Syftet ?r att utforska matematikgruppens gemensamma kunskapsproduktion och holistiska f?rst?else f?r kunskapsomr?det ?sexualitet, samtycke och relationer? som en integrerad del av matematikundervisningen. Den syftar vidare till att bidra med att belysa villkoren f?r matematikgruppens kunskapsproduktion och bepr?vande av erfarenheter genom kommunikativa och demokratiska arenor. Som studiens teoretiska ramverk anv?nds Teorin om praktikarkitekturerna (TPA), f?r att analysera matematikgruppens villkor genom s?gande, g?rande och relaterande, samt identifiera de arrangemang som m?jligg?r och begr?nsar matematikl?rarnas gemensamma kunskapsproduktion. Pragmatismen och Deweys kunskapsteori anv?nds i studien f?r att analysera och diskutera resultatet utifr?n att se l?randet som en aktiv, erfarenhetsbaserad och social process. Aktionsforskning som studiens metodologiska ansats bidrar till att f?r?ndringar iscens?tts och studeras systematiskt i syfte att matematikgruppen tillsammans n?r en djupare f?rst?else och kunskap om ?sexualitet, samtycke och relationer?.

Bakgrund Stressrelaterad oh?lsa ?r den sjukskrivningsorsak som ?kar mest och utmattningssyndrom ?r en av de vanligaste diagnoserna. Symtom p? utmattning g?r det sv?rt att klara arbete, fritidsaktiviteter, hush?llsaktiviteter och annat som kan vara meningsfullt att utf?ra. Arbetsterapeuter har kunskap om vardagens aktiviteter och hur dessa interagerar med person och milj?. Eftersom arbetsterapeuter m?ter denna m?lgrupp i prim?rv?rden ?r det av vikt att utforska deras resonemang kring vad de kan bidra med i rehabiliteringsprocessen.

Undersökningen Àr utförd med hjÀlp av kvalitativa forskningsstrategier, dÀr tvÄ metoder valts ut för att anvÀndas som komplement till varandra. En del genomförde eleverna individuellt genom att rita vars en teckning och den andra delen var en gruppinteraktion som spelades in och transkriberades. Syftet var att ta reda pÄ vilka tankar elever mellan nio och elva Är har om framtiden om 25 Är, med fokus pÄ miljö, samt att undersöka hur de pratar om detta. Vidare har vi tittat pÄ handlingskompetensens betydelse i utbildning för hÄllbar utveckling och hur handlingskompetens kan uppnÄs. Undersökningen gjordes i tre klasser pÄ tvÄ olika skolor och resultatet visar att drygt en femtedel av de elever som deltog pÄ nÄgot sÀtt tog upp miljön nÀr de redogjorde för sina tankar om framtiden om 25 Är.

Detta arbete handlar om förÀldrars engagemang och delaktighet i skolans arbete pÄ en svensk kommunal skola jÀmfört med en svensk utlandsplacerad privatskola. Genom en enkÀtundersökning har vi fÄtt en bild av hur förÀldrar och lÀrare pÄ skolorna ser pÄ engagemanget. Syftet med arbetet Àr att undersöka pÄ vilka sÀtt förÀldrarna engagerar sig i skolans arbete och vilka skillnader och likheter det finns mellan de bÄda skolorna. Resultatet visar att de tvÄ skolorna skiljer sig Ät genom att förÀldrarna pÄ den utlandsplacerade privatskolan har mer tid att engagera sig i barnens skolgÄng. FörÀldrarna pÄ bÄda skolorna tycker dock att det Àr mycket viktigt att engagera sig i skolans arbete, för barnens bÀsta..

HjÀrtsvikt Àr en sjukdom som krÀver god egenvÄrd för att bevara hÀlsa och livskvalitet. Kunskap och motivation hos hjÀrtsviktspatienterna har visat sig kunna ge bÀttre förutsÀttningar till en ökad egenvÄrd. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur information och undervisning pÄverkar följsamhet till behandling, egenvÄrd och vÀlbefinnande hos personer med kronisk hjÀrtsvikt samt hur sjuksköterskans undervisning kan bidra till förbÀttrad hÀlsa och minskad ÄterinlÀggning pÄ sjukhus. Metoden var en litteraturstudie baserad pÄ tio vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att undervisning via sjuksköterske-baserade hjÀrtsviktsmottagningar gav ökad kunskap och ökat egenvÄrdsbeteende.

Uppsatsen handlar om hur flersprÄkiga elever integreras och inkluderas i en mÄngkulturell skola. Fyra olika lÀrare intervjuades efter en frÄgemanual dÀr samma frÄgor stÀlldes till alla intervjuade. Resultat visade att samtliga lÀrare prioriterade inkludering av flersprÄkiga och nyanlÀnda elever för att pÄskynda deras integration i den svenska skolan. LÀrarna lyfte ocksÄ fram vikten av en god modersmÄlsundervisning samt studiehandledning för att individuellt stödja eleverna och möjliggöra inlÀrning och förstÄelse för dem. Samtliga lÀrare pÄpekade vidare att ett gott samarbete med och engagemang frÄn hemmet och förÀldrarna Àr av stor betydelse för en framgÄngsrik integration i skolan.

Bröstcancer Àr idag en vanlig sjukdom bland kvinnor och cytostatikabehandlingen Àr den behandling mÄnga upplever som pÄfrestande. Syftet med studien Àr att beskriva kvinnor med bröstcancers upplevelse och livskvalité under och efter behandling med cytostatika. I studien har dessa kvinnors livskvalité, vÀlbefinnande, lidande och livsvÀrld belysts i samband med cytostatikabehandling. En kvalitativ litteraturstudie inspirerad av Graneheim och Lundman gjordes utifrÄn sju vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom det att kvinnor upplevde sin sjukdom och behandlingen individuellt, men att nÄgot sorts lidande alltid fanns.

Sammanfattning Bakgrund: Typ 1 diabetes Ă€r en av de vanligaste kroniska sjukdomarna bland barn. MĂ„let för all diabetesbehandling hos barn Ă€r att normalisera blodsockernivĂ„n för att undvika senkomplikationer i vuxen Ă„lder. Eftersom barnet tillbringar en stor del av dagen i skolan sĂ„ behöver behandlingen fungera bra under skoldagen. År 2008 uppgav barndiabetesteam i Sverige att ca 50 % av alla barn med diabetes i lĂ„g- och mellanstadiet inte fĂ„r ett tillrĂ€ckligt stöd i sin diabetesbehandling i skolan. En funktion som diabeteskonsulent har testats i Jönköpings lĂ€ns landsting under tvĂ„ Ă„r för att erbjuda kunskaper som skolpersonal behöver angĂ„ende diabetes.Syfte: Att beskriva diabeteskonsulentens möjlighet att pĂ„verka de stöd som barn med typ 1 diabetes fĂ„r i skolan.

I bakgrunden beskrivs begreppen smÀrta och postoperativsmÀrta tillsammans med Travelbees vÄrdteori. Den postoperativa smÀrtupplevelsen Àr alltid unik och bör behandlas individuellt. Det förekommer stora variationer i smÀrtupplevelse, analgetika behov och behandlingseffekt hos patienter. Syftet Àr att belysa patienters upplevelser av postoperativ smÀrta. Metoden för uppsatsen Àr en litteraturstudie dÀr kvalitativt vetenskapliga artiklar har anvÀnts.

Bakgrund: Palliativ hemsjukvÄrd utgÄr frÄn ett helhetsperspektiv nÀr det gÀller sÄvÀl den sjuke som de anhöriga och vÄrden ges av ett tvÀrprofessionellt team. Detta sker vid en tidpunkt dÄ det inte lÀngre Àr möjligt att bota patienten utan dÄ det istÀllet handlar om att lindra. Enligt forskning kommer befolkningen att bli allt Àldre med tiden och de som Àr sjuka lever lÀngre samt fler patienter önskar att fÄ vÄrdas och dö hemma. DÀrför kommer behovet av fler sjuksköterskor som arbetar med palliativ hemsjukvÄrd att öka.Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att arbeta i palliativ hemsjukvÄrd. Metod: Litteraturöversikt anvÀndes som metod för att sammanstÀlla befintlig forskning inom Àmnet. Studien byggde pÄ nio vetenskapligt granskade vetenskapliga artiklar.

Musik Àr en stor del av digitala spel och kan anvÀndas i flera syften. Vi har i denna uppsats undersökt hur sex olika plattformsspel anvÀnder musik för att karaktÀrisera olika platser i spelvÀrlden. Vissa av dessa platser, till exempel bossbanor, karaktÀriseras Àven av ett visst spelmoment, dÀrför har vi Àven undersökt ifall musiken förÀndras i samband med en förÀndring i gameplay. Den musikaliska komponent vi fokuserat pÄ Àr tempo. De spel vi analyserat kommer frÄn ett brett spektrum inom tvÄ generationer, tre som anses vara klassiker för sina respektive plattformar och tre moderna titlar.

Syftet med studien var att studera hur typsnitt uppfattas, och sĂ€rskilt hur dessa uppfattningar pĂ„verkas av illustrationer med varierande innehĂ„ll. Stimuli skapades genom att kombinera 3 olika illustrationer och 5 olika typsnitt, totalt 15 stimuli. Försöksgruppen bestod av 18 personer, 11 kvinnor och 7 mĂ€n. Åldersspannet var frĂ„n 22 till 67 Ă„r. Deltagarna fick individuellt markera pĂ„ skattningsskalor hur varje stimuli uppfattades, efter 7 olika dimensioner.

VÄrt syfte Àr att se hur begreppet socialt arbete konstrueras genom tal och text, av studenterna pÄ socialarbetarprogrammet Högskolan Dalarna. Detta har vi gjort genom att titta pÄ hur diskursen socialt arbete ser ut hos studenterna pÄ termin ett respektive termin fem. Vi kommer att titta pÄ frÄgestÀllningarna ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv för att se hur studenterna med hjÀlp av sprÄket konstruerar innebörden av begreppet socialt arbete. Vi gjorde sex stycken semistrukturerade intervjuer som vi sedan har analyserat genom ett diskursanalytiskt perspektiv. Vi har anvÀnt oss av Norman Fairclough kritiska diskursanalys men har anpassat hans modell till vÄr undersöknings syfte och frÄgestÀllning.

En litteraturstudie om effekter av olika metoder för att frÀmja fysisk aktivitet. Examensarbete i omvÄrdnad 10p. Malmö högskola: HÀlsa och samhÀlle, utbildningsomrÄde omvÄrdnad, 2007. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa de olika metoder som anvÀnds i öppenvÄrden för att frÀmja fysisk aktivitet och om dessa har nÄgon lÄngvarig effekt. Metoden baseras pÄ en systematisk granskning och analys av Ätta vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats. Resultatet belyser de metoder som anvÀnds: rÄdgivning, teoribaserad rÄdgivning, handledd grupptrÀning eller individuellt anpassat trÀningsprogram.

Jag har under min tid som lÀrare funderat över hur man ska anpassa undervisningen i ett klassrum för alla de individuella behov som ryms dÀr. För att finna ett lÀmpligt svar pÄ ovanstÄende fundering, sÄ beslutade jag mig för att ta reda pÄ vilka olika lÀrstilar som finns. DÀrefter undersökte jag vilken som Àr min egen lÀrstil som pedagog. NÀsta steg var att göra en analys av elevernas stilar i en klass, i det hÀr fallet den som jag Àr handledare för. Slutligen ville jag, med hjÀlp av tidigare forskning och litteratur, undersöka hur kunskaper om min egen samt elevernas olika stilar kunde utnyttjas för att undervisa pÄ ett mer individanpassat sÀtt.