Syftet med undersökningen var att fÄ ökad förstÄelse för yrkesverksamma pedagogers anvÀndning av och instÀllning till utomhuspedagogik. FrÄgor som ocksÄ stÀlldes var vilka huvudsakliga faktorer som styr pedagogernas instÀllning till utomhuspedagogik och hur dessa stÄr i relation till den faktiska anvÀndningen. Undersökningen, av kvalitativ karaktÀr, baserades pÄ personliga intervjuer med fyra pedagoger verksamma i skolÄr förskoleklass till Är 3. Flertalet faktorer identifierades som motiverande respektive hindrande för utomhuspedagogisk verksamhet. Resultatet visade att pedagogerna motiveras att anvÀnda utomhus som lÀrandemiljö pÄ grundval av de positiva effekter som utomhuspedagogisk verksamhet har pÄ bland annat lÀrande och hÀlsa.

Syftet med föreliggande studie var att med utgĂ„ngspunkt frĂ„n psykologiska processer undersöka offentliga upphandlares subjektiva bild av vad som ligger bakom korruption. Åtta upphandlare inom samma organisation i offentlig sektor intervjuades. Fokus lĂ„g pĂ„ upphandlarnas individuella och subjektiva bild av uppdiktade karaktĂ€rers oetiska beslut inom grĂ„zoner i arbetslivet. Data analyserades med hjĂ€lp av tematisk analys. Studien resulterade i fem temaomrĂ„den; Förminskning av egen skuld, BeroendestĂ€llning, Intressekonflikt, Vad Ă€r korruption, Kan alla bli korrupta och Risker i verkligheten.

I uppsatsen redogör vi för tre aktörers uppfattning om avskaffandet av revisionsplikten för smÄ aktiebolag och vi identifierar ocksÄ ett antal möjliga konsekvenser av ett avskaffande. Vi tillÀmpar en abduktiv forskningsansats, en intensiv utformning och en kvalitativ metod med semi-strukturerade individuella intervjuer. VÄr referensram bestÄr av gÀllande lagstiftning, normer och pÄgÄende debatt i Àmnet. Vi har intervjuat 12 respondenter frÄn vÄra olika aktörsgrupper. Efter genomförandet av vÄr undersökning har vi bland annat kommit fram till följande: Majoriteten av respondenterna Àr emot ett avskaffande av revisionsplikten och en övervÀgande del av dem upplever att revisionen tillför aktiebolagen ett vÀrde.

VÄrt syfte var att undersöka hur gymnasielÀrare resonerar kring betygsÀttning av elever nÀr de arbetar i grupp. Undersökningen utfördes med en kvalitativ metod i form av intervjuer av Ätta gymnasielÀrare. I förhÄllande till hur vÄr valda litteratur definierar grupparbete, anser vi att flertalet gymnasielÀrare hade kunskap om vad ett grupparbete innebÀr. Den största fördelen med grupparbete som nÀmndes av flertalet respondenter var att eleverna lÀr sig samarbeta samt att de lÀr sig av varandras kunskaper. Nackdelen de fann var frÀmst att grupparbete ofta resulterar i att elever delar upp arbetet emellan sig sÄ att det istÀllet blir smÄ individuella arbeten.

Syftet med denna uppsats har varit att utifrÄn personliga assistenters perspektiv undersöka hur de ser pÄ utvecklingsstördas sjÀlvbestÀmmande och pÄ vilket sÀtt de arbetar för att möjliggöra detta. För att undersöka detta har tvÄ fokusgruppsintervjuer genomförts, och vinjetter har anvÀnts. Att fÄ bestÀmma i sin vardag sÄg de personliga assistenterna som sjÀlvklart, men ifrÄga om hur vÀl det stÀmde överrens med utvecklingsstörning uppstod ambivalens.För att förklara begreppet sjÀlvbestÀmmande, anvÀndes sociala konstruktioner. Utvecklingsstörning förklarades vara avvikande frÄn det som ansÄgs vara normativt i samhÀllet. I den sociala konstruktionen associeras dock utvecklingsstörning med individuella funktionsnedsÀttningar, vilket de personliga assistenterna sÄg som en svÄrighet.

Sedan Covid-19 utbrottet har distansarbetsm?jligheter f?tt en ?kad popularitet. Denna f?r?ndring har skapat ett ?kat behov av forskning inom detta omr?de. D?rf?r syftar denna studie till att genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer ge insikter om IT-anst?lldas preferenser av arbetsmilj?, s?rskilt i j?mf?relse mellan kontorsarbete och distansarbete.

Den hÀr studien Àr en undersökning av hur organisationskulturen i en svensk polismyndighet tar sig uttryck i personalens förvÀntningar pÄ handledning. Metoden som anvÀnts Àr enkel fallstudie. Sjutton intervjuer har genomförts, varav femton individuella och tvÄ i grupp. De totalt trettio deltagarna Àr indelade i fem grupper; ledning, yttre befÀl, ordningspoliser, projektledare och handledare.Resultaten visar pÄ tre kulturella fenomen som kommer till uttryck i gruppernas förvÀntningar pÄ handledning. Dessa bestÄr i vertikala och horisontella spÀnningar i myndigheten samt ett fenomen som vi valt att benÀmna "den enda chansen".

Demensrelaterad agitation a?r ett pa?frestande tillsta?nd som inneba?r en fo?rsa?mrad livskvalitet fo?r den demenssjuke personen. Eftersom la?kemedel har liten effekt, rekommenderas icke- farmakologiska interventioner som fo?rshandval vid behandling. Syfte: Att studera omva?rdnadsinterventioner och dess effekt vid demensrelaterad agitation.

Det talas mycket om ?en skola för alla? i dagens samhÀlle och att alla barn ska bli integrerade i den allmÀnna skolan. Det ska göras individuella utredningar för att sÀkerstÀlla barns trygghet och göra dem delaktiga i den nya miljön i den ordinarie skolan, detta gÀller Àven för barn i behov av sÀrskilt stöd. Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ mer om de termer som ofta nÀmns i diskussionen kring ?en skola för alla? och hur de anvÀnds och beskrivs i nÄgra betydande skoldokument.

I den akademiska vÀrlden kÀmpar studenter med att balansera upplevda krav frÄn omgivning och upplevd egen förmÄga för att hantera dessa krav. Studien syftar till att undersöka om juriststudenter upplever stress i högre utstrÀckning Àn psykologstudenter och om studiekraven mellan dessa grupper skiljer sig Ät. Undersökningsdeltagarna valdes ut genom bekvÀmlighetsurval pÄ Stockholms universitet. En enkÀt avsedd att mÀta studiekrav och upplevd stress delades ut till jurist- och psykologstudenter. Resultatet visade att juriststudenterna lade ner mer tid pÄ sina studier per vecka och att psykologstudenter hade fler grupp- och individuella arbeten innevarande termin.

Studien grundar sig i att studera inte endast controllern utan Àven CFO:n pÄ grund av att CFO:n utgör en viktig del i arbetet med ekonomistyrning. Syftet med studien var att beskriva likheter och/ eller skillnader vid arbetsuppgifter mellan controllern och CFO:n samt deras syn pÄ hur den motsatta rollen arbetar. Detta för att öka förstÄelsen för rollerna som controller och CFO. För att genomföra studien anvÀndes en kvalitativ metod som omfattade öppna individuella intervjuer med controller och CFO pÄ Halmstads kommun, Heléns Rör AB och CFO/ controller pÄ Krönleins bryggeri AB. Den teoretiska referensramen delades in i följande teman: Ekonomistyrning, controllerns och CFO:ns arbetsuppgifter, rollen som controller, CFO och CFO/ controller, ledningsgruppen och faktorer som pÄverkar och samarbete.

Trots att det finns en lag om att bevara patientens rÀttigheter, finns ÀndÄ bemötandeproblem i vÄrden som har varit en följetong i svensk media. Bemötande i vÄrden bör anpassas till patientens behov, dÀr empati Àr en grundlÀggande aspekt inom vÄrden. Syftet med denna studie var att studera hur bemötande sker mellan vÄrdpersonalen och de Àldreboende. Fyra timmars fÀltobservationer gjordes med tio vÄrdpersonalen och fyra intervjuer med fyra vÄrdanstÀllda pÄ ett Àldreboende. RÄdata analyserades och en triangulering gjordes med grundad teori.

Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera busschaufförers upplevelser av delaktighet i arbetet. Följande frÄgor har stÀllts: Hur kommunicerar arbetsgivare och anstÀllda med varandra? Hur upplever busschaufförer sitt arbetsschema och sina arbetstider? Kan busschaufförer vara delaktiga i utformningen av sitt arbetsschema och sina arbetstider? För att besvara dessa frÄgor har vi genomfört Ätta individuella intervjuer med busschaufförer i ett internationellt bussföretag. Resultatet visar att busschaufförernas delaktighet i arbetet Àr bristfÀllig. Anledningen till detta tror vi kan förklaras utifrÄn tre huvudsakliga faktorer.

Individuella skillnader i strÀvan efter att öka sjÀlvkÀnslan genom yttre faktorer har visat sig ha olika betydelse för sÄrbarhet för stress. Denna studie fokuserar pÄ betydelsen av relationsbaserad (RBSE) och kompetensbaserad (CBSE; Johnson & Blom, 2007) sjÀlvkÀnsla för upplevd stress i hem/nÀra relationer respektive i arbetslivet. En enkÀtundersökning utfördes dÀr 105 deltagare frÄn olika arbetsplatser i Äldrarna 23-65 Är deltog. En hierarkisk regressionsanalys visade att RBSE och negativ affekt predicerade upplevd hemstress. RBSE och negativ affekt var Àven prediktorer medan CBSE inte hade nÄgon effekt pÄ upplevd arbetsstress.

Den palliativa vÄrden innefattar inte bara patienten utan i mÄnga fall ocksÄ de anhöriga. Syftet med studien var att undersöka anhörigas informationsbehov inom den palliativa vÄrden. För att besvara syftet gjordes en litteraturstudie dÀr vetenskapliga artiklar anvÀndes. Genom databas- och manuellsökning valdes elva kvalitativa och kvantitativa artiklar ut. En innehÄllsanalys av artiklarna gjordes utifrÄn en kvalitativ ansats.