VÄr studie handlar om företeelsen invÀnjning ur ett mötesperspektiv. - Hur planeras och genomförs invÀnjningen av barn pÄ förskolan? Undersökningen har genomförts pÄ en förskola med en ?tredagarsinvÀnjning?. Vi har intervjuat en förskollÀrare samt delat ut enkÀter som förÀldrar har besvarat pÄ förskolan. Resultatet visar att förskolan lÀgger stor vikt vid att göra förÀldrar trygga vid invÀnjningen sÄ att de kan överföra sin trygghet pÄ barnet.

Denna uppsats kommer att studera revisionskvalitet vid revisioner av internationella koncerner med utgÄngspunkt i föreskrifter och standarder. Detta kommer att ske med fokus pÄ sÀkerstÀllandet av revisionskvalitet för det revisionsarbete som huvudrevisorn fÄr inrapporterat av de andra revisorerna.Vilket utrymme ger regleringen revisionsbyrÄerna att sjÀlvautforma kvalitetskontrollsystem? FÄr huvudrevisorn förtroende för de andra revisorernas revisionsarbete genom:- RevisionsbyrÄns system för kvalitetskontroll (det strukturellakapitalet)?- Kompetensen hos de andra revisorerna (det individuellakapitalet)? En deduktiv ansats har valts till denna kvalitativa studie medsemistrukturerade intervjuer. Den teoretiska referensramen omfattar teori om kunskapskapital och forskning om revisionskvalitet samt kontroll av denna. Det empiriska materialet bestÄr av föreskrifter och standarder för revisionskvalitet samt den information som framkommit vid intervjutillfÀllen som hÄllits med fyra revisorer frÄn var och en av de fyra stora revisionsbyrÄerna.

Kommunikation, kompetens, förtroende och engagemang Àr alla viktiga faktorer förfastighetsmÀklaren som pÄverkar kundmötet. FastighetsmÀklaren ska arbeta aktivt medvariablerna för att fÄ vetskap om och tillfredsstÀlla den sÀljande kundens önskemÄl. Ennoggrant utförd behovsanalys av kunden tillsammans med ett individuellt anpassat kundmöteÀr faktorer som pÄverkar kundens tillfredsstÀllelse i positiv bemÀrkelse. Studien bevisar attvariablerna samverkar och pÄverkar antalet nöjda kunder inom fastighetsmÀklarbranschen..

Bakgrund: Övervikt hos barn och ungdomar Ă€r ett internationellt folkhĂ€lsoproblem. Skolsköterskan har en viktig roll i det hĂ€lsofrĂ€mjande arbetet med överviktiga elever för att kunna frĂ€mja goda levnadsvanor.Syfte: Syftet var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av arbetet med övervikt hos elever inom skolhĂ€lsovĂ„rden.Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Åtta skolsköterskor intervjuades med semistrukturerade frĂ„gor utifrĂ„n en intervjuguide. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ manifest innehĂ„llsanalys.Resultat: Studiens resultat presenterades utifrĂ„n fyra kategorier och 12 underkategorier. Kategorin ?Mötet i fokus? visade att skolsköterskorna anvĂ€nde sig av ett individuellt och professionellt förhĂ„llningssĂ€tt i mötet med elev och förĂ€ldrar.

Syftet med detta arbete Àr att belysa hur dans kan erbjuda elever med koncentrationssvÄrigheter att utveckla kommunikativa och empatiska kompetenser för att pÄ sÄ sÀtt ha möjlighet att hitta vÀgar mot skolans mÄl. I detta fall menar vi mÄlen som stÄr beskriva under rubriken MÄl att strÀva mot i lÀroplanen Lpo94. DÀr beskrivs att eleverna ska lÀra sig att respektera andra mÀnniskor och ta avstÄnd frÄn krÀnkande behandling sÄ som mobbning. Eleverna ska ocksÄ kunna leva sig in i och förstÄ andra mÀnniskors situation. Skolan skall dessutom strÀva efter att eleverna utvecklar en vilja att hjÀlpa andra mÀnniskor.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur"eget arbete"kan utformas i klassrummet och vad ett antal lÀrare menar nÀr det gÀller för- och nackdelar med ett sÄdant arbetssÀtt. Jag har studerat Àmnet genom att lÀsa litteratur och genom att intervjua fyra lÀrare. Resultatet visar att litteraturen sÄg bÄde för- och nackdelar med arbetssÀttet"eget arbete"medan lÀrarna sÄg mest fördelar. UpplÀgget av"eget arbete"sÄg olika ut pÄ skolorna men alla skolor gjorde nÄgon form av planering varje vecka som sedan följdes upp av lÀraren. SjÀlv kom jag fram till att en variation av ?eget arbete? och helklassundervisning nog Àr den bÀsta lösningen..

År 2004 anmĂ€ldes ca 1 250 000 brott i Sverige. Hur man reagerar dĂ„ man utsĂ€tts för ett brott Ă€r individuellt och beroende pĂ„ brottets art och offrets aktuella livssituation mm. Flera faktorer spelar in, men det Ă€r uppenbart att den som drabbas av ett brott pĂ„verkas av detta, fysisk, kĂ€nslomĂ€ssigt och/eller ekonomiskt. Vi har med hjĂ€lp av handlingsplaner, verksamhetsplaner, intervjuer och annan litteratur, studerat brottsofferarbetet inom polisen med fokus pĂ„ vĂ„ra kommande arbetsgivare, Södermanlands lĂ€n respektive Stockholms lĂ€n. Syftet med arbetet Ă€r att uppmĂ€rksamma betydelsen av att polisen fullgör sitt ansvar gentemot brottsoffer, ett ansvar som till stor del handlar om informationsskyldighet.

Syftet med vÄr undersökning var att fÄ en ökad förstÄelse för pedagogers olika syn pÄ lÀxor och hur de motiverar anvÀndandet av dessa. VÄr undersökning, som Àr av kvalitativ karaktÀr, Àr baserad pÄ intervjuer med pedagoger verksamma i skolans Är 1-5. VÄr slutsats av undersökningen Àr att de pedagoger vi intervjuade inte anvÀnde sig av lÀxor oreflekterat eller av tradition, utan att de istÀllet hade klara Äsikter om lÀxor. Resultatet visar ocksÄ att pedagogerna i stor utstrÀckning anvÀnde sig av individuellt utformade lÀxor. Vad gÀller huruvida lÀxan pÄverkar elevens lÀrande positivt skiljer sig pedagogernas uppfattningar Ät.

SprÄket verkar i allmÀnhet gÄ mot ett gemensamt normsprÄk. Bengt Nordberg och Eva Sundgren har 1967 respektive 1996 undersökt den morfologiska variationen och förÀndringen i EskilstunasprÄket. Uppsatsens syfte Àr att med utgÄngspunkt i dessa tvÄ undersökningar kunna ge svar om sprÄkets förÀndringsprocess 2006. I intervjuform undersöks sju sprÄkliga variabler hos Ätta informanter. Slutsatsen Àr att sprÄket Àr i förÀndring och att vi i sinom tid gÄr mot ett gemensamt normsprÄk.

Drank frÄn sprittillverkningen för humankonsumtion har sedan en lÀngre tid anvÀnts som foder till grisar men fÄ studier har gjorts inom omrÄdet. Med hÄrdare krav pÄ djuromsorg och djurhÀlsa, bÄde frÄn staten och för ekonomin i lantbrukarens egen produktion, Àr det intressant att se drankens effekt pÄ produktionsegenskaper och hÀlsa. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att utvÀrdera hur drank fungerar i slaktgrisproduktion med hÀnsyn till produktionsegenskaper och hÀlsa. Studien har genomförts som ett fÀltförsök pÄ gÄrden Björkhem utanför Kristianstad. Tre omgÄngar grisar med 783 djur i varje omgÄng (totalt 2349 grisar) har ingÄtt i försöket, som löpt frÄn mars 2012 till januari 2013. I varje omgÄng fanns en kontrollgrupp samt tvÄ försöksled, alla i separata avdelningar. Kontrollgruppen har fÄtt fÀrdigfoder blandat med vatten. I försöksleden har drank ingÄtt i blandningen och övriga komponenter korrigerats för att ge ett likvÀrdigt nÀringsinnehÄll i alla foder.

Syftet med denna studie Àr att pÄ ta reda pÄ vad en bra hands-on-artefakt för museum Àr och hur den bör utformas. En kvalitativ fallstudie Àr gjord pÄ utstÀllningen Sinnrika mÀnniskan pÄ Naturhistoriska riksmuseet. Empirin har fÄtts fram genom korta intervjuer och observation med museibesökare samt djupgÄende intervjuer med personer insatta i Àmnet. Resultatet har sedan bÄde analyserats individuellt och korsanalyserats, efter detta har resultatet kategoriserats. Slutsatsen för studien visade att det Àr mÄnga aspekter som spelar in vid skapandet av en interaktiv station, en av de viktigaste aspekterna Àr tydlighet om vad syftet med stationen Àr och hur den utförs..

Bakgrund: HjÀrt- och kÀrlsjukdomar Àr ett globalt vÀxande folkhÀlsoproblem som dessutom Àr en ekonomisk last pÄ samhÀllet. Forskning har uppskattat att majoriteten av dödsfall kommer att bero pÄ hjÀrt- och kÀrlsjukdomar vid Är 2030. NÄgra riskfaktorer för att utveckla hjÀrt- och kÀrlsjukdom Àr ett högt BMI, rökning och lÄg fysisk aktivitet. Forskning har visat att primÀrpreventivt arbete med livsstilsförÀndringar Àr nÄgot som minskar riskfaktorerna och Àr kostnadseffektivt för samhÀllet. Syftet: var att beskriva vilka primÀrpreventiva metoder sjuksköterskan anvÀnder för att uppmuntra till livsstilsförÀndringar hos patienter med risk för  hjÀrt- och kÀrlsjukdom samt att beskriva hur dessa primÀrpreventiva metoder pÄverkar riskfaktorerna.

MÄnga som arbetar i skolan Àr överens om att barn bör ha möjlighet att lÀra sig pÄ olika sÀtt. En teori som utgÄr frÄn detta Àr Gardners teori om multipla intelligenser. Vi har valt att undersöka hur fyra lÀrare verksamma i lÄg- och mellanstadiet i en stad i Mellansverige arbetar med en enligt mÄnga forskare missunnad elevgrupp, de begÄvade.Denna studie syftar till att undersöka hur fyra lÀrare talar om sitt arbete med matematikbegÄvade elever. Hur definierar de intervjuade lÀrarna elever med en matematisk begÄvning och hur förhÄller de sig till dessa? Vad sÀger sig de intervjuade lÀrarna göra för att utmana dessa elever? Anser de intervjuade lÀrarna att det finns det nÄgot samband mellan högpresterande elever och begÄvning, pÄ vilka sÀtt yttrar sig dessa? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor anvÀndes en kvalitativ metod i form av intervjuer.Enligt skollagen har alla elever rÀtt att utvecklas sÄ lÄngt som möjligt, Àven om man lÀtt nÄr kunskapskraven.

Syftet med studien var dels att undersöka hur momentet procent introduceras i matematiklÀromedel förelever i Är 4-6, samt att undersöka karaktÀren av elevernas kunskaper i procentbegreppet efter avslutadkurs. Undersökningen inleddes med en litteraturstudie kring begreppet procent. DÀrefter gjordes entextanalys pÄ aktuella lÀromedel för Är 4-6 i Sundbybergskommun samt BollnÀs kommun.Undersökningen genomfördes sedan i Är 6, en grupp om 40 elever. Eleverna följde en traditionellundervisning med lÀrarens genomgÄng som sedan följdes av individuellt arbete. Under arbetets gÄnggenomfördes tre diagnoser som avsÄg att mÀta elevernas begreppsförstÄelse i procent.

Syfte med mitt arbete var att undersöka hur man ska göra för att starta ett eget företag, vilka problem som kan uppstÄ under resans gÄng och vilka fördelar och nackdelar som det Àr med att driva en egen verksamhet.Uppsatsen pÄbörjades Är 1997. Materialet till undersökningen samlades genom litteraturstudier, intervjuer med Àgarna till olika kaféer runt om i Göteborg och information frÄn Arbetsförmedlingen och Företagsetablering (ALMI). DÀrefter skedde sammanstÀllning och bearbetning av materialet. Uppdatering och fÀrdigstÀllande av arbetet har gjorts under Är 2008. MÄnga av de kaféer jag vÀnde mig till har bytt Àgare, nÄgra hade samma Àgare och nÄgra existerade inte lÀngre.