Personer med demenssjukdom Àr den dominerande gruppen inom sÀrskilt boenden. Syftet med föreliggande studie var att beskriva omvÄrdnadspersonals upplevelse av att arbeta med personer med svÄr demens och att beskriva omvÄrdnadspersonals förvÀntningar pÄ anvÀndning av sjukgymnastens kunskapsomrÄde för att förbÀttra omvÄrdnaden av personer med demenssjukdom. Sju undersköterskor intervjuades och de utskrivna intervjuerna analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i tvÄ teman med vardera tvÄ underkategorier. Det första temat var Erfarenhet manar till tÄlamod och lugn och bildades av kategorierna Att försöka förstÄ och bli förstÄdd och Att behÄlla och stödja förmÄgor, det andra temat var Stöd och gemenskap och bildades av kategorierna Att det Àr tungt men det gÄr att söka professionell hjÀlp och Att ha arbetsglÀdje.

Dagkirurgi blir allt vanligare. DÄ det genomförs under generell anestesi förekommer ofta oro och postoperativa komplikationer som smÀrta och illamÄende. Patienters tillfredsstÀllelse med dagkirurgi och anestesi har tidigare studerats, men ofta med enkÀter av lÄg kvalité. Syftet med denna studie var dÀrför att med hjÀlp av intervjuer studera dagkirurgiska patienters upplevelse av anestesi och kirurgi. Sju patienter intervjuades.

Syftet med vÄr studie Àr att studera utlandsfödda elevers uppfattningar av interkulturellt arbete i den dagliga skolverksamheten, med följande frÄgestÀllningar:-      Hur beskriver eleverna sina erfarenheter av interkulturellt arbete?  Hur beskriver eleverna att lÀrarna arbetat med förstÄelsen av text och innehÄll i den dagliga verksamheten?-      För att vi skulle fÄ svar pÄ vÄrt syfte och vÄra forskningsfrÄgor anvÀnde vi oss av den kvalitativa forskningsansatsen fenomenografi samt halvstrukturerade intervjuer. Vi intervjuade Ättondeklassare i en skola med ett mÄngkulturellt elevunderlag.Vi lever i ett mÄngkulturellt samhÀlle dÀr skolan har styrdokument som pÄvisar att lÀrare ska arbeta interkulturellt. Idag vet man ocksÄ betydelsen av att fÄ utveckla sitt sprÄk och lÄta eleverna ta in sin bakgrund och sina erfarenheter i klassrummet (Utbildningsdepartementet, 1998).Resultatet har visat att eleverna inte har sÄ mycket erfarenheter av interkulturellt arbete i den dagliga verksamheten. Samtidigt uttrycker mÄnga elever att de inte har behov av att delge andra om sin bakgrund eller att anvÀnda sitt modersmÄl medans andra menar att det kan stÀrka sjÀlvförtroendet.

Bakgrund: Bröstcancer Ă€r den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnan. Störst risk att drabbas Ă€r framför allt medelĂ„lderskvinnor. År 2012 drabbades 8490 kvinnor av bröstcancer i Sverige och Ă„r 2011 genomgick totalt 3993 kvinnor mastektomi. Syftet: Var att undersöka kvinnors upplevelser av sin kroppsbild efter genomgĂ„ngen mastektomi till följd av bröstcancerdiagnos. Metod: Litteraturöversikt som bygger pĂ„ bĂ„de kvalitativa samt kvantitativa artiklar, 14st.

Syftet med studien Àr att undersöka hur förÀldrar till barn med autism kan hantera sin vardag, samt att undersöka vilka erfarenheter av socialt stöd dessa förÀldrar har och hur stödet upplevs. FrÄgestÀllningarna Àr:? Hur pÄverkar ett autistiskt barn familjens vardag?? Hur hanterar förÀldrarna sin vardag?? Vilket socialt stöd har förÀldrarna respektive barnet med autism fÄtt?? Hur upplever förÀldrarna det sociala stödet?Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod och har intervjuat fem förÀldrar till barn med autism. För att förstÄ vÄrt insamlade material har vi analyserat det med hjÀlp av copingteori och stödteori.Genom vÄr studie har vi kommit fram till att det Àr stressfyllt att vara förÀlder till ett barn med autism och förÀldrarna dÀrför Àr i behov av stöd för att kunna hantera sin vardag och hitta lÀmpliga copingstrategier. FörÀldrarna anvÀnder bÄde kÀnslofokuserade och problem-fokuserade copingstrategier för att hantera sin vardag.

Landets kommuner har en stor utmaning i hur man ska organisera den alltmer komplexa verksamheten och samtidigt kunna dra nytta av anstĂ€lldas kompetens pĂ„ ett tillfredstĂ€llande sĂ€tt. Ängelholms kommun har bland annat valt att arbeta med Lean som Ă€r en filosofi men frĂ€mst en samling metoder och verktyg som handlar om att ha ett synsĂ€tt och arbetssĂ€tt i verksamheten som skapar vĂ€rde för kunden. Man ska fokusera pĂ„ det vĂ€rdeskapande och optimera detta, medan det icke vĂ€rdeskapande ska ifrĂ„gasĂ€ttas och minimeras. Syftet med uppsatsen var att utveckla större kunskap om hur individer uppfattar att lĂ€rande och utveckling individuellt och i arbetsgruppen pĂ„verkas nĂ€r Lean förbĂ€ttringstavla anvĂ€nds som hjĂ€lpmedel. Jag har utgĂ„tt frĂ„n Senges modell för förĂ€ndring dĂ€r fem discipliner, kunskapsomrĂ„den, blir medarbetarens bĂ€sta guide pĂ„ en framgĂ„ngsrik vĂ€g.

Att anvÀnda sig av naturens lÀkande kraft hÄller pÄ att ta form som metod i Sverige, medinriktning pÄ dess effekter gÀllande psykisk ohÀlsa. Denna studie har med utgÄngspunkt i enlitteraturöversikt över svensk forskning pÄ omrÄdet undersökt hur grön rehabilitering definierasoch vilka metoder som inkluderas. Studien har funnit en gemensam teorigrund för grönrehabilitering och jÀmfört denna med tvÄ inom socialt arbete viktiga teoretiska perspektiv,socialkonstruktionism och systemteori. Efter att studien beskrivit vad som kan ses vara grundenför grön rehabilitering med inriktning pÄ psykisk ohÀlsa gjordes en ansats att utröna pÄ vilkaomrÄden inom socialt arbete metoder frÄn grön rehabilitering skulle kunna implementeras. Vadsom blev tydligt i detta var hur praktikerna inom vissa omrÄden skulle kunna tillföra kvalitéerhos varandra.

Syftet med uppsatsen har varit att belysa hur Montessoripedagoger upplever barn med koncentrationssvĂ„righeter, hur dessa svĂ„righeter kan komma till uttryck i verksamheten samt hur pedagogen bemöter dem i sin vardag. Syftet har vidare varit att lyfta fram vilka konsekvenser Montessoripedagogikens individuella och mer fria arbetssĂ€tt kan fĂ„ för barn med koncentrationssvĂ„righeter, samt vilka möjligheter respektive svĂ„righeter som kan tĂ€nkas finnas inom Montessoripedagogiken. Halvstrukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes pĂ„ tvĂ„ av sydvĂ€stra Sveriges Montessoriskolor, dĂ€r totalt sju Montessoripedagoger deltog. Pedagogerna framhöll individuella variationer av hur svĂ„righeterna kommer till uttryck, liksom variationer beroende pĂ„ situation. Även vikten av differentiering i pedagogernas förhĂ„llnings- och arbetssĂ€tt tillsammans med barnen betonades. För samtliga sju Montessoripedagoger förefaller det hĂ€r syn- och förhĂ„llningssĂ€ttet naturligt, dĂ„ kĂ€rnan i Montessoripedagogiken Ă€r att utgĂ„ frĂ„n varje individ och anpassa sĂ„vĂ€l inlĂ€rningssituationen som urval av stoff, vilket Ă€ven anges som de positiva aspekterna av ett individuellt och mer fritt arbetssĂ€tt.

VÄrt syfte med studien Àr att undersöka fritidspedagogers syn pÄ och arbete med rörelse i fritidsverksamheten. Genom fritidspedagogernas syn och arbete vill vi se hur barn ges utrymme till rörelse i de tidigare Ären i grundskolan. Vi anvÀnder oss av en kvalitativ undersökningsmetod för att samla in vÄr empiri. Empirinsamlingen bestÄr av ostrukturerade intervjuer och observationer. GÀllande tidigare forskning har vi fokuserat pÄ fysisk aktivitet, motorik, lek och barns kroppar, dÄ vi analyserar utifrÄn ett rörelseperspektiv.

GrĂ€nserna mellan arbete och fritid har tunnats ut. Alkohol i relation till arbete har blivit vanligare, beroende pĂ„ förĂ€ndringar i alkoholattityden. Även organisationer har anammat alkoholen som ett sĂ€tt att umgĂ„s framförallt genom ?afterwork?. Arbetsplatser Ă€r dĂ„liga pĂ„ att informera ut sin alkoholpolicy.

Ca 51% av den svenska befolkningen engagerar sig i ideellt arbete. Ca 600 miljoner timmar ideellt arbete lÀggs ned varje Är, eller ca 350 000 heltidsarbeten. Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en djupare förstÄelse och kunskap om mÀn och kvinnors motiv till deras ideella arbete. För att erhÄlla detta har i studien anvÀnts en kvalitativ ansats. Uppsatsen Àr avgrÀnsad till kvinnor och mÀn som arbetar ideellt i Norrbotten, samt utför frivilligt arbete inom ideella föreningar.

Ca 51% av den svenska befolkningen engagerar sig i ideellt arbete. Ca 600 miljoner timmar ideellt arbete lÀggs ned varje Är, eller ca 350 000 heltidsarbeten. Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en djupare förstÄelse och kunskap om mÀn och kvinnors motiv till deras ideella arbete. För att erhÄlla detta har i studien anvÀnts en kvalitativ ansats. Uppsatsen Àr avgrÀnsad till kvinnor och mÀn som arbetar ideellt i Norrbotten, samt utför frivilligt arbete inom ideella föreningar.

Syftet med denna studie var att utveckla kunskap om lÀrares uppfattningar kring arbetet med bedömningar i musikÀmnet i Ärskurs 6. Som metod anvÀndes en kvalitativ ansats med intervjuer, observation av en musiklektion samt betygsstatistik och studium av kommentarer till utvecklingssamtal. Undersökningen visade olika strategier som musiklÀrarna anvÀnde för sin betygsÀttning. Hur de dokumenterat elevers lÀrande och kommunicerat det med elever och förÀldrar. Den visar ocksÄ hur de konstruerat Àmnets legitimitet som balans och lustfylld aktivitet.

Syftet med denna uppsats har varit att tydliggöra hur de svenska lÀroböckerna som behandlade ÀmnesomrÄdena historia och religionskunskap för högstadieskolan har förÀndrat sitt sÀtt analysera samt framföra sitt budskap till eleverna. En granskande kvalitativt, kritisk och komparativ metod har anvÀnds för att uppnÄ detta mÄl. De forskningsfrÄgor som har legat till grunden för detta arbete har försökt ta vid dÀr professor HÀrenstams arbeten slutade, för att pÄ sÄ sÀtt slutföra det arbete som han pÄbörjade för lÀngesedan. Arbetet har slutligen försökt visa att objektivismen hos lÀroboksförfattarna att skildra ÀmnesomrÄdet islam inte fick sin egentliga start först efter den 11:e september 2001. Slutligen mÄste det nÀmnas att detta arbete Àven lÀgger grunden för vidare undersökning av kommande lÀroböcker som behandlar ÀmnesomrÄdet islam för högstadiet..

Bakgrund: Företagens sociala ansvar, eller CSR, Àr ett begrepp som anvÀnds allt oftare i det svenska nÀringslivet. Men vad Àr egentligen företagens sociala ansvar? Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att genom en empirisk belysning av företagens sociala ansvar bidra till kunskapen om det sociala ansvaret ur ett företagsetiskt perspektiv. Genomförande: Vi har genomfört tretton intervjuer med representanter för svenska företag och deras intressenter. Slutsatser: Vi har funnit en i mÄnga avseenden homogen syn bland svenska företag samt deras intressenter pÄ vad företagens sociala ansvar Àr.