Syfte: Syftet med denna forskningsstudie Àr att förklara om företag som Àr noterade pÄ Stockholmsbörsen bidrar till nedskrivning av goodwill. Detta kommer att försöka förklaras utifrÄn individuella, organisatoriska och miljömÀssiga faktorer.Teoretisk referensram: Forskningsstudien utgÄs utifrÄn agentteorin, positiva redovisnings teorin och den institutionella teorin. UtifrÄn de valda teorierna formas hypoteser utifrÄn individuella, organisatoriska och miljömÀssiga faktorer.Metod: Forskningsstudiens Àr en dokumentstudie som har utgÄngspunkt som tillÀmpar en deduktiv ansats. Vidare har forskningsstudie tillÀmpat en kvantitativ ansats och hÀmtar insamlad data utifrÄn företag pÄ Stockholmsbörsen.Analys: Forskningsstudiens analys anvÀnder sig av statistiska tabeller för att analysera företagens insamlade data. HÀr anvÀnds Pearsons bivariata korrelationstest och multipla regressionsanalyser för att hitta samband mellan beroenda och oberoende variabler.Slutsats: Forskningsstudiens slutsats visar att ett fÄtal hypoteser uppnÄr signifikantnivÄ.

This work of investigation was to report how four study counsellors see upon the facts regarding the amount of admission, the students social surroundings and local designs for the Individual program (IV) at upper secondary school. Through interviews with four professionals set to guide the students at four different schools in the rural districts of Boden, LuleÄ, PiteÄ and SkellefteÄ, this has become a paper that describes how they see these young adults today. Different handicaps and diagnosis, troubles at home, pregnancy and even drug abuse tend to make you wonder how they possibly can get through school at all. Regarding local development within the program there are no strings of what to do but for every district to deside for themselves and this has led to different ?experiments? with students not mentaly fit for school at all.

 I denna rapport undersöks hur ett antal kundspecifika faktorer som belÄningrad, bank och inkomst pÄverkar svenska hushÄlls individuella bolÄnerÀntor. Metoden som anvÀnds Àr multipel linjÀr regression med transformeringar av förklarande variabler. Transformer som anvÀnds Àr log-linjÀr, linjÀr-log, log-log samt styckvis linjÀr. Datan innehÄller ett stickprov om ca. 7000 rörliga bolÄn frÄn juli 2013 insamlade av organisationen VillaÀgarna pÄ frivillig basis.

Right-wing populism has through the past decades flourished in several countries in Europe. Research has shown that right-wing populism is, with its political starting point in ?the people?, focusing on the majority and is sometimes excluding the minorities from the politics. Since human rights regulations are mainly a protection of minority rights, the aim is to examine if the politics of the Sweden Democrats, as a case of a growing right-wing populist party, is a threat to human rights and in that case, in what respects. The thesis is supposed to answer the question in what respects the politics of the Sweden Democrats contravene with the European Convention?s protection of minority rights.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur nÄgra pedagoger i barngruppen arbetar med tvillingars individuella utveckling. Om de arbetar enligt ett sÀrskilt arbetssÀtt och i sÄ fall hur de gör det. Syftet innefattar Àven att ta reda pÄ förÀldrars syn pÄ hur förskolan arbetar med att stÀrka deras tvillingars individuella utveckling. Syftet inbegriper Àven att ta reda pÄ hur tvillingar utvecklas gentemot varandra och sina jÀmnÄriga kamrater.Intervjuer med fem pedagoger som har tvillingar i sin barngrupp och sex förÀldrar som har sina tvillingar placerade i denna verksamhet, har genomförts. Utöver detta har observationer i dessa barngrupper genomförts.

Upprepad testning vid inlÀrning förstÀrker lÄngtidsminnet. Fenomenet Àr Àven kÀnt som testeffekten (Roediger & Karpicke, 2006). Huvudsyftet med föreliggande studie var att undersöka testeffekten och jÀmföra den med inlÀrningseffekter av gruppdiskussioner. Andra syften var att undersöka om inlÀrning pÄverkades av individuella skillnader samt av testfrÄgornas komplexitet. Experiment genomfördes under fyra tillfÀllen och sammanlagt tolv studenter medverkade.

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en ökad kÀnnedom kring hur musikundervisning pÄ gymnasiesÀrskola kan se ut och hur musiklÀrare upplever sin undervisning.Detta har undersökts genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med tre utbildade musiklÀrare som arbetar pÄ programmet för estetiska verksamheter och det individuella programmet. Av intresse har varit att ta reda pÄ vad lÀrarna har för mÄl med sin undervisning och hur de ser pÄ sin verksamhet.Resultatet visar pÄ att mÄlet med musikundervisningen kan ses som bÄde musikaliskt och utommusikaliskt. Detta beroende pÄ vilka elever man undervisar dÄ gymnasiesÀrskolan omfattar flera olika typer av funktionshinder. Ingen av lÀrarna har i sin grundutbildning berört metodik för funktionhindrade elever. Hos dem som lÀrare Àr den viktiga och gemensamma kompetensen den musikaliska.

I Sverige finns till skillnad fra?n ma?nga andra la?nder inget fullt efterlevandeskydd fo?r efterlevande na?r det ga?ller pensionerna. Ett info?rande av gemensamma pensionsra?tter har tagits upp som fo?rslag i Statens offentliga utredningar men har a?nnu inte genomfo?rts.1 I denna uppsats analyseras hur gemensamma pensionsra?tter pa?verkar levnadsstandarden under pensionstiden fo?r par och fo?r den efterlevande i paret. Detta genomfo?rs genom en sammansta?llning av tolv par och bera?kningar av hur stora utbetalningarna blir med individuella respektive gemensamma pensionsra?tter.

De nyheter som na?r oss i Sverige fra?n Mexiko handlar allt som oftast om den organiserade brottslighetens verksamhet och hur befolkningen i fra?mst Mexikos norra delar, utsa?tts fo?r denna. Sedan fo?rre presidenten Felipe Caldero?n (2006-2012) manade till krig mot knarket har do?dssiffrorna bara stigit och fortsa?tter att go?ra sa?. Men fo?rutom tusentals do?da fa?r situationen a?ven konsekvenser pa? demokratin, da? medborgerliga och ma?nskliga ra?ttigheter begra?nsas.

Barn bedöms i skolan och det görs via betygen. Alla barn Àr olika individer, har olika lÀrstilar, bakgrund och erfarenheter. Trots det ska alla följa samma mÄl i skolan. Elever som inte lyckas uppnÄ mÄlen tenderar att bli föremÄl för ÄtgÀrder. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka den organisatoriska och praktiska utformningen av det individuella programmet och hur det upplevs av lÀrare och elever.

Syftet med denna studie Àr att undersöka grÀnserna för den disciplinerade socialiteten igrundskolan, hur grÀnserna sÀtts och hur avvikare konstrueras. Empirin baseras pÄ intervjuermed en elev som under sin skolgÄng utvecklade en avvikaridentitet, samt elevens förÀldrar ochrektor.Analyserna visar att grÀnserna för den disciplinerade socialiteten blir snÀvare med Ären. FrÄnen öppen friare socialitet i förskolan till allt mindre utrymme för individuella olikheter igrundskolan.Kollektiva abstrakta restriktioner sÀtts upp av en maktfull grupp (pedagogerna och rektorn)som bygger pÄ öppna regler (styrdokument, skolans regler) men Àven dolda (den doldalÀroplanen). UtifrÄn dessa skapas och förhandlas individuella konkreta restriktioner fram. NÀrindividen bryter mot de individuella restriktionerna finns risken att denna stigmatiseras utifrÄn enabstrakt kategorisering som av den maktfulla gruppen projiceras pÄ individen.

Alla elever Àr unika och tar in kunskap pÄ olika sÀtt, för att kunna bemöta elevers olikheter samt individuella behov Àr det dÀrför nödvÀndigt för oss pedagoger att ha detta i Ätanke nÀr vi planerar vÄr undervisning. Syftet med detta arbete var att ta reda pÄ hur pedagoger upplever att deras undervisning tillmötesgÄr elevers individuella förutsÀttningar. Vi har ocksÄ tagit reda pÄ vilken förstÄelse pedagogerna har kring begrepp som inlÀrningsstil och sinnespreferens. För att fÄ svar pÄ vÄrt syfte valde vi att göra en kvalitativ intervjustudie med fem pedagoger som arbetar pÄ en F- 5 skola. Resultatet visade pÄ ett intresse hos pedagogerna nÀr det gÀller den lÀrstilsanpassade undervisningen samt sinnenas betydelse i undervisningen, dock upplevde majoriteten att det var svÄrt att ge varje enskild elev det individuella bemötande som faktiskt behövs.

Syftet med denna studie Àr att fÄ insikt i hur verksamma lÀrare i grundskolans tidiga skolÄr uppfattar arbetet med IUPVÄra frÄgestÀllningar Àr:- Hur uppfattar lÀrare i grundskolans tidiga skolÄr arbetet med IUP?- Vad uppfattar lÀrare i grundskolans tidiga skolÄr att en bra IUP Àr?För att besvara dessa frÄgor genomförde vi Ätta kvalitativa intervjuer med verksamma lÀrare i grundskolans tidiga skolÄr. Vi fann detta Àmne intressant dÄ man som lÀrare Àr Älagd att skriva individuellautvecklingsplaner för varje elev. DÄ detta Àr en ny företeelse ville vi se vad lÀrare har för uppfattning om detta. I vÄrt resultat presenterar vi de olika uppfattningarna vi ringat in.

Abstract: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistÄnd upplever det individuella handlingsutrymme som ramlagen SoL ger. Studien baseras pÄ fem kvalitativa intervjuer med socialsekreterare som arbetar i vÀstra SkÄne. Resultatet visar att informanterna upplever ett stort handlingsutrymme i möjligheten att pÄverka sitt arbetssÀtt, sina arbetsuppgifter samt i möjligheten att prioritera sin tid samt Àven i hur man vÀljer att bemöta klienten. Möjligheten att stÀlla krav pÄ klienten och bestÀmma storleken pÄ dessa krav Àr en maktfaktor som informanterna visar en medvetenhet om inom sitt handlingsutrymme. Handlingsutrymmet vid individuella bedömningar upplevs som tÀmligen stort men vikten av att motivera och förankra beslut betonas.

This paper?s purpose is to examine a Swedish missionary activity from a human rights perspective. As a scope I have chosen the Swedish evangelical mission to Congo-Brazzaville, from its establishment in 1909 to the congolese church's self-determination in 1961. I consider certain elements of the missionary activity that affect human rights, to discover wether the activity was in order with modern day human rights standards or not. During these years, Congo was part of the French colony Equatorial Africa, so the missionaries? part in the colonial discourse is taken into consideration.