Sökresultat:
1904 Uppsatser om Individuellt lärande - Sida 64 av 127
KVINNORS UPPLEVELSE AV LIVMODERTRANSPLANTATION
Bakgrund: Livmodertransplantation ?r en behandling mot ofrivillig barnl?shet som
beforskats vid bland annat Sahlgrenska Universitetssjukhuset de senaste decennierna.
Absolute Uterine Factor Infertility (AUFI) inneb?r en avsaknad av livmoder.
Livmodertransplantation inneb?r att kvinnor som lider av absolut infertilitet f?r en m?jlighet
att motta en livmoder fr?n en donator f?r att kunna b?ra och f?da sina egna barn. Tidigare har
det inte funnits n?gra behandlingar mot denna typ av infertilitet och d?rf?r har adoption eller
surrogatmoderskap varit de enda alternativen f?r dessa kvinnor. Livmodertransplantation ?r
fortfarande i forskningsstadiet i Sverige men kommer med stor sannolikhet att erbjudas som
behandling inom snar framtid.
Den subjektiva normen : Utmattningsdeprimerades förestÀllning om omgivningens syn pÄ sjukskrivningen och ÄtergÄngen till arbete
Studiens övergripande syfte Àr att belysa och gestalta det sociala stöd respektive sociala tryck personer sjukskrivna för utmattningsdepression anser sig uppleva frÄn omgivningen, vad gÀller bÄde att vara sjukskriven och att ÄtergÄ till arbete. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av kvalitativ metod, och sex personer som var sjukskrivna för utmattningsdepression intervjuades individuellt. Resultatet visar att de sjukskrivna upplever en komplex blandning av bÄde press och stöd i processen att ta sig tillbaka till arbetslivet. Stödet, oftast i form av förstÄelse och undvikande av press, upplevs frÀmst frÄn personer i individens nÀra omgivning, medan pressen att ÄtergÄ till arbete oftast relateras till personer och grupper pÄ lÀngre avstÄnd. Störst press att ÄtergÄ till arbetet upplevdes frÄn den "samhÀlleliga" normen "att göra rÀtt för sig", men Àven omgivningens okunskap och brist pÄ förstÄelse upplevdes som en press. .
FAKTORER SOM P?VERKAR SJUKSK?TERSKANS BESLUTSFATTANDE I TRIAGE. En litteratur?versikt
Bakgrund: Akutmottagningar tar emot patienter med varierande behov av akut sjukv?rd, d?r
triage anv?nds f?r att prioritera v?rd utifr?n patientens medicinska angel?genhetsgrad.
Triagesjuksk?terskor bed?mer patientens tillst?nd utifr?n symtom, vitalparametrar och
sjukdomshistoria, ofta med st?d av triagesystem. Trots detta ?r sjuksk?terskans kliniska
omd?me avg?rande f?r korrekt prioritering, vilket resulterar i att triagesystemen ibland
bortses fr?n. Kliniskt beslutsfattande grundas p? observationer, kritiskt t?nkande och
riskbed?mning, med m?let att ge individanpassad v?rd.
VÄrdpersonals upplevelse av personer med svÄr demens och deras syn pÄ sjukgymnasters uppgift inom omrÄdet
Personer med demenssjukdom Àr den dominerande gruppen inom sÀrskilt boenden. Syftet med föreliggande studie var att beskriva omvÄrdnadspersonals upplevelse av att arbeta med personer med svÄr demens och att beskriva omvÄrdnadspersonals förvÀntningar pÄ anvÀndning av sjukgymnastens kunskapsomrÄde för att förbÀttra omvÄrdnaden av personer med demenssjukdom. Sju undersköterskor intervjuades och de utskrivna intervjuerna analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i tvÄ teman med vardera tvÄ underkategorier. Det första temat var Erfarenhet manar till tÄlamod och lugn och bildades av kategorierna Att försöka förstÄ och bli förstÄdd och Att behÄlla och stödja förmÄgor, det andra temat var Stöd och gemenskap och bildades av kategorierna Att det Àr tungt men det gÄr att söka professionell hjÀlp och Att ha arbetsglÀdje.
Dagkirurgiska patienters upplevelser av anestesi och kirurgi
Dagkirurgi blir allt vanligare. DÄ det genomförs under generell anestesi förekommer ofta oro och postoperativa komplikationer som smÀrta och illamÄende. Patienters tillfredsstÀllelse med dagkirurgi och anestesi har tidigare studerats, men ofta med enkÀter av lÄg kvalité. Syftet med denna studie var dÀrför att med hjÀlp av intervjuer studera dagkirurgiska patienters upplevelse av anestesi och kirurgi. Sju patienter intervjuades.
"Att se det jag inte ser" - Ett utvecklingsarbete pÄ en förskola kring ett sprÄkutvecklande arbete
Detta Àr ett examensarbete som genomfördes som ett utvecklingsarbete pÄ en förskola som ligger i Malmö. I detta utvecklingsarbete samarbetade vi med ett arbetslag, som bestod av tvÄ barnskötare och en förskollÀrare. Syftet med detta utvecklingsarbete var att studera samt försöka ge förslag till en utveckling av pedagogernas sprÄkutvecklande arbetet. Detta syfte framkom dÄ arbetslaget hade uttryckt sig till oss att de hade svÄrigheter i att ta sig vidare inom detta omrÄde, samt att se hur arbetet hjÀlper barnens sprÄkutveckling. VÄra frÄgestÀllningar under arbetet var ?Hur ser det sprÄkutvecklande arbetet ut hos arbetslaget pÄ avdelningen Granen? Hur kan Granen arbeta vidare med sitt arbete inom sprÄkutvecklande arbete? Hur kan vi hjÀlpa arbetslaget utveckla deras reflektionsarbete?? Vilka Àr arbetslagets uppfattningar om reflektionsmaterialet?
Under utvecklingsarbetet sÄ har vi anvÀnt oss utav den sociokulturella teorin, konstruktivismen och Donald Schöns tankar om reflektion som teoretiska perspektiv för lÀrande och tÀnkande.
Kvinnors upplevelser av sin kroppsbild efter att ha genomgÄtt mastektomi till följd av bröstcancerdiagnos : -en litteraturöversikt
Bakgrund: Bröstcancer Ă€r den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnan. Störst risk att drabbas Ă€r framför allt medelĂ„lderskvinnor. Ă
r 2012 drabbades 8490 kvinnor av bröstcancer i Sverige och Är 2011 genomgick totalt 3993 kvinnor mastektomi. Syftet: Var att undersöka kvinnors upplevelser av sin kroppsbild efter genomgÄngen mastektomi till följd av bröstcancerdiagnos. Metod: Litteraturöversikt som bygger pÄ bÄde kvalitativa samt kvantitativa artiklar, 14st.
?Det krÀvs inte mycket för att man ska falla? - en kvalitativ studie om förÀldrar som har barn med autism
Syftet med studien Àr att undersöka hur förÀldrar till barn med autism kan hantera sin vardag, samt att undersöka vilka erfarenheter av socialt stöd dessa förÀldrar har och hur stödet upplevs. FrÄgestÀllningarna Àr:? Hur pÄverkar ett autistiskt barn familjens vardag?? Hur hanterar förÀldrarna sin vardag?? Vilket socialt stöd har förÀldrarna respektive barnet med autism fÄtt?? Hur upplever förÀldrarna det sociala stödet?Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod och har intervjuat fem förÀldrar till barn med autism. För att förstÄ vÄrt insamlade material har vi analyserat det med hjÀlp av copingteori och stödteori.Genom vÄr studie har vi kommit fram till att det Àr stressfyllt att vara förÀlder till ett barn med autism och förÀldrarna dÀrför Àr i behov av stöd för att kunna hantera sin vardag och hitta lÀmpliga copingstrategier. FörÀldrarna anvÀnder bÄde kÀnslofokuserade och problem-fokuserade copingstrategier för att hantera sin vardag.
ProcentrÀkning : A study of students way of understanding interest calculation
Syftet med studien var dels att undersöka hur momentet procent introduceras i matematiklÀromedel förelever i Är 4-6, samt att undersöka karaktÀren av elevernas kunskaper i procentbegreppet efter avslutadkurs. Undersökningen inleddes med en litteraturstudie kring begreppet procent. DÀrefter gjordes entextanalys pÄ aktuella lÀromedel för Är 4-6 i Sundbybergskommun samt BollnÀs kommun.Undersökningen genomfördes sedan i Är 6, en grupp om 40 elever. Eleverna följde en traditionellundervisning med lÀrarens genomgÄng som sedan följdes av individuellt arbete. Under arbetets gÄnggenomfördes tre diagnoser som avsÄg att mÀta elevernas begreppsförstÄelse i procent.
LĂRA LEAN : om lĂ€rande med Lean förbĂ€ttringstavla
Landets kommuner har en stor utmaning i hur man ska organisera den alltmer komplexa verksamheten och samtidigt kunna dra nytta av anstĂ€lldas kompetens pĂ„ ett tillfredstĂ€llande sĂ€tt. Ăngelholms kommun har bland annat valt att arbeta med Lean som Ă€r en filosofi men frĂ€mst en samling metoder och verktyg som handlar om att ha ett synsĂ€tt och arbetssĂ€tt i verksamheten som skapar vĂ€rde för kunden. Man ska fokusera pĂ„ det vĂ€rdeskapande och optimera detta, medan det icke vĂ€rdeskapande ska ifrĂ„gasĂ€ttas och minimeras. Syftet med uppsatsen var att utveckla större kunskap om hur individer uppfattar att lĂ€rande och utveckling individuellt och i arbetsgruppen pĂ„verkas nĂ€r Lean förbĂ€ttringstavla anvĂ€nds som hjĂ€lpmedel. Jag har utgĂ„tt frĂ„n Senges modell för förĂ€ndring dĂ€r fem discipliner, kunskapsomrĂ„den, blir medarbetarens bĂ€sta guide pĂ„ en framgĂ„ngsrik vĂ€g.
Att arbeta tillsammans - en kvalitativ studie om socialt arbete för och med sexarbetare i Uganda
Studiens syfte var att undersöka hur socialt arbete riktat till sexarbetare och som bedrevs i samarbete med sexarbetare utformades pÄ organisationen Reproductive Health Uganda, och hur det upplevdes av dem som var involverade. Metoden var kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med fem socialarbetare pÄ Reproductive Health Uganda och med sex kvinnor som Àr eller har varit aktiva sexarbetare. Materialinsamlingen skedde i Kampala, Uganda, vÄren 2014. De teoretiska perspektiv och begrepp som anvÀndes för att analysera empirin var produktiv makt, erkÀnnande och stigma. VÄr slutsats var att det sociala arbetet riktat till sexarbetare som bedrevs pÄ RHU tillsammans med Moonlight stars upplevdes som givande av samtliga informanter.
N?R LIVET V?NDS UPP OCH NER ? ANH?RIGAS UPPLEVELSER AV ATT VARA N?RST?ENDE TILL EN PERSON MED ALS -En systematisk litteratur?versikt
Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) ?r en obotlig d?dlig neurodegenerativ
sjukdom, vilket leder till f?rsvagade muskelfunktioner och s? sm?ningom fullst?ndig f?rlust
av muskelkraft och slutligen d?d. I takt med att sjukdomen progredierar kr?vs mycket
omsorg, vilket oftast sker i hemmen av de n?rst?ende. Det medf?r utmaningar och hinder i
vardagen, vilket g?r att anh?riga, en s?rbar och utsatt grupp av individer kommer vara i
behov av st?d.
Sjuksk?terskors f?ruts?ttningar f?r att identifiera sepsis inom h?lso- och sjukv?rden : En litteratur?versikt med mixad metod
Bakgrund: Sepsis ?r ett livshotande tillst?nd som i ca 20% av fallen resulterar i en d?dlig utg?ng. Eftersom sjukdomsf?rloppet ofta ?r akut ?r tidig identifiering och omedelbara ?tg?rder avg?rande f?r att f?rb?ttra patientens prognos. F?r att underl?tta detta anv?nds olika screeninginstrument som st?d i bed?mningen.
Barn med koncentrationssvÄrigheter i Montessoriskolor
Syftet med uppsatsen har varit att belysa hur Montessoripedagoger upplever barn med koncentrationssvÄrigheter, hur dessa svÄrigheter kan komma till uttryck i verksamheten samt hur pedagogen bemöter dem i sin vardag. Syftet har vidare varit att lyfta fram vilka konsekvenser Montessoripedagogikens individuella och mer fria arbetssÀtt kan fÄ för barn med koncentrationssvÄrigheter, samt vilka möjligheter respektive svÄrigheter som kan tÀnkas finnas inom Montessoripedagogiken.
Halvstrukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes pĂ„ tvĂ„ av sydvĂ€stra Sveriges Montessoriskolor, dĂ€r totalt sju Montessoripedagoger deltog. Pedagogerna framhöll individuella variationer av hur svĂ„righeterna kommer till uttryck, liksom variationer beroende pĂ„ situation. Ăven vikten av differentiering i pedagogernas förhĂ„llnings- och arbetssĂ€tt tillsammans med barnen betonades. För samtliga sju Montessoripedagoger förefaller det hĂ€r syn- och förhĂ„llningssĂ€ttet naturligt, dĂ„ kĂ€rnan i Montessoripedagogiken Ă€r att utgĂ„ frĂ„n varje individ och anpassa sĂ„vĂ€l inlĂ€rningssituationen som urval av stoff, vilket Ă€ven anges som de positiva aspekterna av ett individuellt och mer fritt arbetssĂ€tt.
Studie- och yrkesvÀgledning inom Sfi : En balansgÄng mellan utbildning, arbetsmarknad och individ
Syftet med studien Àr att beskriva och analysera studie- ochyrkesvÀgledares funktion i samband med elevers övergÄng frÄn Sfi till andrastudier och arbete. Vidare sÀtts deras arbete i relation till uppdraget för Sfioch vÀgledning. Studien Àr avgrÀnsad sÄ till vida att den endast utgÄr frÄnstudie- och yrkesvÀgledares egen uppfattning om sin funktion och sitt arbete.Studien Àr kvalitativ, metoden Àr semistrukturerade intervjuer och urvalet bestÄrav tio informanter, samtliga utbildade studie- och yrkesvÀgledare som ÀranstÀllda som det inom Sfi. Resultatet Àr att vÀgledare arbetar med informationoch vÀgledning individuellt och i grupp. Det finns stora skillnader i resurseroch organisationsstruktur mellan olika verksamheter vilket gör att arbetetuppvisar skillnader i omfattning och inriktning.