Bakgrund: I Sverige Àr kÀrnfamiljen Àn sÄ lÀnge den vanligaste familjeformen men det blir allt vanligare med separationer och dÀrmed bildas nya familjekonstellationer. Familjer bryter upp och nya par flyttar samman. Hur pÄverkar de nya strukturerna barnen?I samtal med pedagoger i verksamheten har det kommit till vÄr kÀnnedom att Àmnet skilsmÀssa Àr ?tabubelagt?. Pedagogerna vet inte riktigt hur man ska nÀrma sig problemet, personalen vill vara ett stöd men Àr rÀdd för att ?lÀgga sig i?.Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur pedagoger anser att barn, vars förÀldrar skilt sig, borde bemötas samt att se om det finns nÄgon skillnad i synen pÄ bemötandet, pedagogkategorier emellan.Metod: För att uppnÄ syftet har vi valt att göra en kvantitativ enkÀtundersökning med 13 pÄstÄenden med fasta svarsalternativ, varav sju stycken redovisas i uppsatsen, samt en öppen frÄga.Resultat: Vi har kommit fram till att pedagogerna anser att det Àr viktigt att förÀldrarna meddelar om att de ska separera för att enklare kunna anpassa elevens individuella planering.

Bakgrund: I Sverige Àr kÀrnfamiljen Àn sÄ lÀnge den vanligaste familjeformen men det blir allt vanligare med separationer och dÀrmed bildas nya familjekonstellationer. Familjer bryter upp och nya par flyttar samman. Hur pÄverkar de nya strukturerna barnen?I samtal med pedagoger i verksamheten har det kommit till vÄr kÀnnedom att Àmnet skilsmÀssa Àr ?tabubelagt?. Pedagogerna vet inte riktigt hur man ska nÀrma sig problemet, personalen vill vara ett stöd men Àr rÀdd för att ?lÀgga sig i?.Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur pedagoger anser att barn, vars förÀldrar skilt sig, borde bemötas samt att se om det finns nÄgon skillnad i synen pÄ bemötandet, pedagogkategorier emellan.Metod: För att uppnÄ syftet har vi valt att göra en kvantitativ enkÀtundersökning med 13 pÄstÄenden med fasta svarsalternativ, varav sju stycken redovisas i uppsatsen, samt en öppen frÄga.Resultat: Vi har kommit fram till att pedagogerna anser att det Àr viktigt att förÀldrarna meddelar om att de ska separera för att enklare kunna anpassa elevens individuella planering.

Bakgrund: I Sverige Àr kÀrnfamiljen Àn sÄ lÀnge den vanligaste familjeformen men det blir allt vanligare med separationer och dÀrmed bildas nya familjekonstellationer. Familjer bryter upp och nya par flyttar samman. Hur pÄverkar de nya strukturerna barnen?I samtal med pedagoger i verksamheten har det kommit till vÄr kÀnnedom att Àmnet skilsmÀssa Àr ?tabubelagt?. Pedagogerna vet inte riktigt hur man ska nÀrma sig problemet, personalen vill vara ett stöd men Àr rÀdd för att ?lÀgga sig i?.Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur pedagoger anser att barn, vars förÀldrar skilt sig, borde bemötas samt att se om det finns nÄgon skillnad i synen pÄ bemötandet, pedagogkategorier emellan.Metod: För att uppnÄ syftet har vi valt att göra en kvantitativ enkÀtundersökning med 13 pÄstÄenden med fasta svarsalternativ, varav sju stycken redovisas i uppsatsen, samt en öppen frÄga.Resultat: Vi har kommit fram till att pedagogerna anser att det Àr viktigt att förÀldrarna meddelar om att de ska separera för att enklare kunna anpassa elevens individuella planering.

Bakgrund: I Sverige Àr kÀrnfamiljen Àn sÄ lÀnge den vanligaste familjeformen men det blir allt vanligare med separationer och dÀrmed bildas nya familjekonstellationer. Familjer bryter upp och nya par flyttar samman. Hur pÄverkar de nya strukturerna barnen?I samtal med pedagoger i verksamheten har det kommit till vÄr kÀnnedom att Àmnet skilsmÀssa Àr ?tabubelagt?. Pedagogerna vet inte riktigt hur man ska nÀrma sig problemet, personalen vill vara ett stöd men Àr rÀdd för att ?lÀgga sig i?.Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur pedagoger anser att barn, vars förÀldrar skilt sig, borde bemötas samt att se om det finns nÄgon skillnad i synen pÄ bemötandet, pedagogkategorier emellan.Metod: För att uppnÄ syftet har vi valt att göra en kvantitativ enkÀtundersökning med 13 pÄstÄenden med fasta svarsalternativ, varav sju stycken redovisas i uppsatsen, samt en öppen frÄga.Resultat: Vi har kommit fram till att pedagogerna anser att det Àr viktigt att förÀldrarna meddelar om att de ska separera för att enklare kunna anpassa elevens individuella planering.

Syftet med denna litteraturöversikt var att skapa en översikt över vad som kan ha betydelse för bÀrbara elektroniska teknikstöds anvÀndning som kompensatorisk ÄtgÀrd för vuxna personer med förvÀrvad hjÀrnskada. De 24 artiklar som ingick i studien analyserades med metoden innehÄllsanalys. Inklusionskriterier var artiklar utgivna efter Är 2000 och vuxna försökspersoner. Analysen resulterade i fyra kategorier: anvÀndningsomrÄden för elektroniska teknikstöd, design och funktion hos de elektroniska teknikstöden, omgivningens betydelse för anvÀndande och individuella förutsÀttningar för anvÀndande av elektroniska teknikstöd. Endast en artikel var skriven utifrÄn ett arbetsterapeutiskt perspektiv.

Syfte:Syftet med studien Àr att undersöka och förklara hur olika egenskaper hos ledarskapsfigurer (VerkstÀllande direktör, ekonomichef) kan pÄverka goodwillnedskrivningar samt det redovisade vÀrdet av goodwill.Metod:Studien tar en deduktiv ansats och grundas pÄ en dokumentstudie, hypoteser har formats och analyserats samt dÀrefter accepterats eller förkastats.Teoretiskt perspektiv:Studiens grundlÀggande teoretiska perspektiv Àr agentteorin samt den positiva redovisningsteorin. Andra teorier som belyses i studien Àr bland annat teorin om verkligt vÀrde och beteende teorin inom bolag.Empiri:Studien Àr kvantitativ och bestÄr av data som insamlats frÄn Ärsredovisningar av bolag noterade pÄ Stockholmsbörsen.Slutsats:Datamaterialet kunde inte pÄvisa nÄgon signifikans mellan nyckelpersonernas beteende och deras pÄverkan pÄ goodwillnedskrivningar samt det redovisade vÀrdet av goodwill..

The purpose of this study is to examine how young people with experience of running away and/or getting thrown out look upon and understand the phenomenon. Another purpose of thestudy is to examine how the youth evaluate the help and support they did or did not receive at the time of their experience, as well as to examine what the ultimate help and support would be according to them. The study was done in a qualitative approach with the use of focus groups and individual interviews. The results were analyzed through the perspective of the ?sociology of childhood?.

Syftet med studien var att undersöka vilka aspekter av arbetstillfredsstÀllelse som upplevs pÄverka valet att stanna kvar inom en organisation. En kvalitativ studie genomfördes för att lÀgga fokus pÄ deltagarnas personliga upplevelser. Studien genomfördes inom en polismyndighet i Mellansverige och intervjuer genomfördes med sex av myndighetens medarbetare. Datan analyserades med hjÀlp av induktiv tematisk analys. Resultaten visade att det föreligger individuella skillnader för den upplevda arbetstillfredsstÀllelsen.

BAKGRUND: Bröstcancer Àr allmÀnt kÀnt i samhÀllet, men fÄ kÀnner till den Àrftliga aspekten av bröstcancer. Genom ett blodprov kan vÄrdpersonal pÄvisa om kvinnor har en genmutation, som ger ökad risk för bröstcancer, eller inte.SYFTE: Syftet med studien Àr att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med Àrftligt ökad risk för bröstcancer.METOD: En kvalitativ litteraturstudie dÀr 14 vetenskapliga artiklar har analyserats.RESULTAT: Kvinnorna som lever med Àrftligt ökad risk för bröstcancer lever med en stÀndig oro och osÀkerhet. Varje kvinna Àr unik och hennes erfarenheter Àr dÀrav individuella. Trots denna individualitet kan vissa mönster identifieras. De mest framstÄende ÀmnesomrÄdena Àr oro och osÀkerhet samt svÄrighet att hantera hotet.DISKUSSION: Kvinnorna med Àrftligt ökad risk för bröstcancer ser till familjens bröstcancererfarenheter vid hantering av den egna situationen.

Dagligvaruhandeln har under de senaste Ären utsatts för hÄrdare konkurrens. För att kunna möta denna konkurrens har företag som ICA och Coop effektiviserat sin verksamhet med hjÀlp av teknikbaserad sjÀlvservice. Tekniken leder till att kunden utför de arbetsmoment som kassörskan tidigare gjorde. Detta fick oss att undra över personalens syn pÄ den nya tekniken. Syftet med arbetet Àr att kartlÀgga hur personalen pÄ en stormarknad reagerar pÄ införandet av ny teknologi.

Ätstörningar Ă€r en allvarlig och omdiskuterad problematik som mĂ„nga stĂ€ller sig frĂ„gande till. En vanlig uppfattning Ă€r att det Ă€r omöjligt att bli frisk frĂ„n en Ă€tstörning och att den drabbade vill stanna kvar i tillstĂ„ndet. Denna negativa, förutfattade mening kan bero pĂ„ att forskningen om Ă€tstörningar vanligtvis bedrivs utifrĂ„n ett patogent perspektiv. Forskningen har kunnat visa olika orsakssamband, bakomliggande faktorer och konsekvenser men de friskfaktorer som finns glöms bort.I denna studie genomfördes fyra stycken individuella intervjuer med kvinnor i Ă„ldrarna 20-29 Ă„r och som Ă€r under behandling för Ă€tstörningar. Studiens syfte var att utifrĂ„n ett salutogent perspektiv belysa hur de upplever sitt vĂ€lbefinnande och ser pĂ„ sin framtid.

Arbetsterapeuten har en ansvarsfull roll som behandlare i mötet med patienten, dÀr denne kontinuerligt mÄste beakta sitt bemötande för att behÄlla ett professionellt förhÄllningssÀtt. Begreppet professionellt förhÄllningssÀtt kan upplevas svÄrt att sÀtta ord pÄ, vilket gör det viktigt att lyfta fram samt utforska. Syftet med denna kvalitativa studie Àr att studera yrkesverksamma arbetsterapeuters upplevelser av professionellt förhÄllningssÀtt. Data samlades in genom sex individuella intervjuer med yrkesverksamma arbetsterapeuter inom psykiatri samt hjÀlpmedelsomrÄdet. Materialet transkriberades, analyserades, kondenserades och sammanfattades med hjÀlp av GiorgiŽs fenomenologiska analysmetod.

I den hÀr studien studeras skolans fostrande roll av eleven i allmÀnhet och inom livskunskap i synnerhet. PÄ en del skolor runt om i Sverige finns sedan ett antal Är ett tÀmligen nytt Àmne som heter just livskunskap. Initiativet kommer frÄn skolorna sjÀlva och Àr vad man kallar en bottom-up rörelse. Plattformen för vÄr studie har varit olika lÀromedel i livskunskap och framförallt att nÀrgranska ett lÀromedel som heter Livsviktigt. Livskunskap har ingen nationell kursplan och dÀrför kan innehÄllet skifta frÄn olika skolor och likasÄ omfattningen.

Studiens syfte var att undersöka hur de kvinnor som utsatts för hedersrelaterat vÄld kÀnner sig efter att ha bott pÄ ett skyddat boende och nu har kommit ut i samhÀllet. Hur mÄr de och hur ser deras vardag ut? Metoden som anvÀndes var kvalitativ och det empiriska materialet inhÀmtades genom halvstrukturerade intervjuer. I studien deltog fyra kvinnor. Resultatet analyseras med hjÀlp av teorierna KASAM och Exitteorin samt relevant kunskap och tidigare forskning.

Examensarbetet Àr en interventionsstudie dÀr syftet var att undersöka om elever med intellektuell funktionsnedsÀttning kan utveckla sin fonologiska medvetenhet genom "intensivt" arbete med Appen Bornholmslek.Under en fyraveckorsperiod arbetade fyra elever pÄ gymnasiesÀrskolans individuella program, verksamhetstrÀning med övningar i Appen Bornholmslek. Elevernas fonologiska medvetenhet testades före och efter arbetet med Appen. Varje elev arbetade individuellt med mig 10-15 minuter per dag, fyra dagar per vecka. Under arbetet med Appen observerade jag och skrev fÀltanteckningar. Efter de fyra veckorna intervjuades eleverna om arbetet med Appen.Resultaten pÄ testerna efter arbetet visade en liten utveckling av fonemisk medvetenhet för tre elever och en nÄgot förbÀttrad fonologisk medvetenhet för en elev.