Stockholm Àr en vÀxande stad och för att bemöta det behov av bostÀder som expansionen medför, krÀvs att befintliga fastigheter utvecklas och fÄr nya, bÀttre anpassade ÀndamÄl. Det Àr framförallt viktigt att utveckla de fastigheter som Àr belÀgna i attraktiva omrÄden med pÄgÄende stadsutveckling eller goda möjligheter för ny stadsutveckling.Denna rapport behandlar utvecklingen av Vandenbergh 9, ett kontorskomplex frÄn tidigt 1970-tal till ett modernt bostadshus. Rapporten resulterar i förslagshandlingar över hur den invÀndiga gestaltningen kan komma att se ut. Förslaget följer alla de lagar, stadgar och rekommendationer som idag stÀlls för byggnation i Sverige.Detta resulterade i sex individuella plan, men för att frÀmja hÄllbart och rationellt byggande har ett stort fokus lagts pÄ modulbyggande. Rapporten redogör för hur en fastighet i en stor skala kan utvecklas och erhÄlla ett nytt syfte..

Bakgrund: I Sverige Àr kÀrnfamiljen Àn sÄ lÀnge den vanligaste familjeformen men det blir allt vanligare med separationer och dÀrmed bildas nya familjekonstellationer. Familjer bryter upp och nya par flyttar samman. Hur pÄverkar de nya strukturerna barnen?I samtal med pedagoger i verksamheten har det kommit till vÄr kÀnnedom att Àmnet skilsmÀssa Àr ?tabubelagt?. Pedagogerna vet inte riktigt hur man ska nÀrma sig problemet, personalen vill vara ett stöd men Àr rÀdd för att ?lÀgga sig i?.Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur pedagoger anser att barn, vars förÀldrar skilt sig, borde bemötas samt att se om det finns nÄgon skillnad i synen pÄ bemötandet, pedagogkategorier emellan.Metod: För att uppnÄ syftet har vi valt att göra en kvantitativ enkÀtundersökning med 13 pÄstÄenden med fasta svarsalternativ, varav sju stycken redovisas i uppsatsen, samt en öppen frÄga.Resultat: Vi har kommit fram till att pedagogerna anser att det Àr viktigt att förÀldrarna meddelar om att de ska separera för att enklare kunna anpassa elevens individuella planering.

Bakgrund: I Sverige Àr kÀrnfamiljen Àn sÄ lÀnge den vanligaste familjeformen men det blir allt vanligare med separationer och dÀrmed bildas nya familjekonstellationer. Familjer bryter upp och nya par flyttar samman. Hur pÄverkar de nya strukturerna barnen?I samtal med pedagoger i verksamheten har det kommit till vÄr kÀnnedom att Àmnet skilsmÀssa Àr ?tabubelagt?. Pedagogerna vet inte riktigt hur man ska nÀrma sig problemet, personalen vill vara ett stöd men Àr rÀdd för att ?lÀgga sig i?.Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur pedagoger anser att barn, vars förÀldrar skilt sig, borde bemötas samt att se om det finns nÄgon skillnad i synen pÄ bemötandet, pedagogkategorier emellan.Metod: För att uppnÄ syftet har vi valt att göra en kvantitativ enkÀtundersökning med 13 pÄstÄenden med fasta svarsalternativ, varav sju stycken redovisas i uppsatsen, samt en öppen frÄga.Resultat: Vi har kommit fram till att pedagogerna anser att det Àr viktigt att förÀldrarna meddelar om att de ska separera för att enklare kunna anpassa elevens individuella planering.

Syftet med studien var att analysera förhÄllandet mellan handlÀggning i tvÄ norrbottenskommuner. Studien omfattade totalt nio behovsbedömare i tvÄ kommuner som har hemtjÀnsten indelad i bestÀllar-utförarorganisation. Datainsamlingen har skett genom intervjuer. Studien visade att trots det kommunala sjÀlvstyret inte fanns nÄgra stora skillnader mellan de bÄda kommunerna nÀr det gÀller förhÄllandet mellan handlÀggning och centrala direktiv för tilldelning av sociala omsorgsinsatser. Undersökningen visade att behovsbedömarna i respektive kommuner följer socialtjÀnstlagen och förvaltningslagen nÀr det gÀller hur ett Àrende skall inledas och beslutas.

Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser av att under sin barndom ha haft en frihetsberövad förÀlder. Mer specifikt syftade studien till att undersöka hur frihetsberövandet upplevdes av individen beroende pÄ sociala och individuella förutsÀttningar samt vilka anpassningsmetoder (copingstrategier) undersökningsdeltagarna anvÀnt sig av. Fyra kvinnor mellan 25 och 35 Är intervjuades. De transkriberade intervjuerna analyserades med induktiv tematisk analys. Resultatet innehÄller en beskrivning av upplevelsen av och anpassningen till frihetsberövandet.

MonetÀra belöningar Àr en vanlig förekommande metod i kunskapsintensiva företag för attöka motivation och dÀrmed prestation hos en organisations medarbetare samtidigt sommonetÀra belöningars influens pÄ motivation Àr ett omtvistat Àmne dÀr vitt skilda resultat haruppvisats. Ett förbisett omrÄde inom motivationsforskning Àr huruvida monetÀra belöningarinfluerar strategiskt lÀrande. Dock anvÀnder kunskapsintensiva företag monetÀra belöningarsamtidigt som anstÀlldas strategiska lÀrande Àr av stor vikt för fortsatt överlevnad. Dennauppsats Àmnar dÀrmed belysa detta med intentionen att utveckla forskningsbidrag till sÄvÀlteori som praktik. Resultatet av vÄr kvalitativa undersökning tyder pÄ att motivation tillstrategiskt lÀrande influeras av autonom motivation och att monetÀra belöningar indirektinfluerar till motivation genom att vara en symbol för att uppnÄ nÄgot för individen önskvÀrt.Subjektiva och otydliga mÄl kan vara fördelaktiga för att Ästadkomma autonom motivationhos företagets individer dÄ dessa uppmuntrar till nyfikenhet och egna individuella tolkningar..

Demensrelaterad agitation a?r ett pa?frestande tillsta?nd som inneba?r en fo?rsa?mrad livskvalitet fo?r den demenssjuke personen. Eftersom la?kemedel har liten effekt, rekommenderas icke- farmakologiska interventioner som fo?rshandval vid behandling. Syfte: Att studera omva?rdnadsinterventioner och dess effekt vid demensrelaterad agitation.

Denna uppsats handlar om alfabetiseringsundervisning av vuxna andrasprÄksinlÀrare. Undersökningens syfte Àr att ta reda pÄ nÄgra lÀrares pedagogiska val i sin alfabetiseringsundervisning, vad dessa val grundar sig pÄ samt vad lÀrarna anser vara befrÀmjande undervisning för dessa elever. Undersökningen har en fenomenologisk infallsvinkel och bestÄr av kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare pÄ tvÄ olika skolor. Resultatet visar att lÀrarna anser det vara viktigt med hemklassrum, att de utgÄr ifrÄn elevernas verklighet och anvÀnder helst autentiskt material och bilder, samt betonar att repetition och konkretisering Àr viktiga pedagogiska metoder liksom förmÄgan att sÀtta sig in i elevernas situation. LÀrarna anser att det som befrÀmjar elevernas inlÀrning Àr tillgÄng till modersmÄlslÀrare och speciallÀrare, en trygg arbetsmiljö och att lÀrarna ser eleverna som kompetenta individer.

I den hÀr uppsatsen presenteras hur personliga filmsamtal kan bidra till frÀmjandet av ett etiskt reflekterande förhÄllningssÀtt i en interkulturell undervisning. Fyra ungdomar i tvÄ mÄngkulturella gymnasieskolor delar med sig av sina reflektioner över en vald favoritfilm genom individuella samtal. Mina analyser av data jÀmförs med Axelssons (2008) studie Film och mening varifrÄn jag ocksÄ hÀmtar analysverktygen som delvis ligger till grund Àven i denna studie. Min studie visar pÄ bÄde likheter och skillnader i respondenternas utsagor kring deras upplevelse av filmens presenterade berÀttelse och sina egna reflektioner över personliga etiska och moraliska val. Resultatet visar vÀrdet av att följa upp ungdomarnas egna berÀttelser av upplevd verklighet som ett interkulturellt undervisningsinnehÄll.

FrÄn det produktionsfokuserade industriella byggandet i Sverige pÄ 1960- och 1970-talet sÄ har utvecklingen idag lett till att flera koncept frÄn tillverkningsindustrin har börjat tillÀmpas inom husproduktion. Genom att erbjuda individuella lösningar sÄ skapar man problem med att försöka anpassa redan vÀl standardiserade lösningar. En metod för att hantera detta Àr genom tillÀmpning av mass-kundanpassning och anvÀndandet av produktkonfiguratorer.För att undersöka anvÀndandet av produktkonfiguratorer för byggnadselement sÄ har denna studie utförts med syftet att undersöka möjligheten av att utveckla en produktkonfigurator för badrumsgolv. Detta utfördes genom en fallstudie med mÄlet att producera en konfigurator av badrum. Resultatet frÄn fallstudien stÀlldes sedan mot att traditionellt rita utformningar av badrumsgolv i tvÄ olika CAD-program för byggindustrin och resultatet frÄn det lÄg som grund för att undersöka lönsamheten.Resultatet visade pÄ att det gÄr att utveckla en konfigurator för badrumsgolv som klarar av kravstÀllningarna som finns och som kan producera fÀrdiga ritningar efter anvÀndarens önskemÄl.

Examensarbetet Àr en kvalitativ undersökning om vad och hur lÀrare pÄ en hallÀndsk grundskola dokumenterar. Den formativa bedömningens goda effekt pÄ lÀrandet Àr vÀlkÀnd för forskare inom pedagogik men dess genomslagskraft i skolan har inte varit lika stor. För att kunna formativt bedöma elevers mÄngdimensionella kunskap krÀvs att lÀraren fÄngar och dokumenterar den. Detta arbete krÀver redskap och examensarbetet tar upp till exempel portfolio, loggbok, elevbedömningar, elevutvÀrderingar, bedömningsmatriser och kriteriebeskrivningar. Formativ bedömning stÀller ökade krav pÄ lÀrares dokumentation enligt forskningen och det Àr ocksÄ lÀrarna i vÄr undersökning medvetna om.

KarriÀrval kan pÄverkas av strukturella och individuella faktorer samt av andra aktörer i omgivningen. Att vÀlja karriÀrvÀg ses inte som nÄgon engÄngsföreteelse. I dagens förÀnderliga och globaliserade vÀrld aktualiseras individens val och handlingsstrategier stÀndigt. Det Àr dÀrför angelÀget att undersöka vad som i dag styr individers studie- och yrkesval. Syftet med denna intervjustudie var att undersöka juridikstuderandes upplevelse av vad som pÄverkat dem i deras beslut om framtida karriÀrer.

Alla kvinnor som lever lÀngre Àn medelÄldern kommer att genomgÄ klimakteriet, den tid dÀr kvinnan gÄr frÄn att vara fertil till infertil. Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelse av hur klimakteriet pÄverkar hÀlsan. Litteraturstudien baserades pÄ 11 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Dessa 11 artiklar analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys. I resultatet framkom sex kategorier, att kÀnna sig skamsen och ofrÀsch, att bli begrÀnsad av ett förÀndrat jag, att ha existentiella tankar, att relationer försÀmras, att bli stark i sig sjÀlv och att se klimakteriet som en naturlig och harmonisk del av livet.

I dagens samhÀlle visar mÄnga rapporter pÄ att allt fler elever fÄr diagnosen ADHD, vilket gör att skolan stÀlls inför problem dÄ lÀrarna inte anses ha kunskapen om hur de ska bemöta eleverna med ADHD. Med tanke pÄ den bristande kunskapen hos lÀrarna, vill vi med vÄr studie ta reda pÄ hur elever med ADHD och deras förÀldrar upplever/upplevt bemötandet i skolmiljön. Vi intervjuade fyra elever och fyra förÀldrar till tre av eleverna och de berÀttade öppenhjÀrtigt om deras upplevelser om bemötandet i skolan. Genom respondenternas berÀttelser och aktuell litteratur gÀllande ADHD och skolmiljön blev resultatet utifrÄn vÄrt syfte tydligt. MÄnga av eleverna och förÀldrarna kÀnde en brist frÄn skolan nÀr det kom till bemötandet utifrÄn diagnosen.

Psykologiska fÀrdigheter Àr av betydelse för idrottares prestation och utveckling, vilket alltmer uppmÀrksammats inom idrottsvÀrlden. Vikten av att inkludera psykologiska fÀrdigheter i utvecklingsarbetet med idrottare betonas. Studiens syfte var att deskriptivt undersöka motivation, kÀnsloreglering, sjÀlvreglerat lÀrande, rÀdsla för att misslyckas samt Psychological characteristsics of developing excellece hos simmare samt om variationen i deras prestation kunde förklaras av nÄgon av dessa psykologiska fÀrdigheter. Deltagarna i studien utgjordes av 87 simmare mellan 12-27 Är som deltog pÄ ett antal lÀger. Prestationen baserades pÄ individuella FINA-poÀng (M=688, SD=73).