Wipro Infrastructure Engineering i Östersund, tillverkare av hydraulcylindrar, vill anpassa tillverkningen av tvĂ„ högvolymsprodukter i det manuella produktionsflödet genom resurssnĂ„lare tillverkning för att möta det nya kundkravet om en ledtid pĂ„ 48 timmar mot tidigare ledtid pĂ„ 10 arbetsdagar.Produktionen av hydraulcylindrarna Reach och Sideshift kan delas in i en sekvens om fyra processteg; maskinbearbetning av cylinderrör och kolvstĂ„ng, svetsning, montering och slutligen lackering och packning.VĂ€rdeflödeskartor över det nuvarande tillstĂ„ndet för hydraulcylindrarna Reach och Sideshift visade att den vĂ€rdeskapande tiden i processerna stod för 2,1 % och 1,6 % av ledtiden för Reach respektive Sideshift. Genom observationer identifierades slöserier frĂ€mst i lager och vĂ€ntan.  Aktiviteter som inte tillför vĂ€rde men som Ă€r nödvĂ€ndiga identifierades frĂ€mst i materialförsörjningen av tillsatsmaterial till processerna. ArbetsinnehĂ„llet och arbetsmĂ€ngden till respektive process styrs genom produktionsberedning i ett MPS-system. Varje process arbetar individuellt utan hĂ€nsyn till behovet i nĂ€sta process. Detta medför att produktionsprocesserna upplevs som isolerade öar som trycker fram material genom hela tillverkningen.Med vĂ€rdeflödeskartor av nuvarande tillstĂ„nd som grund och med Lean-metodik som angreppsĂ€tt, skapades vĂ€rdeflödeskartor som visar pĂ„ ett önskat framtida tillstĂ„nd.

HÄllbar utveckling och frÄgor rörande samhÀllsansvar har blivit en del av de vardagliga affÀrerna och det finns i dag en stor förvÀntan frÄn kunder och andra intressenter att företag ska redovisa hur de aktivt arbetar med hÄllbar utveckling. Det övergripande syftet med denna rapport Àr att öka förstÄelsen för hÄllbarhetsredovisning inom skogsindustrin genom att identifiera centrala faktorer och utveckla en analysmodell. I rapporten jÀmförs och analyseras hÄllbarhetsredovisningarna som de tre största skogsbolagen i Norrbotten avgett; Billerud, Sveaskog och SCA. Datainsamlingen har skett genom intervjuer eftersom det ger en mer djupgÄende information frÄn respondenterna, vilket passar studiens syfte. I sina hÄllbarhetsredovisningar rapporterar företagen om miljö, sociala samt ekonomiska faktorer.

Detta Àr en kvalitativ undersökning om hörselskador hos musikproducenter. Syftet Àr att beskriva hur individer som Àr beroende av sin hörsel, och Àr medvetna om sin nedsÀttning, utför sitt arbete. Fem yrkesverksamma musikproducenter med hörselskador har intervjuats om hur de upplever sin hörselskada och hur de hanterar den under arbete. Studiens resultat visar att olika frekvensrelaterade problem Àr de största hindren, men att upplevelsen Àr vÀldigt individuell. Stress och buller var ocksÄ tvÄ viktiga faktorer.

Detta arbete kommer att handla om att skapa ett system för att automatiseraprocessen att skapa en karaktÀrsrig i programmet Maya. Med hjÀlp av programmets inbyggda programmeringssprÄk MEL kommer systemet, via ett grafiskt grÀnssnitt, skapa just det resultat som anvÀndaren efterfrÄgar.Resultatet Àr ett verktyg som kan skapa en komplett karaktÀrsrig pÄ under 3 minuters tid! Ett arbete som annars kan ta flera dagar..

Alla sÀger att företagarna Àr okunniga om vad revisorernas arbete gÄr ut pÄ, men ingen sÀger varför! Forskare har konstaterat att förvÀntningsgapet mellan företagare och revisorer beror pÄ företagarnas okunskap och att man skall förminska det med mer information. Vi har valt att gÄ bakom förvÀntningsgapet för att se vilka faktorer som styr företagarnas ointresse för revisorernas arbete. UtifrÄn tidigare forskning har vi skapat oss förstÄelse för Àmnet och utformat en egen teori. Vi har skapat en modell för att förklara företagarnas ointresse för revisorernas arbete, vi tror det Àr faktorerna omedveten okunskap, revisorn ? ett starkt varumÀrke, vÀrderingar, lagar och regler, media, engagemang och alternativkostnad som styr företagarnas ointresse.

Syftet med undersökningen har varit att studera förskollÀrares attityd till jÀmstÀlldhetsarbete för att kunna identifiera eventuella pedagogiska villkor för detta arbete i förskolan. Jag intervjuade fem förskollÀrare för att kunna ta del av deras personliga uppfattningar och resultatet visade att arbetet i grund och botten utgÄr ifrÄn vuxnas förhÄllningssÀtt gentemot barnen, dÀr samtliga informanter sÄg sig sjÀlva som viktiga förebilder. Resultatet visade att förskollÀrarna stÀllde sig positiva till den utbildning de fÄtt, för att dÀrigenom kunna utveckla sig sjÀlva och verksamheten. En slutsats Àr att kunskap och utbildning kring jÀmstÀlldhetsfrÄgor Àr en viktig och avgörande faktor för ett medvetet pedagogiskt arbete, dÀr brist pÄ kunskap kan innebÀra att verksamheten upplevs jÀmstÀlld trots att den förstÀrker traditionella könsmönster och könsroller. Studien belyser villkor för arbete med jÀmstÀlldhet i förskolan, vilket kan hjÀlpa personal att undvika svÄrigheter som kan förekomma..

Syftet med denna studie var att belysa mÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer och att fÄ en ökad förstÄelse inför fenomenet. Vi Àmnade undersöka de bakomliggande faktorerna samt vilka insatser och vilket förÀndringsarbete som krÀvs för att minska mÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer. Studien Àr kvalitativ dÄ vi strÀvade efter en djupare förstÄelse för fenomenet. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer med Ätta personer som aktivt arbetar med mÀns vÄld mot kvinnor. De teoretiska utgÄngspunkterna vi anvÀnde i vÄr analys av empirin var dels strukturella teoretiska begrepp som genuskontraktet, isÀrhÄllandets logik, könskulturella ramar samt maskulinitet.

Att skapa tillit Àr ett fenomen som Àr individuellt för alla mÀnniskor. Tillit skapandet i mötet mellan sjuksköterska och nÀrstÄende bygger bland annat pÄ kommunikation, empati och etik. Syftet med studie Àr att fÄ förstÄelse för vad som skapar tillit i mötet mellan sjuksköterska och nÀrstÄende. Metoden som anvÀnts Àr en kvalitativ litteraturstudie. Resultatet visar att omvÄrdnad inte bara bygger pÄ de tekniska bitarna dÀr sjuksköterskan enbart gÄr in för att bota, den involverar Àven ett synsÀtt dÀr man ser mÀnniskan som helhet och inte som ett objekt eller projekt.

Syftet med detta arbete Àr att fÄ en inblick i lÀrarens uppfattningar om hur de kommunicerar med sina elever under en körlektion, - och ta reda pÄ hur en körlektion kan se ut. Ett bisyfte Àr att ta reda pÄ hur elever upplever en körlektion. Mina frÄgestÀllningar var: Hur kan en körlektion se ut? Hur fungerar kommunikationen mellan lÀrare och elever? Vi mÀnniskor har ett medfött behov av att kommunicera och vi kommunicerar pÄ olika sÀtt. Det hÀnder att vi kommunicerar antingen vi vill eller inte, vi behöver inte yttra ett enda ord, för kroppssprÄk betyder rent av mer Àn ord.

 Demens innebÀr en sjuklig förÀndring i hjÀrnans struktur och ger svÄra fysiska, psykiska och sociala handikapp innan den leder till döden. Sjukdomens symptombild innefattar en nivÄsÀnkning av bÄde intellektuella (kognitiva) funktioner och personligheten (emotionella och viljemÀssiga funktioner). Musik har förmÄgan att framkalla starka psykiska effekter och kan anvÀndas för att lÀka och bearbeta en smÀrtsam livssituation. Den kan ha lugnande och uppiggande effekt och göra Ähöraren eftertÀnksam och sorgsen beroende pÄ musikens sort. Syftet med studien var att beskriva hur musik pÄverkar personer med demenssjukdom och vilken betydelse det har för omvÄrdnaden.

Bakgrund: Endometrios Àr en godartad kronisk sjukdom som kan drabba kvinnor i alla Äldrar. Symptomen Àr bÄde av fysisk och mental karaktÀr och upplevs vÀldigt individuellt. Fysiska symptom i form av svÄr smÀrta uppstÄr före menstruationen och ökar sedan i intensitet. Mentala symptom kan vara förÀndringar i stÀmningslÀge. Sjukdomen endometrios kan lindras genom hormonbehandling och kirurgi.

Det hÀr projektet beskriver en kortfilm som Àr uppbyggd som en serietidning. Genom arbetets gÄng har vi inspirerats av en hel del filmer och serietidningar. Alla i gruppen har agerat i filmen samt varit röstskÄdespelare. Största delen av filmen Àr inspelad i greenscreen. Effekter och redigering har sedan skett i Adobe After Effects (videoredigeringsprogram), dÀr Àven bakgrunder har lagts till.

Under utövandet av sitt yrke möter allmÀnsjuksköterskan mÄnga patienter med DMT1 (diabetes mellitus typ 1). Enligt Carnevali (1999) leder kunskap om individens resurser och krav i det dagliga livet till en mer individuellt anpassad vÄrd. En ökad förstÄelse för livskvaliteten vid DMT1 och vilka faktorer som pÄverkar den kan leda till ett bÀttre bemötande i vÄrden. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva faktorer som kan pÄverka livskvaliteten inom olika omrÄden hos individer med diabetes mellitus typ 1. Metoden som anvÀndes var en modell för litteraturbaserade examensarbeten av Friberg et al (2006).

Hanzén, Yvonne (2014). SprÄkstödjande arbetssÀtt och elevers egen lÀs-och skrivupplevelse i en Montessoriklass (Language Supportive practices and students' own reading and writing experience in a Montessori Class). SpeciallÀrarprogrammet, SprÄk-, skriv- och lÀsutveckling, Skolutveckling och ledarskap. LÀrande och SamhÀlle, Malmö högskola. ProblemomrÄde: Svenska elevers kunskapsutveckling har sjunkit under lÄng tid enligt senaste PISA-rapport (2012), vilken visar behovet av ökade insatser gÀllande sprÄk, - lÀs - och skrivutveckling. Inom montessoripedagogiken pÄgÄr den egentliga sprÄk-, skriv- och lÀsutvecklingen redan i förskolan, dÄ barnet Àr i den sensitiva perioden och har ett absorberande sinne.

Det har idag blivit vanligt att anvÀnda Informationsteknik (IT) som stöd till arbete av olika former. Företag lÀgger idag ned mycket tid och pengar pÄ att datorisera sina verksamheter. NÀr det uppstÄr problem i företagens system och applikationer, krÀvs det att hjÀlp finns att tillgÄ. Uppsatsen syftar till att se hur anvÀndarstödsorganisationernas arbete kan underlÀttas med hjÀlp av grupprogram. En fallstudie visar att det i den decentraliserade anvÀndarstödsorganisationen finns kommunikations- och informationsdelningsproblem.