Tidigare forskning har visat att transpersoner, speciellt unga, a?r en va?ldigt utsatt och osynliggjord grupp i va?rt samha?lle med ho?ga siffror inom statistiken fo?r sja?lvskadebeteende och sja?lvmord. Forskning om transpersoner i relation till socialt arbete i Sverige a?r begra?nsad. Va?r studies syfte var att underso?ka hur kuratorer ta?nker kring och fo?rha?ller sig till unga transpersoner, med fra?gesta?llningarna vilken kunskap kuratorerna har info?r att bemo?ta unga transpersoner, om de har styrdokument/riktlinjer fo?r att bemo?ta dem, om inte anser de att det beho?vs, samt hur kuratorerna ser pa? vilken betydelse ko?nsidentitet har fo?r ungdomar.

F?rskoleklassen har tidigare setts som en bro mellan f?rskola och skola och som en ?verg?ng f?r barn in i skolv?rlden. Sedan drygt fem ?r tillbaka ?r f?rskoleklassen obligatorisk f?r alla barn och ?ven f?rskoleklassens l?roplan har ?ndrats fr?n att tillh?ra f?rskolan till att nu vara en del av grundskolan. Det h?r har ocks? medf?rt mer krav f?r b?de elever och pedagoger vilket mynnat ut i b?de positiva och negativa konsekvenser. Den h?r studien har som syfte att bidra med kunskap om hur l?rare i f?rskoleklass ser p? sitt uppdrag och vilka specialpedagogiska anpassningar de g?r i sin undervisning f?r barn som har koncentrationssv?righeter.

Sveriges skolor stÄr inför mÄnga utmaningar med sjunkande kunskapsresultat och med en ökad andel elever som mÄr dÄligt. Förutom sin kunskapsförmedlande uppgift har skolan Àven en fostrande roll. Denna studie belyser betydelsen och benÀmningen av socialt arbete i skolan. Syftet Àr att undersöka vad skolpersonal upplever att socialt arbete i skolan Àr samt hur det sÀtts i relation till kunskapskraven. Studien Àr prÀglad av en induktiv ansats och bygger pÄ fem kvalitativa intervjuer i semistrukturerad form med en rektor, kurator, barn- och ungdomsassistent samt tvÄ lÀrare vid en kommunal grundskola.

Uppsatsen behandlar sex kurdiska killar som bor i Stockholm och deras beskrivningar kring omvÀrldens bild av deras kultur.VÄr frÄgestÀllning lyder: hur förhÄller sig kurdiska killar till bilden av kurder som finns i omvÀrlden? Genom att intervjua dessa sex personer individuellt och ha med en liten medieanalys försöker fÄ en uppfattning om dessa kurdiska killars identitetskonstruktion.Resultatet som man kan ta del av Àr att dessa kurdiska killar ofta försvarar sin kultur och sitt ursprung samtidigt som de har börjat tÀnja pÄ grÀnserna som finns kring deras kultur..

Sjuksköterskan möter i dag i sitt arbete en allt större grupp patienter med annan kulturell bakgrund. I omvÄrdnaden av dessa patienter Àr det viktigt att ha kunskap om olika kulturer och kunna kommunicera sÄ att vÄrden blir individuell och uppnÄr en god kvalité. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vÄrda mÀnniskor frÄn andra kulturer. Fjorton vetenskapliga artiklar analyserades med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i tre kategorier: att inte veta om patienten förstÄr, att ha brister i kunskap och att ha fördomar, att det Àr lÀrorikt att vÄrda patienter frÄn andra kulturer.

Föreliggande studie tar sin utgÄngspunkt i lÀrstilspedagogisk metodik och Àr en jÀmförelse av tre lÀrstilsanpassade metoder (MIP, CAP och PLS) utarbetade utifrÄn Dunns lÀrstilsmodell. Kopplingar görs ocksÄ till Lpo 94 som bland annat föreskriver individualisering, historisk metodik samt lÀrandeperspektiv. UndervisningsomrÄdet var klockan för klasser-na 2-4 och studien genomfördes pÄ en skola med lÀrstilsprofilering. Den kvantitativa studien har en kvasiexperimentell design med beskrivande statistik och syftet var att testa lÀrstilsmetoderna MIP, CAP och PLS i undervisning av klockan samt stÀlla dessa lÀrstilsmetoder mot varandra. Syftet var ocksÄ att testa elevernas minnesbehÄllning.

Att öka möjligheterna för unga att leva ett hÀlsosamt liv framstÄr som allt angelÀgnare bÄde ur ett individuellt och ur ett samhÀlleligt perspektiv. Skolan Àr dÀrför en utmÀrkt arena för ett hÀlsofrÀmjande arbete. WHO:s konferenser i Ottawa 1986 och i Sundsvall 1991 betonade behovet av en perspektivförskjutning inom folkhÀlsoarbetet frÄn att förebygga ohÀlsa till att frÀmja hÀlsa. WHO tog ocksÄ initiativ till flera internationella nÀtverk. ?Health promoting school? Àr ett sÄdant som handlar om att skapa en kontinuerlig process dÀr hela skolans vardag utvecklas som en stödjande och frÀmjande fysisk och psykosocial miljö för hÀlsa, vÀlbefinnande och lÀrande samt att stÀrka hÀlsoundervisningen.

SAMMANFATTNINGÅr 2013 drabbades drygt 55 000 personer i Sverige av cancer. Behandling av cancer görs med kirurgi, strĂ„lbehandling, cytostatikabehandling, hormonbehandling och mĂ„lsökande behandlingar. För att kunna utvĂ€rdera och utveckla de olika behandlingarna behövs kliniska studier. Innan en patient ingĂ„r i en klinisk studie krĂ€vs ett informerat samtycke som skrivs pĂ„ av den ansvarige prövaren och patienten.Alla patienter har rĂ€tt till information och delaktighet avseende den egna vĂ„rden och behandling. Det Ă€r dĂ€rför viktigt att genom individuellt anpassad information förmedla kunskap, förstĂ„else och insikt om hĂ€lsotillstĂ„nd, diagnos och metoder för undersökning och behandling.

SAMMANFATTNINGÅr 2013 drabbades drygt 55 000 personer i Sverige av cancer. Behandling av cancer görs med kirurgi, strĂ„lbehandling, cytostatikabehandling, hormonbehandling och mĂ„lsökande behandlingar. För att kunna utvĂ€rdera och utveckla de olika behandlingarna behövs kliniska studier. Innan en patient ingĂ„r i en klinisk studie krĂ€vs ett informerat samtycke som skrivs pĂ„ av den ansvarige prövaren och patienten.Alla patienter har rĂ€tt till information och delaktighet avseende den egna vĂ„rden och behandling. Det Ă€r dĂ€rför viktigt att genom individuellt anpassad information förmedla kunskap, förstĂ„else och insikt om hĂ€lsotillstĂ„nd, diagnos och metoder för undersökning och behandling.

Syftet med studien var att beskriva olika preoperativa informationssÀtt och hur de pÄverkar förÀldrarnas oro i samband med att deras barn genomgÄr en operation i generell anestesi. Metoden har utgjorts av en litteraturstudie dÀr datamaterialet har bestÄtt av 15 studier, beskrivande preoperativa informationssÀtt. Fyra huvudgrupper av informationssÀtt bildades: skriftlig, visuell, verbal och preoperativa förberedelseprogram. DÀrefter bildades underkategorier med faktorer som pÄverkar informationens förutsÀttningar: operationer, förÀldra- och/eller barnanpassad information, barnets Älder, tidpunkt för information, övrig information. Studierna visar att preoperativ information kan minska förÀldrarnas oro.

SAMMANFATTNINGInledning:Att drabbas av stroke kan upplevas som en fruktansvÀrd och pÄfrestande hÀndelse, bÄde för patient och nÀrstÄende. Det Àr hÀlso- och sjukvÄrdens ansvar att utbilda patienter och nÀrstÄende genom individuellt anpassad information, pÄ ett lyhört, empatiskt och respektfullt sÀtt. Information och handledning av sjuksköterskan ses dÀrför som mycket viktigt för patient och nÀrstÄende sÄ att de fÄr kontroll över den nya situationen de befinner sig i.Syfte: Att sammanstÀlla aktuella vetenskapliga artiklar om vilka utbildningar som finns inom strokevÄrd samt hur patienter och nÀrstÄende upplever och pÄverkas av dessa.Metod: En litteraturstudie bestÄende av totalt 16 kvantitativa respektive kvalitativa vetenskapliga artiklar. Databaser som anvÀndes Àr PubMed och CINAHL.Resultat: Studiens resultat visar pÄ att det finns olika metoder för utbildning av patient och nÀrstÄende bland annat grupputbildning och individuell utbildning med bÄde skriftligt och muntligt innehÄll. Patienter och nÀrstÄende upplever information och utbildning som nÄgot viktigt.

Under verksamhetsförlagda utbildningar har det framkommit att tematiskt arbete inte Àr ett entydigt begrepp. LÀrare ute pÄ fÀltet har haft delade meningar om arbetssÀttets innehÄll och genomförande. Tematiskt arbete har dessutom ofta blivit bortprioriterat till förmÄn för den traditionella undervisningen. Syftet med undersökningen Àr att ur ett lÀrarperspektiv synliggöra hur verksamma lÀrare arbetar med tematiskt arbete. Undersökningens forskningsfrÄgor Àr vilken syn pÄ lÀrande har de lÀrare som arbetar tematiskt, hur arbetar lÀrarna tematiskt och pÄ vilket sÀtt gynnar tematiskt arbete elevers utveckling och lÀrande? För att besvara forskningsfrÄgorna anvÀndes en kvalitativ metod dÀr fyra intervjuer genomfördes med lÀrare som arbetar tematiskt i Ärskurs F-3.

Att leva med Amyotrophic lateral sclerosis (ALS) innebÀr stora förÀndringar, dÀr livskvaliteteten i det dagliga livet kan pÄverkas pÄ olika sÀtt. ALS Àr en obotlig sjukdom som pÄverkar de motoriska neuronen, det vill sÀga nervcellerna i ryggmÀrgen, mÀrgen och hjÀrnbarken. Detta leder till att kroppens funktioner successivt försÀmras, vilket kan skapa bÄde ett fysiskt och psykiskt lidande. Syftet med studien var att genom litteraturstudier fÄ mer kunskap kring personers upplevelser av att leva med ALS. Vetenskapliga artiklar granskades och analyserades med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys.

Denna studie handlar om pojkars beskrivningar av att anvÀnda digitala spel och hur detta kan bidra till sprÄklig kunskapsutveckling i skolans verksamhet. För att fÄ studiens frÄgestÀllningar besvarade har intervjuer med fem pojkar i tio Ärs Älder analyserats med utgÄngspunkt i socialsemiotiska teorier och begrepp. Pojkarnas beskrivningar visar tecken pÄ att digitala spel kan anvÀndas som en resurs i utveckling av barns verbala och skriftligt sprÄk. Pojkarna beskriver att utvecklingen av sprÄklig och verbal kunskap kan Àga rum dels individuellt och dels i grupp genom att anvÀnda digitala spel. Resultatet visar Àven att skolans verksamhet inte har erbjudit pojkarna möjlighet att anvÀnda digitala spel för att utveckla sina sprÄkliga kunskaper..

Detta arbete Àr en studie om elevers"eget arbete". Undersökningens syfte Àr att kritiskt granska arbetsformen. Informationen samlar jag in via en mindre litteraturstudie och empiriskja unsersökningar. Slutsatser jag gjort i undersökningen Àr att arbetsformen kan vara ett inlÀrningshinder om eleverna bara fÄr arbeta efter denna metod..