Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

The aim of this study is to investigate ex-Jehovah's witnesses' experiences with accessibility in relation to sexual and reproductive health. The purpose is to build on the understanding of how closed Christian communities view the power over their own bodies in relation to sexual and reproductive health and rights (SRHR). The results are examined and analyzed through Foucault's ideas about power. The thesis is built upon an exploratory point of view, where the focus is to examine the experiences of former Jehovah's witnesses. The theoretical framework assumes that there are different types of power relations, specifically in the form of biopower, disciplinary power and governmentality. Through semi-structured interviews, six former members have been interviewed. The results indicate the complex relation between Jehovah's witnesses and several forms of power.

ABSTRAKT Syftet med min rapport Àr tvÄfaldigt. Det Àr för det första att utifrÄn ungdomars perspektiv undersöka och beskriva vad det beror pÄ att en del elever börjar nÀrvara i skolan, nÀr de tidigare haft en hög frÄnvaro. För det andra Àr syftet att undersöka och beskriva faktorer som Àr viktiga att beakta dÄ man diskuterar IV-programmets framtid. Undersökningen bygger pÄ den kvalitativa forskningsintervjun. Metoden jag anvÀnt Àr fokusgruppsintervjuer dÀr elva elever frÄn tvÄ olika IV-program beskriver sina upplevelser frÄn grundskola och gymnasium. Resultatet visar att eleverna har liknande upplevelser frÄn grundskolan. De flesta har uppgett att skolan fungerat bra fram till högstadiet.

Uppsatsens frÀmsta syfte Àr att undersöka vilka olika inlÀrningsstilar som finns i en klass, vilken kunskap lÀraren har om individuella lÀrstilar och vilka för- och nackdelar det finns med att arbeta med individuella lÀrstilar.UtifrÄn Dunns lÀrstilar kommer jag att undersöka en klass genom enkÀt, intervju och observation för att titta pÄ hur eleverna agerar i klassrummet och försöka att förstÄ pÄ vilket sÀtt de lÀr sig bÀst.Den teoretiska delen av arbetet berör tre teorier om individuell inlÀrning, hjÀrnan och dess funktioner, minne och förstÄelse. De tre teorierna jag kommer att anvÀnda mig av Àr Dunns inlÀrningsteori, Howard Gardners Ätta intelligenser och Edward de Bonos syn pÄ inlÀrning.De metoder som anvÀnds i undersökningen Àr enkÀtundersökning, intervju med lÀrare och egna observationer.Resultaten pekar pÄ att de flesta barnen i klassen Àr auditativa/visuella. LÀraren arbetar, till viss del, med individuell inlÀrning genom att arbeta med olika metoder i sin undervisning. LÀraren talar Àven mycket med sina elever för att tillsammans planera undervisningsmetoder. Mina observationer motsÀger till viss del resultaten av enkÀtundersökningen..

Den aktuella studien Àmnar identifiera verksamheten Origos framgÄngsfaktorer och undersöka dessa. I studiens inledningsskede utformades fem frÄgestÀllningar utifrÄn intentionen att bemöta detta syfte. FrÄgestÀllningarna Àr som följande: tillmÀts handledaren betydelse och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt, tillmÀts gruppen av de andra unga individerna betydelse och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt, vilken betydelse tillmÀts den individuella planen, vilken betydelse tillmÀts de individuella samtalen samt hur uppfattas verksamhetens struktur och innehÄll. En kvalitativ metod anvÀndes i form av öppna djupintervjuer utefter en allmÀn intervjuguide. Urvalet bestod av sex individer, tre unga kvinnor och tre unga mÀn i Äldrarna 19-28 Är.

Syftet med denna studie Àr dels att analysera hur gymnasieelever upplever förhÄllandet mellan sitt eget sjÀlvförtroende och motivationen till skolarbetet, dels att ta reda pÄ hur de anser att skolans personal ska arbeta för att stÀrka elevernas sjÀlvförtroende. Ett antal intervjuer har genomförts med tolv elever pÄ tvÄ olika gymnasieprogram, det individuella och det naturvetenskapliga.Det som har framkommit av undersökningen Àr att elevers sjÀlvförtroende och motivation till skolarbetet Àr mycket beroende av kamraternas instÀllning. Om de nÀrmaste kamraterna struntar i att arbeta, smittar det lÀtt av sig pÄ eleven som faller in i samma mönster. Om kamraterna lÀgger ner mycket arbete, kan det antingen sporra till ytterligare prestationer för övriga klasskamrater eller göra att de inte orkar hÄlla samma takt. Hur lÀrarna bemöter och ger respons till eleverna i dessa situationer Àr av stor vikt för bÄde deras sjÀlvförtroende och motivation.

Studien försöker belysa vilka svÄrigheter elever som lÀser det individuella programmet möter och vilka möjligheter de har i deras strÀvan att gÄ vidare till ett nationellt program. Studien ger ocksÄ svar pÄ frÄgan om IV-elever trivs med att lÀsa programmet och om de börjar en gymnasieutbildning efter IV. Jag ville ocksÄ ta reda pÄ om vad elever i grundksolans Ärskurs nio tyckte om informationen om gymnasieskolan, och om alla fick chansen att prata med en studie- och yrkesvÀgledare. Studien belyser ocksÄ frÄgan om ursprung har en viss betydelse för fortsatta studier pÄ nationella program..

Detta arbete handlar om hur det som benÀmns individuella utvecklingsplanerna tolkas och anvÀnds i förskolorna. De frÄgor vi sökt svar pÄ Àr varifrÄn kravet att införa individuella utvecklingsplaner kommer och vilken innebörd pedagogerna ger dessa.För att ta reda pÄ detta sÄ har vi granskat Ätta olika typer av utvecklingsplaner som anvÀnds pÄ förskolorna i olika kommuner samt intervjuat tre pedagoger, en rektor och en pedagogisk samordnare. Genom att tolka resultatet utifrÄn ett postmodernt perspektiv dÀr man anser att det inte finns ?normala barn? och absoluta sanningar, har vi upptÀckt att dessa dokument speglar den barnsyn som rÄdde under moderniteten dÄ man utgick frÄn utvecklingspsykologiska teorier.I utvecklingsplanerna tar man upp vad barnet kan och inte kan, samt vilka insatser som behövs för att stödja barnets utveckling. Man belyser inte barns lÀrande i dessa dokument.

Yrket som kriminalvÄrdare innebÀr mÄnga arbetsuppgifter som bör grundas i ett professionellt förhÄllningssÀtt. KriminalvÄrdaren skall förhÄlla sig personligt men inte privat gentemot intagna samt skilja pÄ person och gÀrning i bemötandet. Ett professionellt förhÄllningssÀtt prÀglas av verksamhetens riktlinjer och normer sÄ vÀl som individuella vÀrderingar och intressen. Syftet var att beskriva kriminalvÄrdares individuella uppfattningar om att utöva professionalitet samt skilja pÄ att vara personlig och privat i sitt yrkesutövande. Teoretiska utgÄngspunkter har tagits i den symboliska interaktionismen och teorin om spegeljag.

Syfte: Syftet med denna forskningsstudie Àr att förklara om företag som Àr noterade pÄ Stockholmsbörsen bidrar till nedskrivning av goodwill. Detta kommer att försöka förklaras utifrÄn individuella, organisatoriska och miljömÀssiga faktorer.Teoretisk referensram: Forskningsstudien utgÄs utifrÄn agentteorin, positiva redovisnings teorin och den institutionella teorin. UtifrÄn de valda teorierna formas hypoteser utifrÄn individuella, organisatoriska och miljömÀssiga faktorer.Metod: Forskningsstudiens Àr en dokumentstudie som har utgÄngspunkt som tillÀmpar en deduktiv ansats. Vidare har forskningsstudie tillÀmpat en kvantitativ ansats och hÀmtar insamlad data utifrÄn företag pÄ Stockholmsbörsen.Analys: Forskningsstudiens analys anvÀnder sig av statistiska tabeller för att analysera företagens insamlade data. HÀr anvÀnds Pearsons bivariata korrelationstest och multipla regressionsanalyser för att hitta samband mellan beroenda och oberoende variabler.Slutsats: Forskningsstudiens slutsats visar att ett fÄtal hypoteser uppnÄr signifikantnivÄ.

This work of investigation was to report how four study counsellors see upon the facts regarding the amount of admission, the students social surroundings and local designs for the Individual program (IV) at upper secondary school. Through interviews with four professionals set to guide the students at four different schools in the rural districts of Boden, LuleÄ, PiteÄ and SkellefteÄ, this has become a paper that describes how they see these young adults today. Different handicaps and diagnosis, troubles at home, pregnancy and even drug abuse tend to make you wonder how they possibly can get through school at all. Regarding local development within the program there are no strings of what to do but for every district to deside for themselves and this has led to different ?experiments? with students not mentaly fit for school at all.

 I denna rapport undersöks hur ett antal kundspecifika faktorer som belÄningrad, bank och inkomst pÄverkar svenska hushÄlls individuella bolÄnerÀntor. Metoden som anvÀnds Àr multipel linjÀr regression med transformeringar av förklarande variabler. Transformer som anvÀnds Àr log-linjÀr, linjÀr-log, log-log samt styckvis linjÀr. Datan innehÄller ett stickprov om ca. 7000 rörliga bolÄn frÄn juli 2013 insamlade av organisationen VillaÀgarna pÄ frivillig basis.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur nÄgra pedagoger i barngruppen arbetar med tvillingars individuella utveckling. Om de arbetar enligt ett sÀrskilt arbetssÀtt och i sÄ fall hur de gör det. Syftet innefattar Àven att ta reda pÄ förÀldrars syn pÄ hur förskolan arbetar med att stÀrka deras tvillingars individuella utveckling. Syftet inbegriper Àven att ta reda pÄ hur tvillingar utvecklas gentemot varandra och sina jÀmnÄriga kamrater.Intervjuer med fem pedagoger som har tvillingar i sin barngrupp och sex förÀldrar som har sina tvillingar placerade i denna verksamhet, har genomförts. Utöver detta har observationer i dessa barngrupper genomförts.

Upprepad testning vid inlÀrning förstÀrker lÄngtidsminnet. Fenomenet Àr Àven kÀnt som testeffekten (Roediger & Karpicke, 2006). Huvudsyftet med föreliggande studie var att undersöka testeffekten och jÀmföra den med inlÀrningseffekter av gruppdiskussioner. Andra syften var att undersöka om inlÀrning pÄverkades av individuella skillnader samt av testfrÄgornas komplexitet. Experiment genomfördes under fyra tillfÀllen och sammanlagt tolv studenter medverkade.

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en ökad kÀnnedom kring hur musikundervisning pÄ gymnasiesÀrskola kan se ut och hur musiklÀrare upplever sin undervisning.Detta har undersökts genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med tre utbildade musiklÀrare som arbetar pÄ programmet för estetiska verksamheter och det individuella programmet. Av intresse har varit att ta reda pÄ vad lÀrarna har för mÄl med sin undervisning och hur de ser pÄ sin verksamhet.Resultatet visar pÄ att mÄlet med musikundervisningen kan ses som bÄde musikaliskt och utommusikaliskt. Detta beroende pÄ vilka elever man undervisar dÄ gymnasiesÀrskolan omfattar flera olika typer av funktionshinder. Ingen av lÀrarna har i sin grundutbildning berört metodik för funktionhindrade elever. Hos dem som lÀrare Àr den viktiga och gemensamma kompetensen den musikaliska.