Sök:

Sökresultat:

1475 Uppsatser om Individuellt bemötande - Sida 9 av 99

Individuellt ansvarstagande som metod för rÀttvisa : Hannah Arendts ansvarsbegrepp i relation till Nancy Frasers rÀttviseteori

UtgÄngspunkten i arbetet Àr att mÀnniskor som saknar rÀttigheter behandlas orÀttvist. Nancy Frasers rÀttviseteori stÀrker det pÄstÄendet. Hennes tolkning av rÀttvisa innebÀr att individer skall ha möjlighet att deltaga som jÀmlikar i alla strukturer som pÄverkar individen. Om individen saknar rÀttigheter saknar hon möjlighet att deltaga som jÀmlik. FrÄgestÀllningen som undersöks Àr hur Hannah Arendts ansvarbegrepp kan minska orÀttvisan som individen lider av i och med sin avsaknad av rÀttigheter.

Variation och samstÀmmighet : en studie om hur elever i musikklasser med körinriktning beskriver sÄng och sin egen röst

Elever i musikklasser med ko?rinriktning i grundskolan inga?r i en lokalt situerad musikkultur som a?r formad av traditioner med ro?tter i fo?rra seklets fo?rsta ha?lft. I denna tradition har konventioner om sa?ng med barn utvecklats. Undervisning i musikklasser sker i stora grupper men den enskilda eleven internaliserar kunskapen om att sjunga individuellt.

?Ni upplevde att ni hade en d?lig upplevelse?. En kvalitativ kritisk diskursanalys av f?retags svar p? negativa kundomd?men p? Trustpilot Frida Rapphed

Kundomd?men har blivit v?sentligt f?r att best?mma vilket f?retag man vill best?lla varor och tj?nster fr?n (Pollach 2006:2). Positiva kundomd?men kan vara avg?rande f?r ett f?retags ?verlevnad. Men det ?r n?st intill om?jligt att bedriva verksamhet utan att l?mna en enda kund otillfredsst?lld.

Trygga v?rdnadshavare f?r trygga barn

Enligt l?roplanen ?r det arbetslagets ansvar att se till att en god introduktion erbjuds till barn och familj. V?rdnadshavarna ska ?ven f? m?jlighet till delaktighet i verksamheten samt att ett gott samarbete m?jligg?rs mellan parterna. Syftet med unders?kningen ?r att genom v?rdnadshavares erfarenheter och uppfattningar bidra med ?kad kunskap och f?rst?else f?r hur trygghet skapas under barnets introduktion tillsammans med v?rdnadshavare och pedagoger.

Grad av individualitet i belöningssystem : Varför Àr det mer kollektivt?

Bakgrund: MÀnniskor har olika preferenser och dÀrför triggas vi igÄng av olika saker. En belöning som motiverar en person kan dÀremot vara demotiverande för andra. DÀrför skulle ett helt individuellt belöningssystem kunna vara det ultimata sÀttet att motivera till prestation. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka varför företag inte har ett belöningssystem som Àr helt individualiserat, vilket skulle kunna anses vara idealet. Vi vill fÄ fram de faktorer som gör att företagen har ett belöningssystem som Àr mer kollektivt Àn individuellt.Uppsatsens metod: För att genomföra undersökningen har vi valt att göra intervjuer pÄ tre olika företag. Uppsatsen kommer att baseras pÄ en hermeneutisk vetenskapsteori och vi har valt att tillÀmpa en deduktiv metodansats. Teori: Den teoretiska referensramen bestÄr av teorier om motivation, belöningssystem samt olika former av belöningar och vÄr modell som visar vilka faktorer som kan pÄverka graden av individualitet i belöningssystem. Empirisk metod: För att undersöka vilka faktorer som pÄverkar graden av individualitet i ett belöningssystem har vi valt att göra en jÀmförande fallstudie i vÄr undersökningsprocess.

En jÀmförelse mellan ett kollektivt respektive ett individuellt provisionsbaserat lönesystem i fastighetsmÀklarföretag

Syfte och bakgrund: De flesta fastighetsmÀklare arbetar idag med ett individuellt provisionsbaserat lönesystem dÀr den anstÀlldes lön beror helt av hur mycket den sjÀlv sÀljer. Ett annat lönesystem som börjar bli allt vanligare inom branschen Àr ett system dÀr fastighetsmÀklarna i nÄgon form delar pÄ kontorets totala provisionsinkomst. VÄrt syfte lyder:?VÄr förhoppning Àr att uppmÀrksamma mÀnniskor i fastighetsmÀklarbranschen pÄ skillnaderna mellan individuell provisionsbaserad lön respektive kollektivt baserad lön och att öka kunskapen i valet mellan de olika löneformer som finns.?Hur pÄverkas den enskilde individens arbetsprestation och upplevda arbetsmiljö av lönesystemet?Vilket lönesystem Àr mest fördelaktigt ur företagets synpunkt?Metod: Informationsinsamlingen inför teoridelen har bestÄtt i faktaböcker, vetenskapliga artiklar och frÄn internet. I vÄr empiriska del har vi anvÀnt oss av tvÄ metoder.

Utva?rdering av O?ckero? Kommuns Preventionsprogram ?Alla O?verens? : En Masteruppsats med Mixad-Metod ansats

Alkoholkonsumtion a?r grundorsak till flertalet sjukdomar som pa?verkar folkha?lsan negativt. Mindera?riga a?r mer sa?rbara mot de negativa konsekvenserna av alkohol a?n vuxna. Da?rfo?r det viktigt med alkohol- och drogfo?rebyggande metoder inriktade pa? unga som ger god effekt.

Kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer: en litteraturstudie

Hur en kvinna upplever bröstcancer Àr nÄgot vÀldigt individuellt, men livet förÀndras för alla kvinnor mer eller mindre drastiskt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. Studien baserades pÄ 13 vetenskapliga artiklar som analyserades i en kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem slutkategorier: Att kÀnna oro, osÀkerhet och rÀdsla: Att kÀnna kroppsligt misslyckande: Att vara tvungen att vara stark i sitt lidande och kÀnna ensamhet: Att vilja ha kontroll över sin sjukdom och behandling och Att söka stöd och finna kraft för att kunna gÄ vidare. Resultatet visade att kvinnor som lever med bröstcancer gick igenom en livsförÀndring dÀr starka chockartade kÀnslor som utgav ett hinder tog över vardagen.

Patientutbildning för personer med typ 2 diabetes. En kartlÀggning inom primÀrvÄrden i Sverige

Patientutbildning Àr en viktig del av behandlingen vid typ 2 diabetes. Det finns dock ingen samlad kartlÀggning av vilken patientutbildning som bedrivs sedan tidigare. Syftet med studien var att kartlÀgga hur patientutbildning för personer med typ 2 diabetes bedrevs inom primÀrvÄrden i Sverige Är 2006 samt studera om det fanns nÄgot samband mellan hur patientutbildning bedrevs och personernas metabola kontroll. Totalt deltog 684 vÄrdcentraler/hÀlsocentraler/mottagningar (mottagningar). Data erhölls bÄde frÄn en enkÀt och Nationella diabetesregistret som omfattade 91 637 patienter med typ 2 diabetes.

?Don?t Bullshit a Bullshitter?: En kvalitativ studie om erfarenheternas betydelse i missbruksbehandling

Personalens erfarenheter av missbruk a?r centralt inom tolvstegsbehandling ? en vanlig behandlingsform inom svensk missbruksva?rd. Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka pa? vilket sa?tt personalens erfarenheter av ett eget alkohol- och/eller olika substansmissbruk pa?verkar deras fo?rsta?else fo?r och fo?rma?ga att verka i rollen som behandlare. Studien har utformats och analyserats mot bakgrund av de teoretiska begreppen empati respektive rollteori.

VÀgen till hemlöshet : en studie av nio livshistorier

Syftet med studien Àr att öka förstÄelsen för den process som leder till hemlöshet. UtifrÄn intervjuer med nio personer belyses de hemlöshetsgenererande processer som för var och en av dem lett till att de förlorat sin bostad och inte kunnat fÄ nÄgon ny.Intervjuerna har analyserats med hjÀlp av fattigdomsspiralen. Analysen visar hur de intervjuades resurser successivt har utarmats nÀr de passerat genom olika stadier av kriser och svÄrigheter. Successivt har de förlorat makten över sina liv och för nÄgra av dem har detta lett till permanent fattigdom och utslagning. Genom att anvÀnda ett krisperspektiv kan utslagningsprocessen göras tydlig.Studien visar ocksÄ hur socialtjÀnsten för flera av de intervjuade medverkat i utslagningsprocessen.

Incidentrapportering ? ett resultat av sÀkerhetsklimatet?

Studien genomfördes hösten 2013 pÄ ett logistikföretag i Sverige, med syfte att studera sÀ-kerhetsklimatets potentiella pÄverkan pÄ medarbetarnas förhÄllningssÀtt till incidentrapporte-ring. UtifrÄn teorier om sÀkerhetsklimat skapades en enkÀt, innehÄllande ett urval frÄgor frÄn samtliga av de sju sÀkerhetsklimatsdimensioner, som det nordiska frÄgeformulÀret NO-SACQ-50 (Kines et al., 2011) innehÄller. Dessa kompletterades med frÄgor som fokuserade pÄ uppfattningen av incidentrapportering. Resultaten visar att sÀkerhetsklimatet pÄverkar uppfattningen av incidentrapportering, som chefer och medarbetare delar. Ju bÀttre klimatet Àr desto större blir benÀgenheten att ha en positiv uppfattning av incidentrapporteringen, Àven nÀr man tar personlighetsdraget CFC (Consideration of Future Consequences) i beak-tande.

Faktorer som pÄverkar den transkulturella vÄrdrelationen i BarnhÀlsovÄrden

Bakgrund: BarnhÀlsovÄrden spelar en betydelsefull roll i det svenska folkhÀlsoarbetet. En femtedel av de inskrivna barnen har minst en förÀlder som Àr född utanför Sverige. Majoriteten av BVC-sköterskorna upplever arbetet med invandrarfamiljerna som stimulerande men anger ocksÄ att svÄrigheter förekommer. Syftet: var att belysa faktorer som pÄverkar BVC-sköterskans transkulturella vÄrdrelationer med invandrarfamiljer i BarnhÀlsovÄrden. Metod: Studien genomfördes som en allmÀn litteraturstudie och baserades pÄ elva vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades.

Möjlighet och mening - eller begrÀnsning? : En studie av det individuella programmet

Barn bedöms i skolan och det görs via betygen. Alla barn Àr olika individer, har olika lÀrstilar, bakgrund och erfarenheter. Trots det ska alla följa samma mÄl i skolan. Elever som inte lyckas uppnÄ mÄlen tenderar att bli föremÄl för ÄtgÀrder. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka den organisatoriska och praktiska utformningen av det individuella programmet och hur det upplevs av lÀrare och elever.

VO?max-test ur ett idrottspsykologiskt perspektiv: - En kvalitativ studie om k?nslor, f?rberedelser och mentala strategier

Syfte: Studien unders?ker hur unga uth?llighetsidrottare upplever externa faktorer som testledare och labbmilj? vid ett VO?max-test, samt hur k?nslor och mentala strategier p?verkar upplevelse och prestation. Den kartl?gger ?ven f?rberedelser inf?r testet och j?mf?r dessa med t?vlingsrutiner. Metod: Sex idrottare (4 m?n, 2 kvinnor, snitt?lder 17,5 ?r) fr?n RIG/NIU deltog i VO?max-test p? l?pband eller cykel. Testen f?ljde standardiserade protokoll och m?tte objektiva v?rden som laktat, puls och RPE.

<- FöregÄende sida 9 NÀsta sida ->