Syftet med vÄr studie Àr att undersöka kvinnors upplevelser av att Äldras i relation till kropp och utseende. Vi har genomfört en kvalitativ studie dÀr vi intervjuat sex kvinnor i Äldrarna 63-92 Är. Vi har valt att tolka materialet genom en hermeneutisk ansats dÀr teman som ?accepterat? respektive ?fÀrglös? dÀr fÀrglös innebÀr att förlust av fÀrger pÄ hÄr, ögonbryn och lÀppar identifierats.Som teoretisk referensram har vi anvÀnt SOK-modellen, selektiv optimering med kompensation som beskriver en generell anpassningsprocess och den modellen gav oss verktyg att urskilja de olika strategier som kvinnorna individuellt anvÀnde sig av för att hantera Äldrandeprocessen.Resultatet visar att alla sex informanterna accepterat de kroppsliga förÀndringar som Äldrandet medfört. De försöker aktivt upprÀtthÄlla god hÀlsa genom fysisk aktivitet, val av hÀlsosammare kost och/eller helt enkelt att acceptera att kroppen har förÀndrats och sÀtter hinder för aktiviteter som har kunnat genomföras tidigare nÀr kroppen var yngre och smidigare.Vi ser ocksÄ i vÄr studie att alla sex informanterna delar upplevelsen av att bli ?fÀrglösa? som innebÀr förlust av fÀrger av hÄr, ögonbryn och lÀppar.

Bakgrund: Tre till fem procent av barnen i Sverige har fetma. Fetma pÄverkar hela barnets liv och hÀlsa pÄ ett negativt sÀtt samt ökar risken för att drabbas av andra sjukdomar. Sjuksköterskor ska arbeta förbyggande och bemötandet Àr en stor del av omvÄrdnaden. Det finns svÄrigheter med att bemöta barn med fetma och deras förÀldrar, dÄ fetma Àr ett kÀnsligt Àmne och en stigmatiserad sjukdom. Syfte: Att belysa sjuksköterskans bemötande av barn med fetma och deras förÀldrar.

Bakgrund: Sverige Àr ett av de lÀnder som kan uppvisa reducerad bröstcancermortalitet. Det Äterspeglas i att antalet överlevande har ökat vilket kan förklaras av att sjukdomen diagnostiseras tidigare samtidigt som bÀttre behandling finns att tillgÄ. Tiden efter avslutad bröstcancerbehandling kan innebÀra en omstÀllning som pÄverkar patienters upplevelse av hÀlsa. Syfte: Att beskriva överlevares upplevelser av det dagliga livet efter avslutad bröstcancerbehandling. Metod: En litteraturstudie baserad pÄ tio vetenskapliga artiklar frÄn studier med kvalitativ eller kvantitativ design.

Syftet med denna studie var att undersöka pÄ vilket sÀtt extraversion Àr relaterat till arbetstillfredsstÀllelse, val av yrke med hög eller lÄg utbildning samt utÄt- eller inÄtriktat arbete. En enkÀtstudie genomfördes pÄ anstÀllda inom olika företag (N=140). Studien har delvis sina utgÄngspunkter i Furnhams studier av personlighet och arbetstillfredsstÀllelse samt Hollands teori om arbetstillfredsstÀllelses relation till val av yrke. Hypotesen var att deltagarna kommer att redovisa högre arbetstillfredsstÀllelse om de har ett arbete som överensstÀmmer med deras personlighet. Resultaten pekar pÄ att individer med höga och lÄga extraversionspoÀng redovisar högre arbetstillfredsstÀllelse om de har ett arbete som ligger nÀra deras personlighet.

AbstraktAtt drabbas av kroniska whiplashassocierade besvÀr kan innebÀra olika former av funktionshinder som pÄverkar patientens livskvalitet. Grad av pÄverkan i det dagliga livet förefaller vara individuellt. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa faktorer som hade betydelse för kroniska WAD patienters skildring avdet dagliga livet. Metoden bestod i att fjorton artiklar funna via referensdatabasrena Pubmed/Medline och Chinal samt manuella sökningar, sammanstÀlldes och analyserades med manifest kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visade att; smÀrta, sjÀlvkÀnsla, copingstrategier och yttre omstÀndigheter hade betydelseför patienternas redogörelse av hur det dagliga livet pÄverkades.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur skogen kan anvÀndas för att gestalta en bild av identiteten. För att göra det analyseras musikvideor av Fever Ray och Iamamiwhoami. Gestaltningen bestÄr av tvÄ noveller. I dessa undersöks relationen till skogen pÄ ett mer individuellt plan. Metoden Àr mer sökande Àn teoretiserande. Uppsatsen analyserar musikvideor ur ett genusperspektiv, som bilder och metaforer.

VĂ„rat arbete visar hur man kan arbeta frĂ€mjande och förebyggande bland ungdomar mot droger. Ämnet har aktualiserats eftersom att narkotika anvĂ€ndningen bland ungdomar har ökat pĂ„ senare Ă„r. Vikten i detta arbete har lagts pĂ„ grundskoleelever eftersom vi anser att ungdomar i lĂ„g Ă„lder Ă€r lĂ€ttare att pĂ„verka. I och med detta har vi valt att studera VÅGA-programmet samt se hur det resulterat. VÅGA-programmet Ă€r ett utbildningspaket dĂ€r ungdomar fĂ„r lĂ€ra sig om kamratskap, lag- och rĂ€tt samt information om alkohol, narkotika och tobak.

 Demens innebÀr en sjuklig förÀndring i hjÀrnans struktur och ger svÄra fysiska, psykiska och sociala handikapp innan den leder till döden. Sjukdomens symptombild innefattar en nivÄsÀnkning av bÄde intellektuella (kognitiva) funktioner och personligheten (emotionella och viljemÀssiga funktioner). Musik har förmÄgan att framkalla starka psykiska effekter och kan anvÀndas för att lÀka och bearbeta en smÀrtsam livssituation. Den kan ha lugnande och uppiggande effekt och göra Ähöraren eftertÀnksam och sorgsen beroende pÄ musikens sort. Syftet med studien var att beskriva hur musik pÄverkar personer med demenssjukdom och vilken betydelse det har för omvÄrdnaden.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur fem rektorer beskrev sina erfarenheter av att leda skolsocialt arbete i grundskolan. Detta Àr viktigt att studera dÄ elevers skolproblematik har ökat bÄde pedagogiskt och socialt. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med rektorer frÄn bÄde kommunala och fristÄende skolor undersöktes vilken betydelse rektorers erfarenheter hade för hur de sÄg pÄ det skolsociala arbetet. Studien omfattade Àven hur rektorer beskrev sin komplexa yrkesroll och om rektorerna hade upplevt nÄgon förÀndring inom det skolsociala arbetet över tid. I litteraturen som lÄg till grund för denna uppsats framstÀlldes det skolsociala arbetet som komplext och tidskrÀvande.

Ett sammanfattande arbete med genomförda utstÀllningsprojekt. HÀr berÀttas om en attityd till skapande inom fÀltet utstÀllningsarkitektur. Med ett stort intresse för och arbete med upplevelsebaserat lÀrande, utforskande via medverkande besökargrupper, utvecklande av utstÀllningsmediet, presenteras ett antal utstÀllningar via text och bild..

Bakgrund: Bland alla personer som insjuknar i stroke, Àr en femte del yngre Àn 65 Är och 5 % Àr yngre Àn 55 Är. Efter stroke krÀvs ofta stora rehabiliteringsinsatser. Enligt flera studier och rapporter om personer i yrkesverksam Älder som insjuknar i stroke kan mindre Àn hÀlften ÄtervÀnda till förvÀrvsarbete. Problemformulering: Yngre personer med stroke kan uppleva att deras behov inte Àr tillgodosedda gÀllande rehabilitering och ÄtergÄng till arbete. Syfte: Att kartlÀgga vad som pÄverkar yngre strokepatienters ÄtergÄng till arbete.

Hot och vĂ„ld inom den prehospitala vĂ„rdmiljön blir allt vanligare. För att patienten skall fĂ„ god omvĂ„rdnad i alla lĂ€gen, inklusive hot- och vĂ„ldssituationer, krĂ€vs att ambulanspersonalen har kunskap och utbildning för att hantera dessa. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av hot och vĂ„ld samt hur det pĂ„verkar den prehospitala omvĂ„rdnaden. Data samlades in genom intervjuer med tio sjuksköterskor pĂ„ tvĂ„ ambulansstationer i södra Sverige. Analys av intervjuerna genomfördes med tematisk innehĂ„llsanalys och resulterade i tvĂ„ teman; En oundviklig del av arbetet; Ökad medvetenhet minskar risk för hotfulla situationer, samt sex kategorier.

Syftet med vÄr studie Àr att skapa en handledning för pedagoger om hur det gÄr att pÄbörja ett arbete med hbt-frÄgor i skolan dÄ vi idag lever i ett samhÀlle dÀr diskriminering, krÀnkningar och homofobi samexisterar med toleransen av samkönade Àktenskap, könsbyten samt hbt-frÄgor. Det Àr denna paradox vi valt att belysa och utgÄ ifrÄn i vÄr studie. VÄr frÄgestÀllning Àr följande: PÄ vilket sÀtt kan pedagoger pÄbörja ett arbete med hbt-frÄgor för att frÀmja visionen om en skola för alla? LitteraturgenomgÄngen beskriver vad tidigare forskning och artiklar sÀger om lÀrarens roll kring hbt-frÄgor i skolan och om hur klimatet kring dessa frÄgor Àr samt vad skollag och styrdokument pÄvisar. Vi presenterar normkritisk pedagogik som en teoretisk utgÄngspunkt för hur pedagoger kan arbeta med ett hbt-perspektiv i undervisningen. I vÄr studie har vi valt att anvÀnda oss av textanalys som metod för att fÄ fram ett resultat gÀllande vÄr frÄgestÀllning. Vi har analyserat metodmaterial för ett arbete med hbt-frÄgor riktade till pedagoger.

 diskuterats flitigt, sĂ„vĂ€l pĂ„ det nationella planet som pĂ„ EU-nivĂ„. Trenden pekar pĂ„ ettbyggande dĂ€r allt större vikt lĂ€ggs vid den byggda miljöns energiprestanda. Redan idagslĂ€get finns flera exempel pĂ„ hus med ett mycket lĂ„gt energibehov, och antaletlĂ„genergihus vĂ€xer för varje Ă„r.I skrivande stund ligger kraven pĂ„ bostĂ€ders specifika energianvĂ€ndning pĂ„ 110 kWh/m2Ă„r i Stockholm, men redan till nĂ€sta Ă„r finns förslag pĂ„ att minska motsvarande siffra till90. Energimyndigheten genomför just nu ett arbete med att tolka EU:s direktiv om sĂ„kallade NĂ€ra nollenergihus och de preliminĂ€ra resultaten indikerar att kravnivĂ„n för köptenergi kommer hamna kring 55 kWh/m2 Ă„r, vilket Ă€r i nivĂ„ med de rekommendationersom i dag Ă„terfinns i FEBY:s Kravspecifikation för Passivhus.Med utgĂ„ngslĂ€ge i ett uppfört lĂ„genergihus i Henriksdalshamnen i Stockholm har vi iarbetet analyserat olika energieffektiviserande Ă„tgĂ€rders inverkan pĂ„ effekt- ochenergibehov. Även de ekonomiska aspekterna förknippade med Ă„tgĂ€rderna har studeratsmed hjĂ€lp av en modell för livscykelkostnader.ÅtgĂ€rderna studerades inledningsvis individuellt för att ge en bild av hur stor pĂ„verkan dehar var för sig.

SAMMANFATTNING Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) har stor betydelse för studenternas lÀrande och krÀver samordning mellan universitet och vÄrdenheter. Förklaringsgrunder och problematisering av praktiskt lÀrande Àr inte lika vanligt förekommande som att studera teoretisk förstÄelse . Det finns behov av pedagogisk utveckling av VFU. Syfte: Syftet med denna studie var att studera sjuksköterskestudenters uppfattning om mÄluppfyllelse gÀllande hÀlsofrÀmjande arbete, vid VFU i primÀrvÄrden. Metod: En deskriptiv, kvalitativ design anvÀndes med fenomenografisk ansats.