Sökresultat:
2845 Uppsatser om Individuella mćl - Sida 29 av 190
Att vara drabbad av övervikt eller fetma. Barn och ungdomars upplevelser
Fetma Àr ett samhÀllsproblem i alla Äldersgrupper pÄ mÄnga hÄll i vÀrlden. Fetma och övervikt hos barn och ungdomar kan ge bÄde fysiskt och psykiskt negativa effekter. Det finns flera orsaker till att fetma uppkommer, olika faktorer som livsstil, miljö, och arv kan samverka i utvecklingen av fetma. I det svenska samhÀllet Àr risken för fetma ökad eftersom det finns nÀstintill obegrÀnsad tillgÄng till fett- och energirik kost samt att de individuella kraven pÄ fysisk aktivitet Àr lÄga..
Flextest : Mobilapplikation för att testa, undersöka och förbÀttra kondition
Rapporten beskriver arbetet med att utveckla en version av programmet Flextest för Android. Applikationen anvÀnder sig av en webbtjÀnst för den huvudsakliga logiken och för att lagra samt leverera data. AnvÀndandet av en webbtjÀnst krÀver lösningar pÄ autentisering och auktorisering av tjÀnstens anvÀndare vilket Àr en viktig aspekt som behandlas i rapporten. Rapporten beskriver sÄvÀl arbetsmetoder som lösningar. Resultatet Àr en fungerande Androidapplikation för att testa anvÀndarens konditionslÀge, undersöka konditionen och hjÀlpa till med trÀning som Àr anpassad efter anvÀndarens individuella kondition..
Variationer i revisionsprocessen - pÄverkar externrevisorns individuella förutsÀttningar revisionen?
The purpose of this paper has been to examine the question whether accountants differ in their auditing depending on their individual characteristics. We have summarized our own theory based on previous research and our own ideas. To conduct this purpose we used a deductive method. Our findings from the study show that we cannot exclude the possibility that accountants vary in their auditing depending on their individual characteristics. The answering frequency to our survey was only 47 %, and this may have affected the outcome of our research.
Vad Àr en turist? : En studie om mÀnniskors uppfattning
Uppsatsens syfte Àr att ?inventera? begreppet turist som en social konstruktion i form av identiteter och roller, och detta i relation till vÄr empiriska och teoretiska undersökning. Uppsatsen riktas till turismbranschen i stort, men frÀmst till forskare inom turismvetenskapen. Utöver det önskar vi att svara pÄ varifrÄn begreppets negativa klang kommit. Vi anser att den ?nya? turisten inte vill kalla sig turist utan föredrar det mer individuella och statusberikade termen resenÀr för att beskriva sig sjÀlva.
Are we allowed to have sex?
Syftet med uppsatsen Àr att belysa barnmorskors och sjuksköterskors erfarenheter av och förhÄllningssÀtt till att förmedla sexologisk information till kvinnor som drabbats av gynekologisk cancer. VÄrdpersonal överlag upplever en stor utmaning i att förmedla sexuell information till mÀnniskor som drabbats av cancer och tidigare forskningsresultat visar att mÄnga patienter aldrig fÄr nÄgon sexologisk information överhuvudtaget (Sheppard & Ely, 2008, Hughes, 2009 och Rasmusson et al, 2012). En kvalitativ metod med explorativ ansats valdes i form av semistrukturerade intervjuer för att den skapar en fördjupad förstÄelse för vad barnmorskor och sjuksköterskor sjÀlva tycker och har för erfarenhet av att prata om sexualitet med denna patientgrupp. Fem barnmorskor och fyra sjuksköterskor alla med minst ett Ärs erfarenhet av att vÄrda kvinnor som drabbats av gynekologisk cancer deltog i studien. Under analysprocessen Äterkom stÀndigt betydelsen av kompetens och den gick att identifiera pÄ tre nivÄer; den individuella nivÄn, den organisatoriska nivÄn samt pÄ den normativa nivÄn.
Digital teknik - ett redskap för mobbning?
UtifrÄn vÄr egen tolkning av vÀrdegrunden som abstrakt Àr syftet med följande undersökning att fÄ en uppfattning om hur nÄgra yrkesverksamma lÀrare som arbetar i grundskolans tidigare Är tolkar vÀrdegrunden i LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, 1994 (Lpo 94). Vi vill ta reda pÄ om deras tolkningar Àr gemensamma eller individuella. Med hjÀlp av en kvalitativ undersökningsmetod i form av intervjuer har vi kommit fram till att lÀrarnas tolkningar av begreppet vÀrdegrund, de grundlÀggande vÀrdena i vÀrdegrunden samt formuleringen som behandlar ?den kristna etiken och den vÀsterlÀndska humanismen? överlag Àr gemensamma dock med ett fÄtal undantag..
VĂ€rdegrunden - Hur tolkas den?
UtifrÄn vÄr egen tolkning av vÀrdegrunden som abstrakt Àr syftet med följande undersökning att fÄ en uppfattning om hur nÄgra yrkesverksamma lÀrare som arbetar i grundskolans tidigare Är tolkar vÀrdegrunden i LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, 1994 (Lpo 94). Vi vill ta reda pÄ om deras tolkningar Àr gemensamma eller individuella. Med hjÀlp av en kvalitativ undersökningsmetod i form av intervjuer har vi kommit fram till att lÀrarnas tolkningar av begreppet vÀrdegrund, de grundlÀggande vÀrdena i vÀrdegrunden samt formuleringen som behandlar ?den kristna etiken och den vÀsterlÀndska humanismen? överlag Àr gemensamma dock med ett fÄtal undantag..
Individualisering pÄ en Montessoriskola : En kvalitativ studie av hur Montessoripedagoger i grundskolan arbetar med att individualisera i praktiken.
VÄrt syfte med denna studie Àr att undersöka hur tre pedagoger pÄ en Montessoriskola i Är F-1 arbetar praktiskt för att individualisera undervisningen. Vi ville Àven ta reda pÄ vilket förhÄllningssÀtt en lÀrare kan ha till eleven och vilka verktyg den kan anvÀnda dÄ den individualiserar undervisningen. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ metod dÄ vi ville förstÄ och urskilja olika handlingsmönster hos de pedagoger vi intervjuade och observerade. Detta för att fÄ sÄ personliga och redogörande svar som möjligt kring hur de individualiserar undervisningen i praktiken. Litteraturen som ingÄr i studien redogör för Montessoripedagogikens grundtankar och dess syn pÄ lÀrarens roll samt forskning kring vilket förhÄllningssÀtt en lÀrare kan inta vid olika individualiseringsformer.
En av oss, men ÀndÄ inte riktigt : klasskamraters upplevelser av inkludering och den inkluderade
Inkludering av elever med funktionshinder kan ses som ett samspel mellan den inkluderade, pedagogen och klasskamraterna. Klasskamraternas upplevelser av inkluderingen kan menas ha getts en underordnad betydelse i den tidigare forskningen. I denna uppsats lÀggs fokus pÄ klasskamraternas syn pÄ hur inkluderingen pÄverkat sÄvÀl deras egen som den inkluderades skolgÄng. De förmedlar sin bild av inkluderingen kan förbÀttras och Àven hur denna förmedlar förstÄelse för varandras individuella förutsÀttningar och begrÀnsningar i vardagen..
Facebook som ett socialt lim : En kvalitativ studie om fo?rstaa?rsstudenters Facebook-anva?ndning
Studiens syfte a?r att underso?ka hur fo?rstaa?rsstudenter pa? Ho?gskolan i Halmstad anva?nder Facebook fo?r att komma in i den nya studietillvaron. Studien bygger pa? kvalitativa individuella intervjuer med fem fo?rstaa?rsstudenter. Studiens huvudresultat a?r att det verkar vara viktigt fo?r fo?rstaa?rsstudenter att anva?nda Facebook fo?r att ba?ttre komma in i den nya studietillvaron.
Liv i gr?nslandet mellan behov och begr?nsningar. En kvalitativ studie om patienters upplevelser av r?ttspsykiatrisk v?rd.
Syftet med f?religgande kvalitativa magisteruppsats ?r att f?rdjupa f?rst?elsen av patienters tillvaro och den v?rd de erh?ller inom r?ttspsykiatrisk v?rd, genom att unders?ka deras beskrivningar utifr?n ett livsv?rldsperspektiv. Studien vilar p? socialkonstruktionism och fenomenologi som ?vergripande perspektiv. Det teoretiska ramverket utg?rs av begreppen g?rande, varande, blivande och tillh?rande, samt utvalda begrepp av Judith Butler: ramar, livets os?kerhet, livsbetingelser, ett socialt n?tverk av h?nder, s?rjbarhet och att blomstra.
Resultaten visar att patienters upplevelse av v?rden p?verkas av individuella behov, vilka formas av livserfarenheter, personliga egenskaper och v?rdens f?rm?ga att m?ta dessa behov.
LÀrmiljö i studiecentrum pÄ gymnasienivÄ : Situerat lÀrande och elevers uppfattningar
Studiens syfte var dels att undersöka hur lÀrande situerades i ett studiecentrum pÄ gymnasienivÄ och dels hur lÀrmiljön uppfattades av eleverna som nyttjade den. Min teoretiska referensram utgick frÄn ett sociokulturellt synsÀtt pÄ lÀrande och mitt metodval var observation i studiecentret, under fyra dagar och intervjuer av sex elever som nyttjade studiecentret nÀstan varje dag. I min forskningsdesign hade jag inspirerats av Grundad teori. I resultatdelen framtrÀdde fyra centrala begrepp. Den undervisande lÀrarens utformning av undervisning och arbetssÀtt pÄverkade lÀrandet, det sjÀlvstÀndiga och individuella kunskapandet situerade lÀrandet, informationssökning situerade lÀrandet och lÀrmiljön i studiecentret hade inverkan pÄ lÀrandet.
Animationsprocessen i open-source miljö
Animerade filmer görs idag till störst del av stora företag som har en rejĂ€l budget och arbetskraft. Ăr det möjligt att göra en hel animerad kortfilm ensam med hjĂ€lp av endast program som Ă€r gratis?. I det hĂ€r examensarbetet redogörs om det Ă€r möjligt att göra en animerad kortfilm helt sjĂ€lv under begrĂ€nsad tidsram och begrĂ€nsade förutsĂ€ttningar. JĂ€mförelser mellan kommersiell programvara och open-source kommer att göras, dĂ€r programmen jĂ€mförs som helhet och i sina individuella funktioner.
"Ăr man sĂ€r bara för att man inte kan?" En studie av hur man placerar elever i behov av sĂ€rskilt stöd i skolan.
AbstractArbetets art: C- uppsatsSidantal: 44Titel: Ăr man ?sĂ€r? bara för att man inte kan? - En studie av hur man placerar elever i behov av sĂ€rskilt stöd i skolan. Författare: Pauline Bengtsson och Helena StrandkvistHandledare: Ann- Sofi RĂ„stamDatum: Höstterminen 2005Bakgrund: VĂ„r studie grundas pĂ„ hur och var man placerar elever i behov av sĂ€rskilt stöd. Vi har tittat pĂ„ tvĂ„ skolor i samma kommun. Den ena skolan kallar vi för skola A, dĂ€r Ă€r eleverna i behov av sĂ€rskilt stöd placerade i grundskolan.
Bedömning av den sederade patienten : Komfort och lindring som utmaning för intensivvÄrdssjuksköterskor
BakgrundSedering, delirium, agitation och sma?rta a?r viktiga omra?den inom intensivva?rd. Studier har visat pa? goda resultat vid bedo?mning av sederade patienter med validerade ma?tinstrument. Intensivva?rdssjuksko?terskan mo?ter den sederade patienten dagligen i sitt arbete och ska enligt kompetensbeskrivningen ta hand om kritiskt sjuka patienter med svikt i ett eller i flera organ och utifra?n patientens individuella behov fo?rebygga, behandla, lindra och utva?rdera omva?rdnadsa?tga?rder.