Studien syftar till att se hur personlighet, söka-arbete self-efficacy och locus of control pÄverkas av arbetslöshet. Personlighet mÀts enligt Costa & MacCraes fem-faktor modell och avser dimensionerna extroversion, neuroticism, öppenhet, trevlighet och samvetsgrannhet. Hypotesen Àr att det finns skillnad mellan nyarbetslösa och lÄngtidsarbetslösa avseende personlighet, söka arbete self-efficacy och locus of control. FrÄgeformulÀr innehÄllande pÄstÄende om ovanstÄende faktorer besvarades av en grupp nyarbetslösa och en grupp lÄngtidsarbetslösa. Resultatet visar inga signifikanta skillnader avseende personlighet och söka arbete self-efficacy mellan grupperna.

VÄr uppsats Àr en kvalitativ studie som bygger 8 semistrukturerade intervjuer, som genomförts under en resa i Indien med Ätta professionella som arbetar med socialt arbete inriktat pÄ barn. Syftet med uppsatsen Àr att belysa synen pÄ barn bland ett antal socialarbetare och deras bild av synen pÄ barn i det indiska samhÀllet. Studien har för avsikt att urskilja vilka olika tankesÀtt och faktorer som pÄverkar synen pÄ barn. I detta vill vi Àven i viss mÄn se till hur synen har förÀndrats över tid i samhÀllet och bland socialarbetare. FrÄgestÀllningarna Àr som följer:- Vad har socialarbetare i Indien för syn pÄ barn utifrÄn aspekter som barns bÀsta, barns rÀtt till att uttrycka sin Äsikt och barn som subjekt, objekt och aktör?- Hur beskriver socialarbetare synen pÄ barn och barns situation i det indiska samhÀllet?- Vilka faktorer Àr det som pÄverkar synen pÄ barn bland socialarbetare och synen pÄ barn i samhÀllet?IntresseomrÄdena och aspekter som frÄgestÀllningarna tar upp, behandlas, analyseras och kopplas till variabler som kön, klass och Älder och till FN:s barnkonvention, det nya paradigmet inom barnforskning och teorin utvecklingsekologi.Resultatet visar att arbeta efter barns bÀsta och att lÄta barnet uttrycka sig, Àr nÄgot som socialarbetarna influeras av och som pÄverkar deras syn pÄ barn.

Aktivitetsgarantin Àr ett arbetsmarknadspolitiskt program som startades i Sverige den första augusti Är 2000. I den hÀr uppsatsen skattas aktivitetsgarantins effekt pÄ sannolikheten att erhÄlla arbete. För att utvÀrdera den genomsnittliga effekten anvÀnds en matchningsestimator eftersom programmet inte hade en experimentell utformning. De empiriska resultaten Àr nÄgot varierande, men ett entydigt stöd för att deltagande i aktivitetsgarantin medför ökad sannolikhet till arbete Àr svÄrt att finna. DÀremot visar det sig att om arbetslösheten fortgÄr under Ätminstone 6 mÄnader efter samplingsperioden hittas positiva effekter av deltagande i aktivitetsgarantin..

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om undervisning i svenska som andrasprÄk har effekt pÄ elevers ordförrÄd, och för det ÀndamÄlet genomförde 44 elever ett ordkunskapstest. Informanterna kommer frÄn en skola i en medelstor stad i södra Sverige. De har vistats olika lÀnge i Sverige (3?14 Är). Testet bestod av Ätta övningar som eleven arbetade med individuellt under 45?60 minuter, och det utfördes vid tvÄ tillfÀllen: pÄ vÄrterminen och höstterminen.

Syftet med mitt arbete Àr att fÄ en fördjupad insikt i en lÀrares arbete, och fÄ kunskap om hur stress och utbrÀndhet kan pÄverka arbetet som lÀrare. För att fÄ denna förstÄelse har jag intervjuat en manlig lÀrare, Ove. Han har arbetat som lÀrare i fyrtio Är. Genom att anvÀnda mig utav livsberÀttelsemetoden har jag fÄtt tagit del av hans erfarenheter. I hans berÀttelse framkommer det att stress var inledningsvis nÄgot som var positivt för hans arbete.

Sammanfattning I den hÀr studien har jag valt att, utifrÄn ett lÀrarperspektiv i skolÄr 1-2, studera arbetsformen Eget arbete. En av grundtankarna bakom arbetsformen Àr att eleverna planerar sina arbetsuppgifter och att de sjÀlva ansvarar för att de blir utförda inom en bestÀmd tid. Det finns forskning som har ifrÄgasatt arbetsformen och som visar pÄ att Eget arbete Àr en av olika faktorer som pÄverkat elevers försÀmrade Àmneskunskaper sedan början av 1990-talet. Syftet med denna undersökning Àr att skapa större insikt i hur vi ökar möjligheterna till att elever fÄr sina behov tillfredstÀllda under lektioner med Eget arbete i skolÄr 1-2. Samt att undersöka i hur stor utstrÀckning eleverna ges möjlighet till inflytande över arbetsuppgifterna och till socialt samspel under lektioner med Eget arbete. Undersökningen syftar ocksÄ till att undersöka vilka strategier lÀrare har för att hjÀlpa de elever som har svÄrighet att arbeta sjÀlvstÀndigt. I undersökningen har jag gjort intervjuer med tio lÀrare frÄn nio olika skolor.

Syftet med undersökningen har varit att studera hur ett antal elever pÄ IV-programmet med matematiksvÄrigheter har upplevt sin matematikundervisning i grundskolan. En kvalitativ metod i form av intervjuer anvÀndes. Studien har haft en retrospektiv karaktÀr dÀr eleven i efterhand har sett tillbaka pÄ vad som hÀnt i grundskolan och matematikundervisning. Eleverna som intervjuades var tio stycken, 16-19 Är gamla. I analysen av resultatet framkom att elevernas matematikupplevelser ofta överskuggades av andra minnen.

Detta examensarbete Àr en studie i hur man kan utforma en multifunktionell trÀningslokal, dÀr rummet ska fungera optimalt under bÄde livliga och lugna gymnastiska aktiviteter. MÄlsÀttningen har varit att skapa ett designförslag som ska ge de rÀtta förutsÀttningarna och möjligheterna för sÄvÀl ledare som deltagare.  Arbetet har utgÄtt ifrÄn den multifunktionella trÀningslokalen Lilla Hallen pÄ Vilsta Motionscenter i Eskilstuna, som har efterfrÄgat en ny designlösning. Detta för att trÀningslokalen Àr i behov av att förstÀrka sitt syfte pÄ ett kommunikativt och strukturerat sÀtt samt kunna bidra i konkurrensen med andra trÀningsanlÀggningar.Studien har baserats pÄ teorier kring uppmÀrksamhet, gestaltlagar, fÀrg, ljus och kontrast, form och funktion, ikoner och konturer samt ljud. De metoder som har tillÀmpats Àr rumsanalys, intervju, introspektion och referensobjekt.

Syftet med forskningen Àr att ta reda pÄ hur en personaladministratörs vardagliga arbete ser ut samt att undersöka om en personaladministratörs vardagliga arbete handlar om paragrafrytteri. För att fÄr svar pÄ syftet genomfördes den kvalitativa forskningsmetodens deltagande observation och intervju. I tvÄ dagar observerade jag en personaladministratörs vardagliga arbete och dÀrefter genomförde jag intervjun. I denna uppsats har jag redovisat resultatet sÄ teorilöst som möjligt för att lÀsaren skall fÄ en helhetsförstÄelse av hur en personaladministratörs vardagliga arbete kan se ut. I undersökningen fann jag att personaladministratörens arbetsuppgifter Àr bland annat att ta fram underlag för strategiska program och policyprogram, avtalstolkning, lönefrÄgor, lönekartlÀggning, ekonomi samt hjÀlpa övriga anstÀllda i olika frÄgor inom det personaladministrativa omrÄdet.

Hur vi trÀnar och hur vi motiveras till att trÀna Àr mycket individuellt. Vissa Àr lagindivider och trivs bÀst i grupp dÀr man kan hÄlla motivationen uppe emellan sig, andra Àr ensamvargar och trÀnar helst utan sÀllskap. Vad vi Àn vÀljer att göra Àr det viktigaste att vi rör pÄ oss, detta Àven nÀr vi nÄr en högre Älder. Syftet med studien Àr att undersöka vilka motivationsfaktorer som Àr mest betydelsefulla för seniorer  till att delta i grupptrÀning. Vi utförde en kvantitativ undersökning pÄ ett trÀningscenter dÀr vÄr enkÀt innehöll frÄgor kring motivation av fysiska, psykiska och sociala faktorer samt vad som leder till att seniorer oftare deltar i grupptrÀning.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka huruvida tillÀgget i Grundskoleförordningen 7 kap. 2 §, gÀllande att lÀraren vid utvecklingssamtalet skall i en framÄtsyftande individuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven skall nÄ mÄlen, har varit ett stöd för lÀrarna i deras arbete och om det lett till ett gemensamt arbete pÄ deras respektive skolor. UtifrÄn resultatet av intervjuer med lÀrare och skolledare pÄ tvÄ skolor samt genom att söka i aktuell litteratur och forskning har vi dragit vÄr slutsats. Det finns inget svar som Àr gemensamt för alla, tvÄ av lÀrarna anser inte att tillÀgget i Grundskoleförordningen 7 kap. 2 § tillfört dem nÄgot nÀr det gÀller deras arbetssÀtt medan de andra tycker att det hjÀlpt dem att strukturera och organisera sitt arbete.

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) leder till ökat energibehov, relaterat till ökat andningsarbete och brister i nÀringsintag Àr vanligt hos patienter med KOL. NÀringsmÀssigt stöd för patienter med KOL, som lider av nutritionsproblem, Àr en viktig del av omvÄrdnaden vid KOL.Syftet var att beskriva och jÀmföra nutritionsstatus, lungfunktion och boendesituation hos patienter med KOL inom primÀrvÄrd.Studien har en beskrivande och komparativ design och genomfördes som en tvÀrsnittsstudie. Urval och datainsamling baserades pÄ en tidigare studie och studiegruppen innehöll 81 deltagare. För att bedöma nutritionsstatus anvÀndes bedömningsinstrumentet Mini Nutritional Assessment (MNA).Resultatet visade att de inkluderade patienterna med KOL, som var ensamboende, bedömdes ha sÀmre nutritionsstatus Àn de icke ensamboende. JÀmförelsen mellan lungfunktion och nutritionsstatus visade inget signifikant samband.

I följande studie har vi valt att studera vad som menas med strategiskt HR-arbete, bÄde som ideal samt i mer konkreta termer. Begreppet strategiskt HR-arbete Àr vÀl anvÀnt inom dagens organisationer, men den egentliga innebörden av begreppet rent konkret Àr mer diffust. Syftet med studien Àr mer precist att beskriva och konkretisera HR-personers egen uppfattning kring vad det innebÀr att arbeta strategiskt inom HR samt försöka förstÄ vad det innebÀr i praktiken.En enkÀt har skickats ut till 50 personer. 20 personer svarade och svaren analyserades med utgÄngspunkt ifrÄn den teoretiska referensram som vi anvÀnt oss utav.I teorin beskrivs den historiska utvecklingen av HR-arbete, och vi beskriver de betydelsefulla begreppen PA, HR, HRM och SHRM som ofta förekommer inom HR. Teorikapitlet avslutas med vÄr egen modell, vilken vi sammanstÀllt utifrÄn den litteratur vi tagit del av.

Syftet med uppsatsen var att kartlÀgga och granska olika insatser som gjorts inom ramen för statsbidraget för ?lÀsa, skriva, rÀkna? Är 2009, vid fyra gotlÀndska skolor.  Fokus var pÄ hur elever i skolÄr 1-3 och i behov av sÀrskilt stöd kan bli hjÀlpta av dessa insatser. Empirimaterialet samlades in med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger och rektorer samt analys av ÄtgÀrdsprogram upprÀttade för elever i behov av stöd i svenska eller matematik pÄ skolorna.  Resultaten visade att informanterna vÀlkomnade denna satsning pÄ de yngre barnen.

Syftet med studien var att undersöka vad som motiverar arbetslösa deltagare i AMA Arbetsmarknads verksamhet Jobbcentrum att söka ett arbete. Ett annat syfte var ocksÄ att undersöka om AMA hjÀlper dessa deltagare att motiveras och kunna ÄtervÀnda till den ordinarie arbetsmarknaden. Tidigare forskning inom omrÄdet har ofta fokuserat pÄ samband mellan arbetssökarbeteende och de arbetslösas förvÀntningar pÄ och vÀrderingar av arbete. Motivation sÀgs vara pÄverkad utifrÄn sÄvÀl inre som yttre faktorer. VÄra teoretiska utgÄngspunkter har varit Becks teori om risksamhÀllet samt tvÄ motivationsteorier, dels en teori om förvÀntningar och dels en teori om sjÀlvbestÀmmande.