Mitt arbete handlar om hur lÀrare beskriver att de arbetar med den tidiga lÀs- och skrivinlÀrningen samt hur de upptÀcker och arbetar stödjande med elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter. Vidare har jag undersökt i vilken utstrÀckning lÀrarna anser att riktad specialundervisning kan hjÀlpa elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter. Slutligen har jag Àven tittat pÄ vilka likheter och skillnader som kan finnas mellan lÀrare som arbetar pÄ en kommunal skola och lÀrare som arbetar pÄ en friskola med Freinetpedagogik.Syftet med denna studie Àr att undersöka lÀrares beskrivning av hur de arbetar med lÀsinlÀrning i de lÀgre Äldrarna samt hur lÀrarna upptÀcker och arbetar med barn i lÀs- och skrivsvÄrigheter. Studien baseras pÄ kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger. Fyra pedagoger arbetar pÄ en kommunal skola och fyra pedagoger arbetar pÄ tvÄ friskolor med Freinetpedagogik.Resultatet av intervjuerna visar att samtliga lÀrare som deltagit i studien inte enbart anvÀnder sig av en metod nÀr det gÀller den tidiga lÀsinlÀrningen, utan de blandar flera metoder.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att undersöka om det ansÄgs finnas ett glapp mellan teori och praktik i sjuksköterskeutbildningen. FrÄgestÀllningarna var: 1. Vad anses vara anledningen till det eventuella glappet mellan teori och praktik i sjuksköterskeutbildningen? 2. Med hjÀlp av vilka redskap kan studenterna försöka sammanlÀnka det eventuella glappet mellan teori och praktik? Tio artiklar, som granskades enligt Polit m fl (2001) anvÀndes för att försöka fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna.

Med oss sjÀlva som exempel har vi försökt beskriva hur landskapsarkitektens designprocess kan se ut, hur vi tÀnker och jobbar i ett gestaltningsprojekt. LÀsaren ska fÄ insyn i, och förstÄelse för, designprocessens komplexitet och vilka krafter som verkar dÀr. Detta kandidatexamensarbete Àr uppdelat i tre delar. En inledande insamlingsfas dÀr vi införskaffat information som har stöttat oss i vÄrt gestaltningsarbete och i författandet av denna uppsats. Den andra fasen har bestÄtt av en designprocess dÀr vi har tagit fram ett gestaltningsförslag för Paradisparken pÄ Marstrand.

Förr hade controllern en mer analytisk och sammanstÀllande roll, men detta har kommit att förÀndras genom Ären. Decentralisering och bolagisering av företag har blivit allt vanligare, mycket pÄ grund av förÀndrade marknadsförhÄllanden. Genom mindre enheter blir det lÀttare att överblicka företagets alla delar och dÀrmed lÀttare att styra, eftersom beslut kan fattas nÀrmare marknaden. HÀr fyller controllern en viktig roll dÄ dennes uppgift Àr att hjÀlpa företagsledningen att styra företaget i rÀtt riktning genom att ta fram olika typer av beslutsunderlag, för att kunna göra det Àr placeringen viktig. Beroende pÄ vem controllern rapporterar till och vilken roll controllern har sÄ Àndras styreffekterna av dennes arbete, dessutom varierar arbetsuppgifterna med placeringen.

Under vÄr utbildning till lÀrare i tidiga Äldrar har vi fÄtt kunskap om lÀsningens betydelse för sprÄk-, lÀs- och skrivutveckling. I anslutning till vÄr verksamhetsförlagda utbildning har vi erfarit att individuell lÀsning och höglÀsning Àr ett vanligt inslag i undervisningen. Vi har sett att lÀrare oftast har som syfte och mÄl att generera kunskap nÀr det gÀller elevers individuella lÀsning och höglÀsning. VÄr nyfikenhet pÄ hur elevers lÀsvanor och upplevelser av litteratur i tidiga skolÄr uppkom dÄ vi stött pÄ flera studier som behandlar omrÄdet ur ett lÀrarperspektiv. Vi fann det dock mer intressant att se ur ett elevperspektiv eftersom man behöver gÄ till primÀrkÀllan, eleven, för att kunna utveckla och utforma undervisningen pÄ ett stimulerande sÀtt för eleven.

I FN:s konvention om barnets rÀttigheter samt i svensk lagstiftning framhÄlls tydligt att ?barnets bÀsta? ska beaktas i Àrenden som rör barn. Det finns sedan inga konkreta styrdokument som beskriver vad ?barnets bÀsta? innebÀr rent praktiskt t ex vid insatsen kontaktperson vid umgÀngestvist. VÄrt syfte blev dÀrför att i teori och i praktik undersöka vad ?barnets bÀsta? innebar vid insatsen kontaktperson vid umgÀngestvist, samt var grÀnsen gick dÄ det inte lÀngre var till ?barnets bÀsta?. Under arbetet framkom att ?barnets bÀsta? definieras vÀldigt generellt i lagstiftningen, t ex som trygghet, god omvÄrdnad och god omsorg för barnet.

Bakgrunden till undersökningen Àr den nationella handlingsplanen för handikappolitiken vars mÄl Àr att förbÀttra bemötande av mÀnniskor med funktionshinder och SISUS Nationella program, Om bemötande av mÀnniskor med funktionshinder. Statens institut för sÀrskilt utbildningsstöd, SISUS, fick Är 2000, regeringens uppdrag att verka för ökad kompetens om bemötande av personer med funktionshinder. Uppdraget grundar sig pÄ en sÀrskild utredning som tillsatts för att analysera frÄgan om bemötande mÀnniskor med funktionshinder. Utredningen kommer fram till att det finns stora brister i bemötandet av personer med funktionshinder. Upplevelserna av att kÀnna sig ifrÄgasatt, kontrollerad och krÀnkt Àr utbrett bland de mÀnniskor med erfarenheter av funktionshinder som fÄtt komma till tals i utredningen.

SjÀlvvÀrdering ? en fenomenografisk undersökning om hur gymnasielÀrare utvecklar professionalism Àr ett examensarbete som syftar till att belysa hur gymnasielÀrare utvecklar sin professionalism, det vill sÀga sina yrkesmÀssiga kunskaper. Den svenska skolan Àr mÄlstyrd, vilket innebÀr att det delvis Àr lÀrarna som skall utarbeta vÀgen till mÄlen. Det Àr dÀrför viktigt att lÀrarna har möjligheter och förmÄga att kontinuerligt utveckla sina kunskaper. SjÀlvvÀrdering har framförts i en skrivelse frÄn regeringen (2001/02: 188), samt av de bÄda lÀrarfacken (LÀrarförbundet och LÀrarnas Riksförbund 2005) som en utgÄngspunkt och ett tillvÀgagÄngssÀtt för att finna och arbeta med de sidor av sitt arbete som lÀraren vill stimulera till utveckling.

Ingrid Åkesson: Individuellt, lokalt eller allmĂ€nt folkmusikaliskt? SĂ„ngstil och variation i folkliga koraler hos tre sĂ„ngare frĂ„n Gammalsvenskby. ? Uppsala: Musikvetenskap, 1999. C-uppsats (60p).Uppsatsen behandlar den folkliga koralsĂ„ngen, dvs.

Socialarbetare som arbetar med barn och ungdomar och deras förÀldrar kommer i sitt arbete ofta i kontakt med mÀnniskor med en annan kulturell bakgrund Àn den egna. PÄ grund av detta kan det vara viktigt att tala om mÄngkulturellt socialt arbete.Syftet med denna uppsats Àr att belysa hur socialsekreterare som arbetar med utredningar rörande barn och ungdom uppfattar mÄngkulturellt socialt arbete. I denna uppsats Àr den valda frÄgestÀllningen följande: Vad innebÀr mÄngkulturellt socialt arbete för socialsekreterare som arbetar med utredningar rörande barn och ungdom?Studien Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ fem samtalsintervjuer med socialsekreterare som arbetar med utredningar rörande barn och ungdomar inom Stockholms stad. De teorier som anvÀnts för att analysera det empiriska materialet Àr mÄngkulturalism och universalism.De resultat som framkommit i analysen visar pÄ att socialsekreterare som arbetar med utredningar rörande barn och ungdomar anser att mÄngkulturellt arbete innebÀr att man skall respektera varje mÀnniska utifrÄn dennes förutsÀttningar och erfarenheter och att man som socialsekreterare bör skaffa sig kunskap om andra kulturer Àn den egna..

Genom att leva i konsumtionssamhÀllet förvÀntas vi understÀlla oss dess normer och vÀrderingar. Dock finns individer som vÀljer att försöka begrÀnsa sin konsumtion och vara sjÀlvförsörjande. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att klarlÀgga de faktorer, med bakgrund mot hur det moderna konsumtionssamhÀllet ger oss identitet genom konsumtion, möjliggör ett individuellt identitetsskapande utan medverkan i ovan nÀmnda konsumtion. FrÄgestÀllningen lyder dÄ Hur Àr det möjligt att hantera identitetsproblem utan att underordna sig konsumtionssamhÀllets dominerande normer och vÀrderingar?TillvÀgagÄngssÀttet var att genom intervjuer med fem informanter fÄ inblick i deras specifika tillvaro.

Forsknings- och utvecklingsprojekts syfte Àr att tillföra nÄgot till företaget vare sig det Àr ny teknik, en produkt eller tjÀnst. NÀr ett projekt riskerar att inte resultera i uppsatta mÄl bör en utvÀrdering av projektet ligga till grund för beslut om fortsatt arbete eller nedlÀggning. Syftet med, i rapporten beskrivet arbete, var att belysa de faktorer som bör beaktas inför ett beslut om eventuell nedlÀggning av ett projekt. För att undersöka frÄgestÀllningen har en litteraturstudie samt en intervju genomförts med inköpsansvarige Roberth Harju angÄende Scanias forsknings- och utvecklingsprojekt. Litteraturstudien har genomförts med avsikt att undersöka vilka faktorer som bör utvÀrderas i samband med en projektnedlÀggning.

Rapporten tar upp Àmnet om CSR-arbete hos klÀdföretag. Fokus ligger pÄ pÀlshandeln och försöken att minska den. Rapporten tar hjÀlp utav en modell som behandlar ett företags balans mellan profil, identitet och image. Syftet Àr att se om en sÄdan balans gÀllande just företags CSR-arbete kan gynna företagen image-mÀssigt och sÄledes Àven ekonomiskt..

Syftet med detta examensarbete var att undersöka anvÀndandet av drama som pedagogiskt verktyg i gymnasieskolans undervisning och elevers attityder till det. För att ta reda pÄ detta anvÀndes en enkÀtundersökning bestÄende av kvalitativa och kvantitativa frÄgor pÄ en gymnasieskola i Mellansverige. Resultatet frÄn undersökningen visar att drama som pedagogiskt verktyg upplevs ha flera olika effekter för eleverna, bÄde pedagogiskt som individuellt. Slutsatsen Àr sÄledes att drama inte bara Àr ett verktyg förbehÄllet lÀraren för att skapa en lustfylld undervisning utan drama Àr ocksÄ ett betydelsefullt redskap som elever kan anvÀnda för sin sociala och emotionella utveckling..

Examensarbetet belyser barns lek och lÀrande, dÀr barns handlande av demokrati och empati via lek och lÀrande i förskolans verksamhet synliggörs. Ett Àmne som anses Àr grundlÀggande för alla pedagoger att arbeta utifrÄn. Syftet med examensarbetet Àr att fÄ fördjupad kunskap om hur pedagogerna arbetar med lek, lÀrande, demokrati och empati i förskolan, hur de förhÄller sig till begreppen i verksamheten samt vilket arbetssÀtt pedagogerna kan anvÀnda sig av. Det lÀggs fokus pÄ demokrati, empati, lek och lÀrande individuellt i kapitlet forskning och teoretiskt ramverk för att sedan kunna sÀttas i ett sammanhang. LikasÄ, lÀggs det vikt pÄ pedagogernas förhÄllningssÀtt samt den grundlÀggande barnsyn samhÀllet bör genomsyras av.