Sveriges industrimiljö har blivit ett kulturarv. I landet som en gång varit ett produktionsland med stora industrier som har sysselsatt många människor finns idag mer eller mindre brukbara industrilandskap kvar som vittnar om den svenska Industrialismen. Denna förändring har berott på bland annat förändringar i samhällsstrukturen, den globaliserade ekonomin och rörliga arbetsmarknaden. I dagens Sverige är det industriella kulturarvet, och dess ofta monumentala tegelbyggnader, under omvärdering. Från att ha varit en levande industri som städers ekonomi har vilat på har fabriks- och verkstadslokaler periodvis stått tomma eller fått ny funktion i form av kulturverksamhet eller kontorslandskap.

Sveriges industrimiljö har blivit ett kulturarv. I landet som en gång varit ett produktionsland med stora industrier som har sysselsatt många människor finns idag mer eller mindre brukbara industrilandskap kvar som vittnar om den svenska Industrialismen. Denna förändring har berott på bland annat förändringar i samhällsstrukturen, den globaliserade ekonomin och rörliga arbetsmarknaden. I dagens Sverige är det industriella kulturarvet, och dess ofta monumentala tegelbyggnader, under omvärdering. Från att ha varit en levande industri som städers ekonomi har vilat på har fabriks- och verkstadslokaler periodvis stått tomma eller fått ny funktion i form av kulturverksamhet eller kontorslandskap.

Under Industrialismen utgjorde pengar och kapitalvaror de tillgångar som skapade värde i företagen. Utvecklingen av informationsteknologin, nya kommunikationsmedel och framväxten av kunskapsföretag har medfört att medarbetarnas kunskap, kompetens och erfarenhet numera är de tillgångar som huvudsakligen skapar värde i kunskapsföretag. Idag kan företagen inte redovisa humankapitalet som en post i balansräkningen och frågan är då hur kunskapsföretagen väljer att synliggöra sitt humankapital för att ge en rättvisande bild av företaget. Syftet med vår uppsats är att få en djupare förståelse för kunskapsföretagens skäl till att redovisa sitt humankapital i årsredovisningen genom att beskriva hur de har valt att presentera humankapitalet och identifiera syften till denna redovisning. Vi genomförde en kvalitativ fallstudie av tre börsnoterade kunskapsföretag som i någon bemärkelse synliggjort sitt humankapital i årsredovisningen.

Sammanfattning Malmö är idag i en övergångsfas från att ha varit ett industrisamhälle till att bli ett kunskapssamhälle. En sådan övergång leder till att industrierna måste ge plats åt kunskapsföretagen. I samband med dessa industrier i före detta profilerade industristäder som Malmö finns ett stort kulturhistoriskt värde förknippat. Att omvandla kulturhistoriska områden utan att inskränka på dess historiska värde är inte alltid lätt. Därför har regeringen arbetat fram det kulturpolitiska målet där termen kulturmiljövård introducerades som ett samlande begrepp för att bevara och levandegöra kulturarvet samt kunna spegla samhällets och inte minst Industrialismens historia.

Syftet med denna uppsats har varit att studera om det finns något genusperspektiv i valda nedslag i gymnasieläroböcker i ämnet historia. De teoretiska utgångspunkterna och definitionerna har hämtats i Micael Nilssons rapport Historia ur ett genusperspektiv ? En granskning av genusaspekterna i ämnet historia vid Linköpings universitet. Materialet har kategoriserats i tre olika perspektiv; kvinnohi-storiskt perspektiv, jämställdhetsperspektiv och genusperspektiv. Litteraturen har därefter place-rats i den så kallade genustrappan som i Nilsson version består av fem olika steg; genusmedveten, jämställdhetsmedveten, könsmedveten, könsomedveten eller könsmakts-förstärkande.

Sammanfattning Malmö är idag i en övergångsfas från att ha varit ett industrisamhälle till att bli ett kunskapssamhälle. En sådan övergång leder till att industrierna måste ge plats åt kunskapsföretagen. I samband med dessa industrier i före detta profilerade industristäder som Malmö finns ett stort kulturhistoriskt värde förknippat. Att omvandla kulturhistoriska områden utan att inskränka på dess historiska värde är inte alltid lätt. Därför har regeringen arbetat fram det kulturpolitiska målet där termen kulturmiljövård introducerades som ett samlande begrepp för att bevara och levandegöra kulturarvet samt kunna spegla samhällets och inte minst Industrialismens historia. Arbetet har utifrån detta studerat kulturmiljöbegreppet för att sedan göra ett funktionsomvandlingsförslag för kvarteret Gjuteriet i Malmö där Ljungmans verkstäder bedrev sin verksamhet förr med hänsyn till platsens historiska värde.

Undersökningen behandlar Rudolf Abelins författarskap från slutet av 1880-talet och fram till mitten av 1910-talet. Det finns en avsaknad av forskning, om Abelin, som tar hänsyn till samtidskontexten och samtliga av hans publicerade verk. Uppsatsen åsyftar att visa hur samtliga böcker skall uppfattas som en helhet. De böcker som studeras är främst mönsterböcker i trädgårdsskötsel, men där ventileras också ett större system av idéer och värderingar. Litteraturen placeras i kontexten av den kulturkris som uppkom­mer när moderniteten gör sitt intåg i Sverige.  Modernitetskritiska rörelser, som egna­hemsrörelsen och kolonirörelsen, jämförs med de idéer som presenteras i Abelins litte­ratur, för att på så vis försöka skapa en större förståelse för hur hans såg på sin samtid och framtid.Uppsatsen påvisar att det finns stora likheter mellan Abelin och de modernitetskri­tiska rörelserna, och att det är en utveckling som skett över tid.

I min hemförsamling Nätra, Örnsköldsviks kommun, finns det många bönhus, ungefär ett i varje by. Jag undrade varför det var på det viset, och bestämde mig för att ta reda på detta genom att intervjua människor som är eller har varit aktiva i de religiösa föreningar och samfund som driver de olika bönhusen.Den nyevangelistiska väckelsen kom främst från Skottland men även från England och Tyskland och var inspirerad av metodismen, herrnhutismen och pietismen. I Norrland drabbades människorna starkt av denna väckelserörelse som kom över Sverige och då började det s.k. ?Norrlandsläseriet?, där människor träffades till möten hemma hos varandra för att läsa och lära sig mer om kristendomen.

Järnvägen och dess moder Industrialismen omformade Sverige från bondeland till industriland. Genom en förändring över endast ett 10-tal år ersattes de knaggliga vägarna och ett förlegat skjutsväsende med ett kommunikationsmedel som alla kunde resa och transportera varor med. Större delen av riket förvandlades på många vis av det nya kommunikationssättet. Även små bondbyar i Skåne blev i högsta grad påverkade.För 140 år sedan öppnades Ystad-Eslövs järnväg och bondbyn Hurva blev med bara en stations mellanrum knuten till södra stambanan. Då, år 1866, var Skåne ett industrialiserat samhälle i vardande.

Köttbullen har utvecklats genom tiderna, största förändringen skedde vid Industrialismen då stekspisen och köttkvarnen introducerades i vårt samhälle. Tillsammans med den nya eran förändrades människors vanor. Stekspis och köttkvarn resulterade i att nu kunde var mans hem mala sitt eget kött med hjälp av kvarnen för att sedan kunna steka köttbullarna i panna på stekspisen. I samhället vi lever i idag skall allt gå snabbt och i många fall bortprioriteras hemlagad mat. Konsumtionen av halvfabrikat ökar, allt fler köper delvis färdiglagad mat.

Bakgrund: Det postindustriella samhället har fått en ny syn på arbetaren där man ska vara självgående mångkunnig och flexibel, vilket är helt andra krav än de som fanns under Industrialismen. Då en allt större konkurrens infinner sig på arbetsmarknaden, får företagen även en möjlighet att ställa ibland till synes orimliga krav på sina medarbetare. Att medarbetare idag ska vara flexibla har blivit ett allt större krav, oavsett vilken befattning man har. Flexibla medarbetare blir mer åtråvärda att behålla, till skillnad från den som inte är flexibel. Den flexibla arbetaren blir mer lönsam för det företag han verkar i.

BAKGRUND: I samband med att Industrialismen tog fart i början av 1900-talet blev det en tydlig uppdelning mellan män och kvinnors sysslor, kvinnorna ansvarade för hushållssysslorna medan männen försörjde hushållet (Löfström, 2005). Även de demokratiska rättigheterna i Sverige skiljdes åt, kvinnor fick allmän rösträtt år 1919 till skillnad från männen som fick allmän rösträtt år 1907 (NE, 2011a; NE, 2011b). Kvinnors möjligheter på arbetsmarknaden har dock förbättrats med tiden, idag är det 72 % av de arbetsföra kvinnorna och 76 % av de arbetsföra männen på arbetsmarknaden (SCB, 2011). Den tydliga uppdelningen mellan män och kvinnors sysslor och rättigheter i början av 1900-talet har dock gjort att vi idag lever i en könsindelad arbetsmarknad (Löfström, 2005). Att vi lever i en könsindelad arbetsmarknad syns tydligt inom byggbranschen, en bransch där det är 4 % kvinnor och 96 % män på chefsposterna (SCB, 2008).

Ytvattenfärgen i barrskogsbältet har sedan Industrialismen på mitten av 1900-talet förändrats noterbart. Orsaken till detta är brunifiering och innebär att organiskt material från barrskogen samlar sig i sjöar. En påtaglig effekt av detta fenomen är förändringar i vattenfärg, ju mer löst organiskt material (dissolved organic matter, DOM), desto mörkare vattenfärg. Löst organiskt kol (dissolved organic carbon, DOC) kan komma från två olika källor som visat sig påverka vattenfärgen olika. Alloktont DOC är producerat utanför sjön i de omgivande markerna och ger mörkare färg än autoktont som är producerat inom sjön.

Traditioner och berättelser lever idag kvar om sockensamerna. Sockensamerna har en egen historia i mellersta Sverige. I de flesta socknarna i länet finns det spår kvar efter dem. Det förekommer till exempel lämningar från där de bodde, bevarande föremål samt ortnamn som återger ett samiskt ursprung. Dessutom har de satt spår i texter och till exempel domstolsförhandlingar.

Traditioner och berättelser lever idag kvar om sockensamerna. Sockensamerna har en egen historia i mellersta Sverige. I de flesta socknarna i länet finns det spår kvar efter dem. Det förekommer till exempel lämningar från där de bodde, bevarande föremål samt ortnamn som återger ett samiskt ursprung. Dessutom har de satt spår i texter och till exempel domstolsförhandlingar.