Bakgrund: Bland alla personer som insjuknar i stroke, Àr en femte del yngre Àn 65 Är och 5 % Àr yngre Àn 55 Är. Efter stroke krÀvs ofta stora rehabiliteringsinsatser. Enligt flera studier och rapporter om personer i yrkesverksam Älder som insjuknar i stroke kan mindre Àn hÀlften ÄtervÀnda till förvÀrvsarbete. Problemformulering: Yngre personer med stroke kan uppleva att deras behov inte Àr tillgodosedda gÀllande rehabilitering och ÄtergÄng till arbete. Syfte: Att kartlÀgga vad som pÄverkar yngre strokepatienters ÄtergÄng till arbete.

Den hÀr undersökningen Àr ett resultat av ett uppdrag frÄn Vindelns folkhögskolas allmÀnna linje i UmeÄ som undersöker deltagarnas uppfyllelse av mÄluppfyllelse och skolmiljö.För att undersöka frÄgestÀllningarna gjordes en fallstudie dÀr bÄde intervjuer och enkÀter genomfördes.Undersökningen utgÄr frÄn sociokulturell teori och forskning kring skolmiljö, demokrati, elevinflytande och tidigare studier pÄ mÄluppfyllelse och miljöbeskrivning frÄn folkhögskola.Undersökningen visade att kursen som undersöktes prÀglades av sociokulturellt lÀrande och inte fungerade tÀmjande. Deltagarnas upplevelser Àr i mycket hög grad positivt bÄde nÀr det gÀller mÄluppfyllelse och hur de beskriver skolmiljön. Resultatet kring mÄluppfyllelse stÀmmer vÀl överens med tidigare studier och var i vissa fall Ànnu mer positivt Àn folkbildningsrÄdets rikstÀckande studier. MÄlet kring ökade kontakter kring nÀrsamhÀllet uppfylldes inte i lika hög grad. Resultatet kring hur deltagarna uppfattade miljön visade hur deltagarna talade positivt om den heterogena gruppen som trygg och utvecklande.

Syftet med vÄr studie Àr att skapa en handledning för pedagoger om hur det gÄr att pÄbörja ett arbete med hbt-frÄgor i skolan dÄ vi idag lever i ett samhÀlle dÀr diskriminering, krÀnkningar och homofobi samexisterar med toleransen av samkönade Àktenskap, könsbyten samt hbt-frÄgor. Det Àr denna paradox vi valt att belysa och utgÄ ifrÄn i vÄr studie. VÄr frÄgestÀllning Àr följande: PÄ vilket sÀtt kan pedagoger pÄbörja ett arbete med hbt-frÄgor för att frÀmja visionen om en skola för alla? LitteraturgenomgÄngen beskriver vad tidigare forskning och artiklar sÀger om lÀrarens roll kring hbt-frÄgor i skolan och om hur klimatet kring dessa frÄgor Àr samt vad skollag och styrdokument pÄvisar. Vi presenterar normkritisk pedagogik som en teoretisk utgÄngspunkt för hur pedagoger kan arbeta med ett hbt-perspektiv i undervisningen. I vÄr studie har vi valt att anvÀnda oss av textanalys som metod för att fÄ fram ett resultat gÀllande vÄr frÄgestÀllning. Vi har analyserat metodmaterial för ett arbete med hbt-frÄgor riktade till pedagoger.

Bakgrunden: Sinne för humor Àr individuellt, Àr en del av personligheten samt kan vara ett viktigt verktyg i omvÄrdnadsarbetet. Humor kan vara en gratis medicin som rÀtt anpassad kan ha positiva effekter pÄ patienten som att lindra smÀrta, ge avslappning och hjÀlpa patienten att skapa distans till svÄrigheter. Trots det inbjuder sÀllan sjuksköterskan till humor med patienten i omvÄrdnadsarbetet. Syftet var att beskriva sjuksköterskans möjligheter till och anvÀndning av humor i omvÄrdnadsarbetet. Metod för fördjupningsarbetet var en allmÀn litteraturstudie baserad pÄ 11 kvalitativa och kvantitativa artiklar.

Studier pÄ universitetsnivÄ omfattar oftast mycket eget ansvar och individuellt arbete. PÄ samma gÄng hörs röster om kollaborativt lÀrande och gruppkognition dÀr studenter lÀr bÀttre nÀr de arbetar tillsammans. I min förstudie intervjuas 4 studenter pÄ det systemvetenskapliga programmet vid IT-universitetet i Göteborg om sitt laptopanvÀndande i skolan. I intervjun framkommer de att mÄnga av studenterna i Ärskursen pÄ eget initiativ startat kollaborativa mötesplatser för att kunna arbeta och diskutera tillsammans med sina klasskamrater online utan lÀrares interaktioner. Efter vidare undersökning framkommer det att sÄdana mötesplatser finns hos alla de tre Ärskurserna pÄ det systemvetenskapliga programmet.

Bakgrund: SamhÀllet idag gÄr mot en allt större blandning av mÀnniskor frÄn olika etniska bakgrunder och med skilda sprÄk. SjukvÄrden har samma skyldigheter att möta behovet hos dessa grupper som den övriga befolkningen, vilket stÀller andra krav pÄ sjuksköterskan.  Syfte: Syftet var att utifrÄn ett patientperspektiv belysa invandrares upplevelser av transkulturell omvÄrdnad med fokus pÄ kommunikation. Metod: Litteraturöversikt med induktiv ansats. Resultat: Resultatet visade att mÄnga invandrare möter svÄrigheter ifrÄga om att komma i kontakt med vÄrd och att de ibland upplever diskriminering frÄn vÄrdpersonal.

I ett audionomperspektiv gjordes en litteraturstudie av transponering av frekvenser som teknik i hörapparater. Relevant information frÄn vetenskapliga artiklar valdes för att beskriva nÀr det kan vara aktuellt med denna anpassning och vilka ljudsituationer som kan förbÀttras. Vid frekvenstransponering flyttas inkommande frekvenser frÄn ett frekvensomrÄde till ett annat frekvensomrÄde vid utsignal. Flera tidigare studier har gjorts med olika anpassningar av denna teknik och de flesta av dem visade pÄ problematik, t ex ett alltför onaturligt ljud. Senare studier visade pÄ att tekniken kan passa för personer med svÄra diskantnedsÀttningar dÀr förstÀrkning inte rÀcker till, men att det var viktigt att anpassa tekniken individuellt och att trÀna pÄ anvÀndandet.

SAMMANFATTNING Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) har stor betydelse för studenternas lÀrande och krÀver samordning mellan universitet och vÄrdenheter. Förklaringsgrunder och problematisering av praktiskt lÀrande Àr inte lika vanligt förekommande som att studera teoretisk förstÄelse . Det finns behov av pedagogisk utveckling av VFU. Syfte: Syftet med denna studie var att studera sjuksköterskestudenters uppfattning om mÄluppfyllelse gÀllande hÀlsofrÀmjande arbete, vid VFU i primÀrvÄrden. Metod: En deskriptiv, kvalitativ design anvÀndes med fenomenografisk ansats.

Inom demensvÄrd Àr en trygg miljö av betydelse för mÀnniskor med demens. Det anvÀnds bÄde medicinsk och terapeutisk behandling för att öka vÀlbefinnande hos personer med demens. För att tillÀmpa musik och musikterapi i vÄrden Àr det viktigt att ha kunskap om dess betydelse för personer med demens. NÀr en person insjuknar i demens förÀndras dennes liv och det medför ett vÀxande behov av omvÄrdnad. Personer med demens förmÄga att kommunicera försÀmras och samspelet med omgivningen minskar.

Denna kandidatuppsats undersöker vilka upp­fattningar sjuksköterskor och homo­sexuella mÀn har kring reglerna för blodgivning, med inriktning pÄ att homosexuella mÀn i praktiken inte fÄr donera blod. Studien har genomförts med kvalitativ intervju som metod.Resultatet framhÀver att mina informanter klassificerat blod och mÀnniskor olika, dÀr bÄde utlÀndskt blod och svenskt blod rangordnas efter potentiell risk för smitta. Sjuksköterskorna och de homosexuella mÀnnen hanterar Àven reglerna olika, dÀr sjuksköterskorna lÀgger ett större fokus pÄ att skydda de som ska fÄ blodet. Samtidigt anser de i likhet med de homosexuella mÀnnen att reglerna Àr diskriminerande och bygger pÄ fördomar om att homosexuella mÀn skulle bete sig mer riskfyllt Àn andra i samband med smitta. Egentligen gÄr det inte med sÀkerhet att veta om nÄgon Àr Àrlig nÀr de besvarar hÀlsodeklarationen som ska hjÀlpa blodcentralen att sÄlla bort olÀmpliga donatorer.Bloddonation frÄn homosexuella mÀn gÄr att se frÄn olika hÄll och Àr dÀrför ett komplext Àmne utan ett lÀtt svar, dÄ tekniken inte kan upptÀcka smitta omedelbart frÄn smittillfÀllet.

Polisen trÀffar pÄ mycket ungdomar i det dagliga arbetet. Vi har genom intervjuer undersökt hur polisen i GÀvle och BorlÀnge arbetar med ungdomar. Vi har Àven tittat pÄ genom enkÀter vad ungdomar i tvÄ niondeklasser tycker om polisen. Lagstiftning som kan vara aktuell i Àmnet berörs. VÄr tanke med detta arbete var att försöka komma fram till nÄgra bra enkla arbetsmetoder polisen kan arbeta efter.

Syften med vÄr studie var att undersöka begreppet utanförskap och dess koppling tillvissa bostadsomrÄden. Vi intervjuade personer verksamma inom socialt arbete, och medstrategiskt ansvar för att implementera politiska direktiv gÀllande att bryta utanförskapet.Undersökningen genomfördes med semistrukturerade kvalitativa intervjuer samt enfokusgruppintervju, och informanterna tillfrÄgades om sina uppfattningar om begreppenutanförskap och utanförskapsomrÄden. Vi fann att informanterna definierade utanförskapsbegreppetgenom att prata om vad utanförskap inte Àr. Ett motsatsförhÄllande uppvisadesi resonemang kring innanförskapet och dess bestÄndsdelar. Informanterna uppgavÀven delaktighet som en motsats till utanförskap, och arbete som en viktig komponenti delaktigheten.

Palliativ vĂ„rd benĂ€mns ofta som vĂ„rd vid livets slutskede och förekommer i hemmet, pĂ„ hospice, palliativa enheter eller sjukhus. År 2003 avled ca 35 000 personer av 80 000 avlidna pĂ„ sjukhus i Sverige. Palliativ vĂ„rd Ă€r en komplex omvĂ„rdnadssituation dĂ„ sjuksköterskor behöver bemöta sĂ„vĂ€l patientens som de nĂ€rstĂ„endes behov. NĂ€rstĂ„ende har behov av ett individuellt anpassat stöd och önskar mer information och delaktighet i vĂ„rden. Kommunikationen kan för sjuksköterskorna upplevas som svĂ„rt och stressande.

Uppsatsen beskriver sex lÀrares arbete med konflikter och konflikthantering. Den visar att de arbetar mycket aktivt med konflikthantering och att de lÀgger stor vikt vid det förebyggande arbetet. Den verbala kommunikationen fÄr mycket stort utrymme i deras arbete. Flera av lÀrarna tar under intervjuerna upp den inre konflikt som ofta uppstÄr dÄ de tvingas vÀlja mellan undervisning och konflikthantering. Resultaten pekar mot att de erfarna lÀrarna Àr mer grupporienterade och de nyutbildade mer uppgiftsorienterade i det hÀr avseendet.

Studiens syfte Àr att fÄ kunskap om hur den inre organisatoriska kontexten kan pÄverka förstalinjechefers ledarskapsbeteende gentemot understÀllda och hur den inre kontexten kan pÄverka ledarskapseffektiviteten.Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsansats dÀr tre stycken avdelningschefer samt en HR-chef i en organisation har intervjuats.Studien fokuserar pÄ hur kontexten pÄverkar, begrÀnsar, förstÀrker eller styr en organisations avdelningschefer till att anvÀnda en viss form av ledarstil eller beteende. De ledarstilar vi har utgÄtt frÄn Àr ett uppgiftsorienterat- samt relationsorienterat ledarskap. I studien har vi funnit att den inre kontextens variabler pÄverkar bÄde ett uppgiftsorienterat- och ett relationsorienterat ledarskapsbeteende hos avdelningschefer. Vi har kunnat urskilja hur variabler i den inre organisatoriska kontexten pÄverkar avdelningschefers ledarskapsbeteende Àr individuellt. I studien har vi anvÀnt engagemang samt sjukskrivningsstatistik hos de understÀllda som mÄtt pÄ ledarskapseffektivitet.