Sökresultat:
1475 Uppsatser om Individuellt bemötande - Sida 37 av 99
Coping vid bröstcancer - en frÄga om livskvalitet
Bröstcancer Àr den vanligaste cancerformen bland kvinnor över hela vÀrlden. Sjukdomen leder till en förÀndrad livssituation dÀr stress och Ängest blir en del av vardagen. Coping bidrar till en ökad psykisk, fysisk och social förmÄga att hantera och leva med en sjukdom. Vilken copingstrategi som anvÀnds Àr individuellt och utvecklas med tiden beroende pÄ hur sjukdomsbilden ser ut samt vilka erfarenheter individer har sedan tidigare. Syftet med studien var att belysa hur kvinnor med bröstcancer hanterar sin livssituation genom coping för att uppnÄ bÀttre livskvalitet.
LÀkning av trycksÄr - Effekten av olika behandlingsmetoder, en systematisk litteraturstudie
Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om nutritionstillskott, tryckavlastning och typ av förband har nÄgon pÄvisad effekt pÄ lÀkningen av trycksÄr. Litteraturstudien grundar sig pÄ Goodmans systematiska tillvÀgagÄngssÀtt. Litteratursökningen gjordes i CINAHL, PubMed och The Cochrane Library samt att artiklar som inte var tillgÀngliga i fulltext via nÄgon av databaserna söktes via Samsök. Granskning och kvalitetsbedömning av artiklarna gjordes individuellt utav författarna oberoende av varandra utefter ett modifierat granskningsprotokoll. Elva artiklar av varierande kvalitet inkluderades i litteraturstudien.
Kvinnor och hjÀrtinfarkt : Upplevelser och behovet av stöd frÄn sjukvÄrden och nÀrstÄende
Syftet med denna litteraturstudie var dels att belysa vilka upplevelser kvinnor hade av sin hjÀrtinfarkt och dels belysa kvinnors behov av stöd frÄn sjukvÄrden och nÀrstÄende. Metoden innebar att vetenskapliga artiklar kritiskt granskades enligt en modifierad modell av Willman, Stoltz & Bahtsevani och Forsberg & Wengström. De artiklar som granskades hade kvalitativ (n=17) och kvantitativ (n=1) ansats. Resultatet visade att mÄnga kvinnor upplevde atypiska symtom sÄ som trötthet, illamÄende och svettning i kombination med bröstsmÀrta. Kvinnorna förnekade ofta sina symtom vilket gjorde att de sökte vÄrd i ett senare skede.
Kollektivtrafik och den bakomliggande planeringen : Fallet Lawrence Transit System
AbstractSyftet med denna uppsats Àr att belysa eventuella motsÀttningar som parrelationer utsÀtts för i och med dagens individualistiska samhÀlle dÄ individualism och tvÄsamhet kan ses som motsatspar. Vi vill med detta fÄ ökad förstÄelse för hur parrelationer prÀglas av samhÀllet och vi har utgÄtt ifrÄn fyra övergripande frÄgestÀllningar nÀmligen:1. Hur Àr det att leva i en parrelation idag?2. Hur yttrar sig eventuell motsÀttning mellan individuellt sjÀlvförverkligande kontra att anpassa sig till en annan mÀnniska?3.
Avskedande eller uppsÀgning vid misshandel pÄ arbetsplatsen?
För uppsÀgning pÄ grund av personliga skÀl krÀvs saklig grund och vid
avskedande skall arbetstagaren "grovt Äsidosatt sina Äligganden". Lagen om
anstÀllningsskydd innehÄller dock inga preciseringar av vad dessa rekvisit
innebÀr, utan detta har lÀmnats till rÀttstillÀmpningen att avgöra. VÄrt
syfte med denna uppsats var dÀrför att först och frÀmst klargöra begreppen,
uppsÀgning pÄ grund av personliga skÀl och avskedande, och dÀrefter
undersöka de fall dÀr uppsÀgning eller avskedande har förelegat pÄ grund av
misshandel, som skett pÄ eller i anslutning till arbetsplatsen. Vi ville
ocksÄ visa pÄ i vilka situationer som begreppen Àr tillÀmpliga och vad som
skiljer dem Ät. Vi har dock ej berört den offentliga sektorn och ej heller
fall dÀr misshandeln ej skett pÄ eller i anslutning till arbetsplatsen.
Inkludering p? lika villkor ? En studie om f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet inkludering
Syftet med den h?r kvalitativa studien ?r att unders?ka p? vilket s?tt f?rskoll?rare uppfattar inkludering av barn i behov av s?rskilt st?d. Genom intervjuer med f?rskoll?rare sammanst?ller vi deras utsagor och kopplar det med tidigare forskning. De fr?gor som arbetet vilar p? ?r hur inkludering uppfattas av f?rskoll?rare och vilka m?jligheter det finns f?r inkludering.
Se mig! : en litteraturstudie om specifika behov hos syskon i familjer med ett barn med diagnosen cancer
Bakgrund: NÀr ett barn diagnostiseras med cancer Àr det inte ovanligt att syskon fÄr psykosociala problem. I sjuksköterskans arbete ingÄr att förebygga ohÀlsa och kommunicera med anhöriga, dÀribland Àven syskon. Behov Àr liknande för de flesta individer men ibland kan det utifrÄn nyuppkommen livssituation uppstÄ specifika behov. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva specifika behov hos syskon till barn med cancer. Metod: Studien genomfördes som en allmÀn litteraturstudie som baserades pÄ nio kritiskt granskade kvalitativa och kvantitativa artiklar.
Livskvalité efter en hjÀrttransplantation : En systematisk litteraturstudie
Bakgrund: Under 2013 transplanterades 50 hjÀrtan i Sverige. Det Àr en livrÀddande behandling som har som mÄl att patienten ska kunna ÄtergÄ till ett normalt liv. De fysiska förutsÀttningarna förÀndras genom att individen orkar mer samtidigt som det finns en förekomst av olika biverkningar och infektionskÀnsligheten ökar.Syfte: VÄrt syfte Àr att beskriva en hjÀrttransplantations pÄverkan pÄ livskvalité - ur ett patientperspektiv.Metod: En systematisk litteraturstudie dÀr bÄde kvalitativa och kvantitativa empiriska studier har inkluderats. Totalt inkluderades tolv kvalitetsbedömda studier. Studiernas respektive resultat analyserades och sammanstÀlldes till fyra kategorier.Resultat: Följande kategorier framkom: vara tillfreds med sitt nya liv, begrÀnsningar i livet, strategier för att möta förÀndringar samt existentiella tankar, vilka beskriver hur livskvalité pÄverkas efter en hjÀrttransplantation.Slutsats: Livskvalité Àr nÄgot ytterst individuellt och pÄverkas hos hjÀrttransplanterade personer av bÄde yttre och inre omstÀndigheter.
Psyko-onkologisk omvÄrdnad vid nydiagnostiserad bröstcancer
Bakgrund:Bröstcancer Àr den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. I bakgrunden beskrivsbröstcancer ur bÄde medicinsk och psyko-onkologiskt perspektiv. Behandlingsmetoderförklaras eftersom de har stor betydelse för patienterna att fÄ kÀnnedom omsjukdomsförloppet och beskrivs psyko-onkologiska reaktioner.Syfte:Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva omvÄrdnadsÄtgÀrder inom psyko-onkologiför att dÀrmed belysa hur sjuksköterskan kan ge omvÄrdnad till kvinnor mednydiagnostiserad bröstcancer.Metod:Metoden bestÄr av en litteraturstudie baserad pÄ vetenskapliga omvÄrdnadsartiklar som söktspÄ databaserna PubMed och CINAHL.Resultat:Artiklarna belyser olika omvÄrdnadsÄtgÀrder inom psyko-onkologi som kan sjuksköterskautföra för att underlÀtta tillvaron för kvinnor med nydiagnostiserad bröstcancer. Patienternareagerar individuellt och behöver dÀrför vÄrdpersonalens psyko-onkologiska stöd samtinformation/utbildning.Diskussion:Diskussionen belyser hur sjuksköterskan kan hjÀlpa dessa kvinnor genom att erbjudaemotionellt stöd genom gruppsamtal, lÀmplig information och god utbildning.Sjuksköterskor har ett stort ansvar gentemot denna patientgrupp. DÀrför Àr det viktigt attsjuksköterskan fÄr relevant specialutbildning samt handledning sÄ att de kan erbjuda etteffektivt omhÀndertagande..
INDIVIDUELLT LĂRANDE I TEAM - En studie av lĂ€rstilars inverkan pĂ„ lĂ€rande, effektivitet och prestation
Organizational learning has become more and more important in the last decades as the environment in which organizations exist continues to change rapidly and unexpectedly. In order for organizational learning to happen, the individuals within the organization must learn. Just as different individuals possess different skills, each individual also has their own learning style. As the use of teamwork increases, so does the need for techniques to put high performing teams together and with organizational learning as one of the objectives the question is, how do we maximize learning, efficiency and performance in teams? This study uses a quantitative method to examine how teams, from a course at the Stockholm School of Economics, perform on the individual learning, team efficiency and team performance scale based on the individual learning styles within the team.
Livskvalitet vid ALS - En litteraturstudie om hur personer med ALS beskriver sin livskvalitet under sjukdomstiden
Bakgrund: Amyotrofisk lateral skleros Àr en nervsjukdom som innebÀr att
samtliga muskler efter hand förtvinar och personen slutligen blir
totalförlamad. Personens intellekt bibehÄlls under hela sjukdomsförloppet.
Livskvalitet inkluderar fysiska, psykiska, sociala och andliga vÀrden och
livskvalitet Àr subjektivt och ytterst individuellt. Livskvalitet knyts till
enskilda mÀnniskors inre upplevelser och karakteriseras som psykiskt
vÀlbefinnande.
Syfte: Syftet med studien var att belysa hur personer med ALS beskriver sin
livskvalitet under sjukdomstiden.
Arbetsrelaterade konsekvenser av anstÀllningsotrygghet: Mildrande effekter av kommunikation, feedback och stöd
 Den ökade globala konkurrensen har lett till en mer osÀker arbetsmarknad som krÀver allt större flexibilitet hos individen. OsÀkerheten pÄ marknaden har lett till en upplevelse av anstÀllningsotrygghet hos individen. AnstÀllningsotrygghet antas ha konsekvenser för bÄde individ och organisation. Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka om ledarskap kan reducera anstÀllningsotrygghetens konsekvenser (arbetstillfredsstÀllelse, organisatoriskt engagemang, intention att lÀmna organisationen och tillit till organisationen). Tre olika aspekter av ledarskap stÄr i fokus: kommunikation med chefen, feedback frÄn chefen och stöd frÄn chefen.
Litteraturstudie om musikens inverkan pÄ Àldre personer med demens
Inom demensvÄrd Àr en trygg miljö av betydelse för mÀnniskor med demens. Det anvÀnds bÄde medicinsk och terapeutisk behandling för att öka vÀlbefinnande hos personer med demens. För att tillÀmpa musik och musikterapi i vÄrden Àr det viktigt att ha kunskap om dess betydelse för personer med demens. NÀr en person insjuknar i demens förÀndras dennes liv och det medför ett vÀxande behov av omvÄrdnad. Personer med demens förmÄga att kommunicera försÀmras och samspelet med omgivningen minskar.
Fysisk aktivitet i trÀningsskolan
Syftet med denna studie har varit att undersöka hur Àmnet motorik i trÀ-ningsskolan genomförs, hur pedagogerna gÄr till vÀga vid planering och upplÀgg och ?tÀnket? bakom. Författaren ville med detta arbete fördjupa sin förstÄelse och kunskap om hur man uppnÄr en individuellt anpassad motorik för eleven samt visa pÄ likheter, skillnader och gemensamma nÀmnare i tankegÄngar, planering och arbetssÀtt. En kvalitativ metod har anvÀnts och i studien har tre pedagoger som Àr ansvariga för Àmnet motorik pÄ trÀningsskolorna intervjuats. Informanternas utsa-gor samt relevant litteratur ligger till grund för detta arbete.
Hur gÄr det?: Sent anlÀnda elever i grundskolan, exempel frÄn LuleÄ
Barn och ungdomar som flyttar till LuleÄ frÄn andra lÀnder fÄr först en skolintroduktion pÄförberedelseenheten VÀlkomsten. NÀr de har grundlÀggande kunskaper i svenska, gÄr deöver till grund- eller gymnasieskolan. Syftet med det hÀr arbetet Àr att fÄ en uppfattning omhur skolgÄngen efter introduktionen fungerar för sent anlÀnda elever i grundskolan i LuleÄ.Med fokus pÄ integrering, individualisering och mÄluppfyllelse har jag undersökt denaktuella situationen för nÄgra elever i grundskolans senare Är genom att intervjua dem ochderas lÀrare. Resultatet pekar pÄ att eleverna Àr fysiskt och socialt integrerade i sina klasseroch skolor, men att deras utbildning till stora delar bygger pÄ individuellt arbete ochindividuell handledning. Studiehandledning pÄ modersmÄl förekommer inte, och bara enav de intervjuade eleverna deltar i modersmÄlsundervisning.