Hur informeras en person inför ett elektivt kirurgiskt ingrepp på bästa sätt? Syftet med denna uppsats var att undersöka hur patienter som ska genomgå elektiv kirurgi uppfattar den information de fått hemskickad tre till fyra veckor innan operation. Datainsamlingen genomfördes på en vårdavdelning på ett sjukhus i södra Sverige och 19 patienter intervjuades. Metod för datainsamling var semistrukturerade intervjuer vilka genomfördes med stöd av en intervjuguide och analyserades sedan med hjälp av innehållsanalys. Resultatet av studien visar att behov av information är individuellt och styrs av faktorer såsom tidigare vårderfarenhet, hur patienten tolkar information samt vilka känslor patienten upplever i samband med förestående ingrepp.

Patienter med risk för malnutrition är vanligt förekommande på svenska sjukhus och vårdboende. Trots detta saknas det nationella riktlinjer för hur man ska bedöma och åtgärda malnutrition. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur nutritionsstatus kan bedömas hos äldre multisjuka patienter på sjukhus och vårdboende samt i vilka omvårdnadsåtgärder sjuksköterskor kan vidtaga vid malnutrition. Litteraturstudien bygger på tolv vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att det krävs en kombination av antropometiska mått, biokemiska analyser samt någon form av bedömningsinstrument för att korrekt kunna bedöma en patients nutritionsstatus. Omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan kan vidta är individuellt anpassat måltidsstöd, mellanmål, tillförsel av extra näringstillskott och dryck- och kostregistrering.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka på vilket sätt beskrivningar från relevant litteratur om holistisk syn på lärande, funktionaliserad undervisning, tematiskt arbetssätt och vikten av meningsfulla sammanhang stämmer överens med det praktiska arbetet i klassrummen med den tidiga läs- och skrivutvecklingen, både som lärare upplever att de gör och det faktiska arbete som jag observerar. Mitt arbete består av observationer och kvalitativa intervjuer. Resultaten av min undersökning visar att lärarna använder en kombination av olika metoder som de har utvecklat tack vare sin personliga övertygelse om barns läs- och skrivutveckling, arbetslivserfarenhet, utbildning, befintliga läromedel och skolans traditioner. Lärarnas arbete präglas oftast av en formaliserad och färdighetsbaserad undervisning. Nyckelord: arbetslivserfarenhet, formaliserad undervisning, funktionaliserad undervisning, läsutvecklingen, skrivutvecklingen.

Denna studie undersöker om könsskillnader i självskattad allmän hälsa inom Sveriges befolkning kan förklaras av att kvinnor tenderar att ha i genomsnitt längre totala arbetstider, när betalt arbete och hushållsarbete summeras. Den undersöker även om könsskillnader i arbete med fysisk ansträngning eller arbete med hög anspänning kan förklara könsskillnaderna i självskattad allmän hälsa i den förvärvsarbetande befolkningen. Data från Levnadsnivåundersökningarna år 2000 analyseras med binär logistisk regressionsanalys. Ett representativt urval av Sveriges vuxna befolkning (N=3899) analyseras för att undersöka om total arbetstid kan förklara könsskillnader i självskattad allmän hälsa. Ett urval av förvärvsarbetande (N=2646) analyseras för att undersöka om arbete med fysisk ansträngning och arbete med hög anspänning kan förklara könsskillnaderna.

Sammanfattning Bakgrund: Typ 1 diabetes är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna bland barn. Målet för all diabetesbehandling hos barn är att normalisera blodsockernivån för att undvika senkomplikationer i vuxen ålder. Eftersom barnet tillbringar en stor del av dagen i skolan så behöver behandlingen fungera bra under skoldagen. År 2008 uppgav barndiabetesteam i Sverige att ca 50 % av alla barn med diabetes i låg- och mellanstadiet inte får ett tillräckligt stöd i sin diabetesbehandling i skolan. En funktion som diabeteskonsulent har testats i Jönköpings läns landsting under två år för att erbjuda kunskaper som skolpersonal behöver angående diabetes.Syfte: Att beskriva diabeteskonsulentens möjlighet att påverka de stöd som barn med typ 1 diabetes får i skolan.

Bakgrund Stressrelaterad oh?lsa ?r den sjukskrivningsorsak som ?kar mest och utmattningssyndrom ?r en av de vanligaste diagnoserna. Symtom p? utmattning g?r det sv?rt att klara arbete, fritidsaktiviteter, hush?llsaktiviteter och annat som kan vara meningsfullt att utf?ra. Arbetsterapeuter har kunskap om vardagens aktiviteter och hur dessa interagerar med person och milj?. Eftersom arbetsterapeuter m?ter denna m?lgrupp i prim?rv?rden ?r det av vikt att utforska deras resonemang kring vad de kan bidra med i rehabiliteringsprocessen.

Undersökningen är utförd med hjälp av kvalitativa forskningsstrategier, där två metoder valts ut för att användas som komplement till varandra. En del genomförde eleverna individuellt genom att rita vars en teckning och den andra delen var en gruppinteraktion som spelades in och transkriberades. Syftet var att ta reda på vilka tankar elever mellan nio och elva år har om framtiden om 25 år, med fokus på miljö, samt att undersöka hur de pratar om detta. Vidare har vi tittat på handlingskompetensens betydelse i utbildning för hållbar utveckling och hur handlingskompetens kan uppnås. Undersökningen gjordes i tre klasser på två olika skolor och resultatet visar att drygt en femtedel av de elever som deltog på något sätt tog upp miljön när de redogjorde för sina tankar om framtiden om 25 år.

Hjärtsvikt är en sjukdom som kräver god egenvård för att bevara hälsa och livskvalitet. Kunskap och motivation hos hjärtsviktspatienterna har visat sig kunna ge bättre förutsättningar till en ökad egenvård. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur information och undervisning påverkar följsamhet till behandling, egenvård och välbefinnande hos personer med kronisk hjärtsvikt samt hur sjuksköterskans undervisning kan bidra till förbättrad hälsa och minskad återinläggning på sjukhus. Metoden var en litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att undervisning via sjuksköterske-baserade hjärtsviktsmottagningar gav ökad kunskap och ökat egenvårdsbeteende.

Uppsatsen handlar om hur flerspråkiga elever integreras och inkluderas i en mångkulturell skola. Fyra olika lärare intervjuades efter en frågemanual där samma frågor ställdes till alla intervjuade. Resultat visade att samtliga lärare prioriterade inkludering av flerspråkiga och nyanlända elever för att påskynda deras integration i den svenska skolan. Lärarna lyfte också fram vikten av en god modersmålsundervisning samt studiehandledning för att individuellt stödja eleverna och möjliggöra inlärning och förståelse för dem. Samtliga lärare påpekade vidare att ett gott samarbete med och engagemang från hemmet och föräldrarna är av stor betydelse för en framgångsrik integration i skolan.

Detta arbete handlar om föräldrars engagemang och delaktighet i skolans arbete på en svensk kommunal skola jämfört med en svensk utlandsplacerad privatskola. Genom en enkätundersökning har vi fått en bild av hur föräldrar och lärare på skolorna ser på engagemanget. Syftet med arbetet är att undersöka på vilka sätt föräldrarna engagerar sig i skolans arbete och vilka skillnader och likheter det finns mellan de båda skolorna. Resultatet visar att de två skolorna skiljer sig åt genom att föräldrarna på den utlandsplacerade privatskolan har mer tid att engagera sig i barnens skolgång. Föräldrarna på båda skolorna tycker dock att det är mycket viktigt att engagera sig i skolans arbete, för barnens bästa..

Bröstcancer är idag en vanlig sjukdom bland kvinnor och cytostatikabehandlingen är den behandling många upplever som påfrestande. Syftet med studien är att beskriva kvinnor med bröstcancers upplevelse och livskvalité under och efter behandling med cytostatika. I studien har dessa kvinnors livskvalité, välbefinnande, lidande och livsvärld belysts i samband med cytostatikabehandling. En kvalitativ litteraturstudie inspirerad av Graneheim och Lundman gjordes utifrån sju vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom det att kvinnor upplevde sin sjukdom och behandlingen individuellt, men att något sorts lidande alltid fanns.

Sammanfattning Bakgrund: Typ 1 diabetes är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna bland barn. Målet för all diabetesbehandling hos barn är att normalisera blodsockernivån för att undvika senkomplikationer i vuxen ålder. Eftersom barnet tillbringar en stor del av dagen i skolan så behöver behandlingen fungera bra under skoldagen. År 2008 uppgav barndiabetesteam i Sverige att ca 50 % av alla barn med diabetes i låg- och mellanstadiet inte får ett tillräckligt stöd i sin diabetesbehandling i skolan. En funktion som diabeteskonsulent har testats i Jönköpings läns landsting under två år för att erbjuda kunskaper som skolpersonal behöver angående diabetes.Syfte: Att beskriva diabeteskonsulentens möjlighet att påverka de stöd som barn med typ 1 diabetes får i skolan.

I bakgrunden beskrivs begreppen smärta och postoperativsmärta tillsammans med Travelbees vårdteori. Den postoperativa smärtupplevelsen är alltid unik och bör behandlas individuellt. Det förekommer stora variationer i smärtupplevelse, analgetika behov och behandlingseffekt hos patienter. Syftet är att belysa patienters upplevelser av postoperativ smärta. Metoden för uppsatsen är en litteraturstudie där kvalitativt vetenskapliga artiklar har använts.

Bakgrund: Palliativ hemsjukvård utgår från ett helhetsperspektiv när det gäller såväl den sjuke som de anhöriga och vården ges av ett tvärprofessionellt team. Detta sker vid en tidpunkt då det inte längre är möjligt att bota patienten utan då det istället handlar om att lindra. Enligt forskning kommer befolkningen att bli allt äldre med tiden och de som är sjuka lever längre samt fler patienter önskar att få vårdas och dö hemma. Därför kommer behovet av fler sjuksköterskor som arbetar med palliativ hemsjukvård att öka.Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att arbeta i palliativ hemsjukvård. Metod: Litteraturöversikt användes som metod för att sammanställa befintlig forskning inom ämnet. Studien byggde på nio vetenskapligt granskade vetenskapliga artiklar.

Musik är en stor del av digitala spel och kan användas i flera syften. Vi har i denna uppsats undersökt hur sex olika plattformsspel använder musik för att karaktärisera olika platser i spelvärlden. Vissa av dessa platser, till exempel bossbanor, karaktäriseras även av ett visst spelmoment, därför har vi även undersökt ifall musiken förändras i samband med en förändring i gameplay. Den musikaliska komponent vi fokuserat på är tempo. De spel vi analyserat kommer från ett brett spektrum inom två generationer, tre som anses vara klassiker för sina respektive plattformar och tre moderna titlar.