This Bachelor?s thesis consists of two parts; one with prefabrication (prefab) in focus and thesecond part includes detail design of a house project. These parts are linked together by designingsome parts of the house project as prefabricated.The focus section investigates how prefabrication can act time-, costs- and environmentallyeffective to a building project. This is investigated by combining literary sources with sourcesbased on reality in the shape of interviews. The result of the investigation is that prefabcould acteffectively on previously mentioned factors,if this way of building is used in a proper way.The detail design of the house started in a residential area with a new local plan in Huddinge,named Sjöängen II.

Uppsatsens syfte är att besvara frågor ställda av Trafikverket. Dessa frågorbesvaras genom att planeringsprocessen vid byggande av väg och järnväg utreds samt genom att entreprenadformerna totalentreprenad och utförandeentreprenad och dess skillnader belyses. Syftet innefattar även en utredning av vilka skyldigheter som föreligger vid samrådsförfarande och upprättande av miljökonsekvensbeskrivning samt hur stora avvikelser som får göras från en arbets- eller järnvägsplan. Undersökningen bygger på studier av lagstiftning, propositioner, rättsfall, doktrin och övriga publikationer. Arbetet har avgränsats på så sätt att relevant lagstiftning i miljöbalken och väg- och banlagen till största del har studerats.

Grönt byggande ligger i tiden och är en av framtidens nyckelfaktorer för konkurrenskraft och samhällsansvar i byggindustrin. För att lyckas ser dock vi en avgörande betydelse i att grönt förankras i hela organisationen samt att en grundläggande förståelse skapas. För att bättre nå ut hela vägen till organisationen anser vi att implementering spelar en betydande roll.I vårt examensarbete har vi valt att analysera de problemområden som vi stött på inom grönt byggande, för att därefter bryta ned dessa till mer konkreta nyckel- och framgångsfaktorer. Med denna studie hoppas vi kunna bidra med en förståelse för hur Skanska, Region Hus Stockholm Bostäder ska arbeta vidare för att lyckas implementera grönt byggande samt nå företagets mål inom området. Frågan vi inledningsvis ställde oss var:Finns det idag några generella framgångsfaktorer som kan generera förslag till handling för att lyckas med strategiimplementering?Hur ska Skanska arbeta för att lyckas förmedla, engagera och implementera grönt byggande inom Regionen Hus Stockholm Bostäder, från ledning till projekt?Vi har angripit frågan genom att på regionen empiriskt studera nuläget inom grönt byggande.

Inköp tillmäts större betydelse i företagen och synen på byggandet börjar ändras. Byggföretagen vill alla sänka sina inköpskostnader, och ser stora möjligheter till kostnadssänkningar vid en minskning av antalet leverantörer. Som ett led i detta vill de genomföra vissa standardiseringsåtgärder, och har även börjat undersöka möjligheten att utveckla ett mer Industrialiserat byggande. För tio år sedan var alla våra fallföretags Inköp decentraliserade. Vi har i vår studie kunnat konstatera att företagens synsätt har ändrats, och att företagen nu i högre eller lägre grad strävar efter en mer centraliserad inköpsorganisation.

Avsikten med projektet har varit att hitta skillnader i APD- och logistikplaner i samband med väderskyddat byggande gentemot traditionellt byggande där väderskydd inte används. Spelar APD-planen en viktig roll när det gäller väderskydd? Kan man effektivisera byggandet med en smart APD- och logistikplan? Med hjälp av litteratur och fallstudier är detta frågor som vi ska försöka besvara. Använd litteratur består av forskarrapporter och tidigare examensarbeten. Projektet består av fallstudier där tre platschefer intervjuats.

En fungerade erfarenhetsåterföring leder till effektivare och lönsammare processer. Det är isynnerhet viktigt för Skanska och Ikeas industrialiserade bostadskoncept BoKlok, där sammatyp av arbeten ständigt upprepar sig. Skanska har ett verktyg för erfarenhetsåterföring somde kallar Normallägen och beskriver olika arbetsmoment i text och video. Arbetet pågårmed att utvidga innehållet för Normallägen och i dagsläget finns inga för markarbeten inomBoKlok.Syftet är att undersöka hur erfarenhetsåterföringen fungerar idag och vad som fungerarmindre bra i projekten. Finns det erfarenheter som kan användas som underlag till framtidaNormallägen.Arbetet bygger på intervjuer, litteraturstudier och information från Skanska och BoKloksintranät.Resultaten visar att den erfarenhetsåterföring som sker idag oftast är muntlig mellanarbetsledningen på olika projekt och där kunskapen är personrelaterad.

Hur skapas den hållbara bostaden och vilka aspekter behöver tas hänsyn till för att uppnå ett gott resultat? I denna uppsats har god arkitektur och byggande studerats genom både litteratur och genom studier av en uppförd byggnad. Detta för att analysera hur god arkitektur och byggande kan användas för att uppnå hållbarhet. Det som relaterar bostaden till hållbarhet är främst den stora energiförbrukning som upptas av bostäder. För att bryta mönstret av denna energianvändning måste fokus ligga på att integrera energieffektivitet i utformningen och skapa bostäder som istället för att inkräkta på naturen tar del i dess kretslopp.

En av orsakerna till att det inte byggs fler passivhus i Sverige är de ökade kostnaderna. I detta examensarbete genomförs en grundlig jämförelse mellan fyra olika passivhusprojekt och konventionella projekt. Jämförelsen görs kring de olika processerna i projektet: projektering, byggande och förvaltning. Den största vikten är lagd kring byggandet där byggnadsdelarna, grund, vägg och tak, jämförs med konventionellt byggande, för att få fram särkostnader för passivhus. Denna information ska förhoppningsvis underlätta för beställaren.I den teorietiska bakgrunden ges en grundläggande presentation av litteraturstudierna om passivhus, dess historia, krav, kostnader, m.m.

Samhällsbyggnadssektorn i Sverige är stor, nästan tio procent av den svenska arbetsmarknaden räknas in där och den svarar för mellan tio och femton procent av Sveriges BNP. När en så pass stor del av Sveriges BNP vilar inom samhällsbyggnadssektorn så krävs det att den fungerar felfritt. Allt för ofta överskrids kostnad och tid i de projekt som genomförs, och kvalitetsmål uppnås inte i tillräcklig grad. Sektorn jämförs ofta med tillverkningsindustrin som har bättre produktivitets- och teknikutveckling. Under de senaste åren har därför industrialisering av byggbranschen blivit ett hett begrepp.

Sekretessbelagd.

Available as pdf.

Det här examensarbetet handlar om dagens och framtidens byggande av flerbostadshuskomplex. Syftet är att undersöka marknadens trender i Sverige, för att se vilken nisch byggföretagen bör välja vid byggande av nyproduktion för att bäst kunna locka till sig de åtråvärda kunderna på marknaden.Arbetet inleds med en grundlig genomgång av hur trender kommit till Sverige genom tiden från utlandet. Därefter följer en utvärdering av olika kommande trender som är aktuella i utlandet men ännu inte fått någon stor genomslagskraft i Sverige. De trender som utreds är Avskärmade stadsdelar, Höga hus, Trähus och Passivhus.Vidare gås passivhusen och därmed också miljötrenden igenom ännu grundligare och de olika aktörernas aktivitet inom området i dagsläget undersöks. Olika alternativ för att utveckla dagens miljökoncept föreslås också och även konkreta exempel nämns.Efter detta görs det en parallell med bilindustrin och deras miljöbilskoncept och hur den marknaden har utvecklat sig.

Som avslutande kurs i civilingenjörsprogrammet Väg och Vattenbyggnad utförs ett examensarbete på 20 poäng. Detta examensarbete är utfört på uppdrag av Tjidtjak AB. Tjidtjak AB är ett projektutvecklingsföretag. Det huvudsakliga syftet med detta examensarbete har varit att samla in information om produktionskostnader och utvärdera dessa för olika projekt inom flerbostadshus. Detta för att i kommande projekt snabbt kunna välja byggsystem utifrån förutsättningarna som respektive tomt (fastighet) ger i detaljplanekravet.

Bygg- och fastighetssektorn utgör en stor del av samhällets miljöpåverkan och står idag för 40% av den totala energiförbrukningen i Sverige. Denna energiförbrukning måste minska i och med att energin i Sverige till stor del kommer från fossila bränslen, vilket bidrar till den globala uppvärmningen. I och med detta står bygg- och fastighetssektorn inför stora utmaningar inom en snar framtid. För att komma till rätta med problemet har bygg- och fastighetssektorn tagit steget mot en hållbar utveckling genom införandet av konceptet hållbart byggande.Syftet med denna studie är att undersöka vilka incitament som kan få företag inom bygg- och fastighetssektorn att investera i referensprojekt inom konceptet hållbart byggande. För att uppnå detta utgår studien ifrån två referensprojekt; Skanskas kontorsfastighet Gröna Skrapan och A-hus nya husserie Bright Living.

Den bostadspolitik som förts de senaste två decennierna har gett oss en alltmer segregerad stadskärna i Stockholm. Byggsubventionernas avveckling på 90-talet har lett till en historiskt låg byggtakt och ett byggande som ensidigt riktat sig till resursstarka grupper i samhället.Parallellt med detta har stora delar av hyresbeståndet ombildats till bostadsrätter vilket medfört att många relativt billiga hyreslägenheter i äldre fastigheter har försvunnit ur beståndet. Dessa är svåra att ersätta med nyproduktion, då dessa är dyrare.Kärnproblemet är förstås att det är dyrt att bygga hus och om man antar att den nuvarande bostadspolitiken består är det ytterst angeläget att utveckla kostnadseffektiva byggmetoder för att möjliggöra lägenheter med överkomliga hyror som kan bidra till att motverka boendesegregationen på sikt.Vårt förslag består av ett bostadshus i Stadshagen. Fastigheten är indelad i två byggnadskroppar som länkas samman via ett system av loftgångar kopplade till ett trapphus. Husen är uppbyggda av volymelement som staplats på en platsgjuten sockel.