningsprocessen och pÄ sÄ sÀtt kan företagen utnyttja komparativa fördelar i de omrÄden dÀr dessa finns. Konsekvenserna kan bli att företag vÀljer att placera tillverkningen i andra lÀnder vilket skapar oro för att arbetstillfÀllena ska minska i lÀnder som Sverige. Hur mÄnga arbeten som kan pÄverkas av företagsflytt Àr ett Àmne som har förekommit i medier den senaste tiden och buden Àr mÄnga.Genom att utföra en undersökning, som ger en uppskattning av hur mÄnga arbetstillfÀllen detta kan pÄverka, bedömer vi att 27 procent av den totala sysselsÀttningen i Sverige potentiellt kan vara utflyttbar. Ett vanligt antagande Àr att de arbetare som berörs av företagsflytt har en lÀgre utbildning och att högutbildade stÄr pÄ sÀker mark.

Ett företags organisationskultur erkÀnns idag av mÄnga som en viktig faktor nÀr det handlar om att skapa innovationer i en industriell kontext. Anledningen till detta Àr att organisationskulturen utgör den grund av gemensamma antaganden och vÀrderingar somprÀglar beteendet i en organisation. MÄnga författare har undersökt samspelet mellan organisationskultur och innovationsförmÄga och vissa har ocksÄ gjort försök att beskriva hur en organisationskultur som stödjer innovation bör se ut. (se till exempel Kanter, 1985 och Martin & Terblanche, 2004)I denna uppsats presenteras och jÀmförs olika parametrar, som typiskt sett sÀgs ingÄ i en organisationskultur som stödjer innovation, pÄ tre fallföretag i en gemensam koncern. Likheter och olikheter identifieras i företagens tillvÀgagÄngssÀtt och dess effekt pÄ kulturen, varpÄ rekommendationer lÀmnas angÄende hur företagen vidare kan agera för att öka förutsÀttningarna för innovation i organisationen genom kulturstyrning.Uppsatsen diskuterar ocksÄ, utifrÄn fallföretagens situationer och medarbetarnas uppfattningar, huruvida det verkligen gÄr att generalisera bilden av vad som Àr en innovationskultur pÄ alla företag.

I examensarbetet ?Landskapsurbanism i en Post-Industriell kontext? diskuteras den relativt nya diskursen kring ?Landscape Urbanism? eller ?landskapsurbanism?. Arbetet fokuserar pĂ„ platser som har övergivits av industrin, i skenet av den post-industriella utvecklingen. HuvudmĂ„let med studierna av Ă€mnet Ă€r att belysa ett antal ?landskapsurbanistiska metoder? och sedan tillĂ€mpa dessa pĂ„ min plats: den gamla Cementafabriken pĂ„ ÖvĂ€gen i Limhamn, Malmö.Den största inspirationskĂ€llan i detta Ă€r den amerikanske landskapsarkitekten James CornerÂŽs teorier, och de metoder som utövas av hans landskapsarkitekturbyrĂ„; ?Field Operations? i New York.Eftersom Ă€mnet tĂ€cker in vĂ€ldigt mĂ„nga aspekter och problemstĂ€llningar rörande samtida urban planering och design, har jag i enlighet med Corner delat in min text under fyra rubriker:- Processes over time- The Staging of surfaces- The Operational or Working method- The ImaginaryDet gamla cementfabriksomrĂ„det har förvĂ€rvats av byggbolaget NCC, och kommer inom en snar framtid att bebyggas med bostĂ€der.

Denna uppsats behandlar mÄlstyrning i högskolan. MÄlstyrning i den privata sektorn och den offentliga sektorn skiljer sig Ät av flera orsaker. Bland annat har verksamheter i dessa bÄda sektorer vÀldigt olika förutsÀttningar med hÀnsyn till till exempel vinstintresse. PÄ en högskola finns det dessutom mer specifika förutsÀttningar som gör att det kan vara problematiskt att anvÀnda mÄlstyrning pÄ samma sÀtt som i ett företag. Syftet med denna uppsats Àr att belysa hur mÄlstyrningen upplevs fungera pÄ en högskola genom att beskriva hur mÄlstyrning anvÀnds i en styrmix.