Sök:

Sökresultat:

1475 Uppsatser om Individuellt bemötande - Sida 38 av 99

Bröstcancer hos mÀn: De drabbade mÀnnens upplevelser

Bröstcancer Àr en av de ovanligare cancerformerna hos mÀn vilket bidragit till att mycket lite forskning gjorts inom omrÄdet och kunskap om hur mÀnnen upplever sin situation saknas. Syftet var att genom en litteraturstudie beskriva mÀns egna upplevelser av bröstcancer. Resultatet visade att det rÄder brist pÄ information kring sjukdomen och behandlingen till mÀn. De som fÄtt könsspecifik information om bröstcancer hade signifikant bÀttre resultat pÄ tester som mÀtte Ängest, depressiva symtom och IES som mÀter frekvensen av pÄtrÀngande tankar och undvikande av tankar. Trots att den kliniska och patofysiologiska profilen var densamma som vid kvinnlig bröstcancer sÄ uppstod betydande oro hos den drabbade dÄ en kvinnosjukdom drabbat en man.

Pedagogisk kartlÀggning i matematik : en kvalitativ studie av specialpedagogers tillvÀgagÄngssÀtt

AbstraktEn avgörande faktor för att kunna förebygga, avhjÀlpa eller lindra matematiksvÄrigheter Àr ifall pedagoger har kompetens att genomföra en kartlÀggning, som ger vÀgledning för fortsatta pedagogiska insatser (Lundberg & Sterner, 2009). Med detta som utgÄngspunkt var syftet med studien att undersöka yrkesverksamma specialpedagogers syn pÄ kartlÀggning och yngre elevers rÀknesvÄrigheter samt hur de gÄr till vÀga vid en pedagogisk kartlÀggning i matematik. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerad intervju som metod. Deltagarna i undersökningen Àr tvÄ specialpedagoger med gedigen utbildning och erfarenhet inom omrÄdet. Resultatet av undersökningen visar att informanterna har en formativ syn pÄ kartlÀggning.

Upplevelser av sjuksköterskerollen och konflikthantering i anhörigkontakten pÄ Àldreboenden - en intervjustudie.

Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskan upplever sin roll, orsaker till och hantering av konflikter som kan uppstÄ, i kontakten med anhöriga till patienter pÄ Àldreboende. Designen Àr deskriptiv och bygger pÄ individuellt genomförda intervjuer.Som urvalsmetod anvÀndes ett bekvÀmlighetsurval. Urvalsgruppen bestod av nio sjuksköterskor, varav tvÄ togs bort i efterhand dÄ de intervjuades samtidigt. Kvar blev sju sjuksköterskor (sex kvinnor, en man), verksamma pÄ var sitt Àldreboende i en kommun i södra Norrland.För att förebygga och hantera konflikter med anhöriga Àr det viktigaste i sjuksköterskans roll att ha tÀta kontakter, stor förstÄelse, god information och en bra dialog. Genom att skapa trygghet, bl a via en bra första kontakt och att lÄta anhöriga bidra med sina kunskaper och kÀnna sig delaktiga fÄr sjuksköterskan anhöriga med sig.

Ökad nĂ€rhet i mataffĂ€ren : Hur nĂ€rproducerad mat vinner mark i globaliseringens tidevarv

AbstractSyftet med denna uppsats Àr att belysa eventuella motsÀttningar som parrelationer utsÀtts för i och med dagens individualistiska samhÀlle dÄ individualism och tvÄsamhet kan ses som motsatspar. Vi vill med detta fÄ ökad förstÄelse för hur parrelationer prÀglas av samhÀllet och vi har utgÄtt ifrÄn fyra övergripande frÄgestÀllningar nÀmligen:1. Hur Àr det att leva i en parrelation idag?2. Hur yttrar sig eventuell motsÀttning mellan individuellt sjÀlvförverkligande kontra att anpassa sig till en annan mÀnniska?3.

ArbetssÀtt och attityder- en empirisk jÀmförelse i Àmnet matematik

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur icke traditionellt och traditionellt arbetssÀtt inom matematik i skolÄr 1 kan se ut samt ta reda pÄ huruvida arbetssÀttet pÄverkar elevernas attityder till Àmnet. För att söka svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi genomfört observationer i tvÄ klasser i skolÄr 1 med icke traditionellt respektive traditionellt arbetssÀtt samt intervjuat lÀrarna och eleverna. Resultaten visar att icke traditionellt arbetssÀtt kan innebÀra att eleverna fÄr undersöka och prova sig fram, ofta med hjÀlp av laborativt material som konkretiserar matematiken samt att eleverna fÄr möjlighet att prata matematik. Ett traditionellt arbetssÀtt kan innebÀra att eleverna ges redan fÀrdiga generaliseringar av lÀraren och/eller matematiklÀroboken och att de dÀrefter fÄr öva pÄ att tillÀmpa dessa individuellt eller i grupp. Vad gÀller elevernas attityder sÄ relaterade flera av dem matematik till de aktiviteter som sker under skoldagen sÄsom lÀsa, skriva och rÀkna medan andra hÀrleder matematik till matematiklektionerna och deras innehÄll.

Betydelsefulla faktorer för vÄrdrelationen mellan sjuksköterska och förÀldrar inom barnhÀlsovÄrd

För att ge förÀldrarna i den svenska barnhÀlsovÄrden ett bra och individuellt stöd Àr det viktigt att det skapas en god vÄrdrelation mellan förÀldrar och sjuksköterska. Syftet med litteraturstudien var att belysa de faktorer som Àr betydelsefulla för vÄrdrelationen mellan förÀldrar och sjuksköterska i barnhÀlsovÄrden i Sverige. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Nio vetenskapliga kvantitativa och kvalitativa artiklar granskades avseende vetenskaplig kvalité och analyserades dÀrefter. I resultatet framkom fyra kategorier av faktorer som pÄverkar vÄrdrelationen mellan förÀldrar och sjuksköterska i barnhÀlsovÄrden.

"Mitt huvud har alltid snurrat av egna musikaliska idéer" : ArbetssÀtt och innehÄll i arrangering och komposition pÄ gymnasiet

Denna uppsats undersöker elever och lÀrares uppfattningar av arbetssÀttet och innehÄllet i kursen Arrangering och komposition i gymnasieskolan. Vi har kontaktat tre skolor dÀr lÀrare och elever i kursen Arrangering och komposition har deltagit i vÄr internetbaserade enkÀt. EnkÀten har innehÄllit frÄgor om elevernas musikbakgrund, arbetssÀtt och innehÄll nÀr de har lektion, samt önskemÄl om alternativ i arbetssÀttet och innehÄllet och alternativ till lÀxor. I vÄr undersökning av elevers komponerande och arrangerande i gymnasieskolan har vi fÄtt fram att undervisningen pÄ lektionerna ofta bestÄr av att lÀraren har genomgÄngar av lektionsinnehÄllet och sedan fÄr eleverna utifrÄn direktiv jobba individuellt med uppgifterna. De flesta av skolorna har jobbat med instrumentkÀnnedom, transkribering, satslÀra och stÀmföring som har arrangerats för olika konstellationer i ett notprogram.

Vilka arbetssÀtt anvÀnds i fysikundervisningen pÄ gymnasiet och vilka faktorer pÄverkar lÀrarnas val av dessa?

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ vilka arbetssÀtt som fysiklÀrare pÄ gymnasiet anvÀnder i sin undervisning och vilka faktorer som lÀrarna anser pÄverkar deras val av arbetssÀtt. Sju lÀrare fick besvara en enkÀt om hur ofta olika arbetssÀtt anvÀnds och vilka faktorer som pÄverkar valet av arbetssÀtt. LÀrarna fick Àven beskriva de förÀndringar av val av arbetssÀtt de önskade göra. Resultatet visar att lÀrarna undervisar pÄ ett ganska klassiskt sÀtt i fysik med mÄnga genomgÄngar följda av laborationer och rÀknande i grupp eller individuellt. Andra arbetssÀtt anvÀnds ocksÄ men i begrÀnsad omfattning.

FörskollÀrarens professionalism i arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd : En kvalitativ studie om nÄgra förskollÀrares uppfattningar om professionalism i arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd

Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar som nÄgra förskollÀrare har kring professionalism i sitt arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd. Studien Àr kvalitativ och intervjuer genomfördes i fokusgrupper samt individuellt. Resultatet visade att uppfattningar kring professionalism i arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd var att förskollÀrarens professionella roll uppfattades utifrÄn flera kategorier. Dessa kategorier var kunskap, reflektion, barnsyn, inkludering och förhÄllningssÀtt. FörskollÀrarnas uppfattningar om stödet de fick frÄn andra professionella i arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd uttrycktes som positivt och vÀsentligt för att kunna genomföra ett arbete med professionalism.

"Vi anvÀnder inte ordet utan vi anvÀnder mer hur man beter sig mot andra" : FörskollÀrares upplevelser om etik och etiska dilemman i förskolan

Syftet med studien Àr att undersöka förskollÀrares upplevelser och tankar om etik i förskolan, samt synliggöra vilka etiska dilemman som finns mellan förskollÀrare och barnen i förskolan utifrÄn förskollÀrares upplevelser Syftet med studien Àr Àven att undersöka vilka val av metoder och verktyg som förskollÀrarna finner Àr viktiga för att undvika etiska dilemman i arbetet med barnen. I undersökningen valde vi kvalitativ intervjumetod som metod. Vi har samlat in empiriskt material via intervjuer med tio stycken förskollÀrare med en lÄng erfarenhet av yrket i södra Sverige. Samtliga förskollÀrare har fÄtt svara pÄ samma frÄgor om etik, etiska dilemman i samspel med barnen och vilka metoder och verktyg som förebygger etiska dilemman. I studien sÄ framkom det att etik Àr nÄgot personligt och individuellt samtidigt som det skiljer sig utifrÄn olika bakgrunder.

Upplevelsen av transition hos personer som drabbats av stroke: en litteraturstudie

Stroke Àr ett samlingsnamn för hjÀrninfarkt och hjÀrnblödning, och klassas som en folksjukdom i Sverige eftersom det drabbar ca 33000 mÀnniskor varje Är. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av transition hos personer som drabbats av stroke. Med en manifest kvalitativ innehÄllsanalys analyserades sexton vetenskapliga artiklar. Det resulterade i sju kategorier: Att leva med en förÀndrad kropp och identitet, att förÀndringar resulterade i rastlöshet, att kommunikationsvÄrigheterna medförde en omstÀllning i livet, att vara rÀdd och osÀker samt kÀnna sorg över förluster, att ha behov av stöd och information, att vÀxa in i nya relationer och leva med beroende samt att acceptera det nya livet och se möjligheterna. För den drabbade kom stroke plötsligt och medförde kaos med rÀdsla och osÀkerhet.

TjurfÀktningen lever vidare

I ett audionomperspektiv gjordes en litteraturstudie av transponering av frekvenser som teknik i hörapparater. Relevant information frÄn vetenskapliga artiklar valdes för att beskriva nÀr det kan vara aktuellt med denna anpassning och vilka ljudsituationer som kan förbÀttras. Vid frekvenstransponering flyttas inkommande frekvenser frÄn ett frekvensomrÄde till ett annat frekvensomrÄde vid utsignal. Flera tidigare studier har gjorts med olika anpassningar av denna teknik och de flesta av dem visade pÄ problematik, t ex ett alltför onaturligt ljud. Senare studier visade pÄ att tekniken kan passa för personer med svÄra diskantnedsÀttningar dÀr förstÀrkning inte rÀcker till, men att det var viktigt att anpassa tekniken individuellt och att trÀna pÄ anvÀndandet.

Motorik : FörskollÀrarnas roll i den planerade aktiviteten

Syftet med arbetet Àr att skapa en större förstÄelse för hur förskollÀrarna, i förskolan, vÀljer aktiviteter som fokuserar pÄ barns motoriska utveckling. Rubrikens namn översatt till engelska blir: Motor skills- Preschool teacher`s role in planned activity.VÄra frÄgestÀllningar Àr: Vad anvÀnder förskollÀrarna för innehÄll och metod nÀr de planerar en aktivitet med motoriskt innehÄll för barnen? Vilka faktorer spelar in i förskollÀrarens val av aktivitet med inriktning mot motorisk utveckling? Hur tÀnker förskollÀraren kring mÄlet med den planerade aktiviteten?Undersökningen sker genom intervjuer av tio förskollÀrare som arbetar inom förskoleverksamheten. IntervjufrÄgorna bestÄr av kvalitativa frÄgor och de spelas in under ljudupptagning. Resultatet visar att barnens och förskollÀrarnas intresse till stor del styr valet av aktivitet.

Compliance vid amblyopibehandling : barns och förÀldrars perspektiv

Bakgrund: Under första levnadsÄren kan ett öga utveckla en synnedsÀttning beroende pÄ att ögats synintryck hindras, amblyopi, vilket drabbar sex procent av alla barn. Amblyopi behandlas genom korrigering av brytningsfel med glasögon och/eller lappbehandling. Efter sju Ärs Älder Àr det vanligen svÄrt att förbÀttra synen i ett amblyopt öga.  För att barnet ska uppnÄ optimal synskÀrpa Àr det viktigt att vÄrdgivaren har kunskaper om compliance och att givna ordinationer följs. Syfte: Syftet med studien var att ur ett barn- och förÀldraperspektiv belysa faktorer som Àr av betydelse för compliance vid behandling av barn med amblyopi.

Bröstcancerpatienters informationsbehov i samband med behandling.

Bakgrund: Årligen drabbas cirka 7000 kvinnor i Sverige av bröstcancer. Detta innebĂ€r att 20-tal kvinnor erhĂ„ller en bröstcancerdiagnos varje dag, medan ett 40-tal mĂ€n drabbas varje Ă„r i Sverige. Patienter reagerar olika pĂ„ sin bröstcancerdiagnos och dĂ€rmed Ă€r informationen som erbjuds till patienterna av betydelse, eftersom det hjĂ€lper dem att förbereda sig bĂ„de fysiskt och psykiskt inför behandling. Syftet: Att identifiera bröstcancerpatienters informationsbehov i samband med behandling. Metod: En litteraturstudie med elva artiklar utfördes för att besvara syftet.

<- FöregÄende sida 38 NÀsta sida ->