BAKGRUND: Bröstcancer är allmänt känt i samhället, men få känner till den ärftliga aspekten av bröstcancer. Genom ett blodprov kan vårdpersonal påvisa om kvinnor har en genmutation, som ger ökad risk för bröstcancer, eller inte.SYFTE: Syftet med studien är att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med ärftligt ökad risk för bröstcancer.METOD: En kvalitativ litteraturstudie där 14 vetenskapliga artiklar har analyserats.RESULTAT: Kvinnorna som lever med ärftligt ökad risk för bröstcancer lever med en ständig oro och osäkerhet. Varje kvinna är unik och hennes erfarenheter är därav individuella. Trots denna individualitet kan vissa mönster identifieras. De mest framstående ämnesområdena är oro och osäkerhet samt svårighet att hantera hotet.DISKUSSION: Kvinnorna med ärftligt ökad risk för bröstcancer ser till familjens bröstcancererfarenheter vid hantering av den egna situationen.

Dagligvaruhandeln har under de senaste åren utsatts för hårdare konkurrens. För att kunna möta denna konkurrens har företag som ICA och Coop effektiviserat sin verksamhet med hjälp av teknikbaserad självservice. Tekniken leder till att kunden utför de arbetsmoment som kassörskan tidigare gjorde. Detta fick oss att undra över personalens syn på den nya tekniken. Syftet med arbetet är att kartlägga hur personalen på en stormarknad reagerar på införandet av ny teknologi.

Ätstörningar är en allvarlig och omdiskuterad problematik som många ställer sig frågande till. En vanlig uppfattning är att det är omöjligt att bli frisk från en ätstörning och att den drabbade vill stanna kvar i tillståndet. Denna negativa, förutfattade mening kan bero på att forskningen om ätstörningar vanligtvis bedrivs utifrån ett patogent perspektiv. Forskningen har kunnat visa olika orsakssamband, bakomliggande faktorer och konsekvenser men de friskfaktorer som finns glöms bort.I denna studie genomfördes fyra stycken individuella intervjuer med kvinnor i åldrarna 20-29 år och som är under behandling för ätstörningar. Studiens syfte var att utifrån ett salutogent perspektiv belysa hur de upplever sitt välbefinnande och ser på sin framtid.

Arbetsterapeuten har en ansvarsfull roll som behandlare i mötet med patienten, där denne kontinuerligt måste beakta sitt bemötande för att behålla ett professionellt förhållningssätt. Begreppet professionellt förhållningssätt kan upplevas svårt att sätta ord på, vilket gör det viktigt att lyfta fram samt utforska. Syftet med denna kvalitativa studie är att studera yrkesverksamma arbetsterapeuters upplevelser av professionellt förhållningssätt. Data samlades in genom sex individuella intervjuer med yrkesverksamma arbetsterapeuter inom psykiatri samt hjälpmedelsområdet. Materialet transkriberades, analyserades, kondenserades och sammanfattades med hjälp av Giorgi´s fenomenologiska analysmetod.

I den här studien studeras skolans fostrande roll av eleven i allmänhet och inom livskunskap i synnerhet. På en del skolor runt om i Sverige finns sedan ett antal år ett tämligen nytt ämne som heter just livskunskap. Initiativet kommer från skolorna själva och är vad man kallar en bottom-up rörelse. Plattformen för vår studie har varit olika läromedel i livskunskap och framförallt att närgranska ett läromedel som heter Livsviktigt. Livskunskap har ingen nationell kursplan och därför kan innehållet skifta från olika skolor och likaså omfattningen.

Studiens syfte var att undersöka hur de kvinnor som utsatts för hedersrelaterat våld känner sig efter att ha bott på ett skyddat boende och nu har kommit ut i samhället. Hur mår de och hur ser deras vardag ut? Metoden som användes var kvalitativ och det empiriska materialet inhämtades genom halvstrukturerade intervjuer. I studien deltog fyra kvinnor. Resultatet analyseras med hjälp av teorierna KASAM och Exitteorin samt relevant kunskap och tidigare forskning.

Examensarbetet är en interventionsstudie där syftet var att undersöka om elever med intellektuell funktionsnedsättning kan utveckla sin fonologiska medvetenhet genom "intensivt" arbete med Appen Bornholmslek.Under en fyraveckorsperiod arbetade fyra elever på gymnasiesärskolans individuella program, verksamhetsträning med övningar i Appen Bornholmslek. Elevernas fonologiska medvetenhet testades före och efter arbetet med Appen. Varje elev arbetade individuellt med mig 10-15 minuter per dag, fyra dagar per vecka. Under arbetet med Appen observerade jag och skrev fältanteckningar. Efter de fyra veckorna intervjuades eleverna om arbetet med Appen.Resultaten på testerna efter arbetet visade en liten utveckling av fonemisk medvetenhet för tre elever och en något förbättrad fonologisk medvetenhet för en elev.

Syftet med studien var att utifrån ett könsperspektiv undersöka ungdomars erfarenhet och upplevelse av miljöterapeutisk behandling på institution. Fokus låg på ungdomarnas tankar kring syftet och nyttan med miljöterapin, aktiviteterna i den, relationerna med personalen och de andra ungdomarna på institutionen. Skillnader och likheter inom och mellan könen studerades sedan. Undersökningen byggde på semistrukturerade intervjuer med fyra ungdomar som är eller har varit placerade på institution. Resultaten analyserades i relation till tidigare forskning om ungdomar på institution och Judith Butlers teoretiska perspektiv om kön, performativitet och könslikheter.

Studien har till syfte att ta reda på hur fem olika förskollärare tänker kring betydelsen av inomhusmiljön som främjande för barns lärande och utveckling. Frågeställningarna har besvarats med hjälp av en kvalitativ metod. Vi har utfört semistrukturerade intervjuer med fem förskollärare från fyra olika förskolor. Verksamhetens synsätt på barns inlärning har betydelse för vilka möjligheter som skapas för barnen att lära och utvecklas i sin förskolemiljö. Studien kommer benämna teorier utifrån det utvecklingspsykologiska forskningsfältet då dessa teorier har påverkat samhällets barnsyn.

Bakgrund: Bröstcancer utgör en tredjedel av all cancer som kvinnor insjuknar i. Det finns flera olika behandlingar och mastektomi är en utav dem. Både sjukdomen och behandling medför så väl fysiska som psykiska förändringar hos kvinnor. Syfte: Var att belysa kvinnors upplevelser av sin livsvärld efter en mastektomi. Metod: En litteraturstudie av kvalitativa studier har utförts.

Uppsatsens syfte var att nå en större teoretisk förståelse av samkönat partnervåld, genom att analysera olika forskningsartiklars narrativa konstruktioner av våldet. De två frågeställningarna var: 1. Hur diskuterar forskningslitteraturen samkönat partnervåld med fokus på temana relationsdynamik, karaktär hos parterna, kön, genus och sexualitet samt betydelsen av social kontext? 2. Hur diskuterar forskningslitteraturen det professionella bemötandet av samkönat partnervåld? De 21 valda primärdokumenten som analyserats är artiklar som granskats vetenskapligt via peer-review och författats av forskare och professionella terapeuter och behandlare.

Stockholm är en växande stad och för att bemöta det behov av bostäder som expansionen medför, krävs att befintliga fastigheter utvecklas och får nya, bättre anpassade ändamål. Det är framförallt viktigt att utveckla de fastigheter som är belägna i attraktiva områden med pågående stadsutveckling eller goda möjligheter för ny stadsutveckling.Denna rapport behandlar utvecklingen av Vandenbergh 9, ett kontorskomplex från tidigt 1970-tal till ett modernt bostadshus. Rapporten resulterar i förslagshandlingar över hur den invändiga gestaltningen kan komma att se ut. Förslaget följer alla de lagar, stadgar och rekommendationer som idag ställs för byggnation i Sverige.Detta resulterade i sex individuella plan, men för att främja hållbart och rationellt byggande har ett stort fokus lagts på modulbyggande. Rapporten redogör för hur en fastighet i en stor skala kan utvecklas och erhålla ett nytt syfte..

Bakgrund: I Sverige är kärnfamiljen än så länge den vanligaste familjeformen men det blir allt vanligare med separationer och därmed bildas nya familjekonstellationer. Familjer bryter upp och nya par flyttar samman. Hur påverkar de nya strukturerna barnen?I samtal med pedagoger i verksamheten har det kommit till vår kännedom att ämnet skilsmässa är ?tabubelagt?. Pedagogerna vet inte riktigt hur man ska närma sig problemet, personalen vill vara ett stöd men är rädd för att ?lägga sig i?.Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger anser att barn, vars föräldrar skilt sig, borde bemötas samt att se om det finns någon skillnad i synen på bemötandet, pedagogkategorier emellan.Metod: För att uppnå syftet har vi valt att göra en kvantitativ enkätundersökning med 13 påståenden med fasta svarsalternativ, varav sju stycken redovisas i uppsatsen, samt en öppen fråga.Resultat: Vi har kommit fram till att pedagogerna anser att det är viktigt att föräldrarna meddelar om att de ska separera för att enklare kunna anpassa elevens individuella planering.

Bakgrund: I Sverige är kärnfamiljen än så länge den vanligaste familjeformen men det blir allt vanligare med separationer och därmed bildas nya familjekonstellationer. Familjer bryter upp och nya par flyttar samman. Hur påverkar de nya strukturerna barnen?I samtal med pedagoger i verksamheten har det kommit till vår kännedom att ämnet skilsmässa är ?tabubelagt?. Pedagogerna vet inte riktigt hur man ska närma sig problemet, personalen vill vara ett stöd men är rädd för att ?lägga sig i?.Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger anser att barn, vars föräldrar skilt sig, borde bemötas samt att se om det finns någon skillnad i synen på bemötandet, pedagogkategorier emellan.Metod: För att uppnå syftet har vi valt att göra en kvantitativ enkätundersökning med 13 påståenden med fasta svarsalternativ, varav sju stycken redovisas i uppsatsen, samt en öppen fråga.Resultat: Vi har kommit fram till att pedagogerna anser att det är viktigt att föräldrarna meddelar om att de ska separera för att enklare kunna anpassa elevens individuella planering.

Syftet med studien var att analysera förhållandet mellan handläggning i två norrbottenskommuner. Studien omfattade totalt nio behovsbedömare i två kommuner som har hemtjänsten indelad i beställar-utförarorganisation. Datainsamlingen har skett genom intervjuer. Studien visade att trots det kommunala självstyret inte fanns några stora skillnader mellan de båda kommunerna när det gäller förhållandet mellan handläggning och centrala direktiv för tilldelning av sociala omsorgsinsatser. Undersökningen visade att behovsbedömarna i respektive kommuner följer socialtjänstlagen och förvaltningslagen när det gäller hur ett ärende skall inledas och beslutas.