Årligen rapporteras det in ungefĂ€r 320 fall av cancertumörer bland barn och ungdomar mellan Ă„ldrarna 0-18 Ă„r. I vĂ„rden av cancersjuka barn Ă€r förutom barnen, Ă€ven förĂ€ldrarna i stort behov av stöd. För att öka vĂ„rdkvalitĂ©n behöver förĂ€ldrarnas upplevelser av stöd nĂ€r barnet har en cancerdiagnos belysas. Syftet med denna studie var att belysa förĂ€ldrarnas upplevelser av stöd nĂ€r barnet har en cancer diagnos. Metoden som anvĂ€ndes var en systematisk litteraturstudie dĂ€r resultatet av 11 vetenskapliga artiklar sammanstĂ€lldes.

Varje Är traumatiseras 200 000 barn och trauma anses vara den vanligaste orsaken till att barn söker sjukvÄrd i Sverige. Sjuksköterskor inom akutsjukvÄrden trÀffar dessa barn i sitt arbete, men de procedurer och rutiner som finns för omhÀndertagande av vuxna anses inte direkt vara applicerbara pÄ barn. Syftet med denna studie var att belysa hur specialistsjuksköterskor upplever omhÀndertagandet av traumatiserade barn. En kvalitativ studie med individuella intervjuer (n=9) genomfördes och analyserades med hjÀlp av innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: upplevelsen av kunskapsbrist, upplevelsen av svÄrigheter i samband med omhÀndertagandet, upplevelsen av behovet av god omvÄrdnadskunskap och upplevelsen av skillnader i gÀllande rutiner.

The main purpose with this study was to investigate how study- and careers counselors active in primary school, secondary upper high as well as colleges describe regarding satisfaction of assignments and suggestions on their development. The study also included in what extent pure guidance tasks cover these assignments as well as what criteria affects these.Six study and careers counselors were interviewed during this study, all active in the three separate educational programs. Their responses regarding what tasks are included in their assignments as well as experiences are in line with previous research. The conclusion drawn from this study shows deviational results in-between the three educational programs, this regarding guidance tasks in their assignments. The conclusion strongly pinpoints that criteria as ?time? and ?need of guidance? affect to what extent guidance tasks fills these study and career counselors assignments..

Psykologisk kunskap och praktik utgör en del av den sjukvÄrd som genom sin expertroll har ett stort inflytande pÄ den diskursiva produktionen av transsexualism. Syftet med denna studie var att granska hur psykologiska förstÄelser av transsexualism och andra könsöverskridande uttryck anvÀnds och förhandlas kring i klinisk verksamhet. Studien har en kvalitativ ansats och materialet Àr insamlat genom fyra individuella intervjuer, en gruppintervju och inspelningar av tvÄ teamkonferenser med utredare vid könsbytesmottagningar. Med utgÄngspunkt i kritisk psykologi anvÀnds en diskurspsykologisk metod för att granska de tolkningsrepertoarer och ideologiska dilemman som kan utlÀsas. TvÄ centrala tolkningsrepertoarer lyfts fram i materialet: en medicinsk-psykologisk tolkningsrepertoar och en utvecklingspsykologisk tolkningsrepertoar.

Bakgrund: Den svenska abortlagen frÄn 1 januari 1975, ger den gravida kvinnan rÀtt att sjÀlv bestÀmma om hon vill avbryta graviditeten. Mannens roll och behov nÀmns inte alls.Syfte: Att belysa kvinnors och mÀns upplevelser och behov av stöd under abortprocessen.Metod: En systematisk litteraturstudie med 16 vetenskapliga artiklar analyserades och kvalitetsgranskades.Resultat: Litteraturstudien visade pÄ abortupplevelsen som en jobbig period i livet men det resulterade Àven i en beslutsamhet och mognad.Diskussion: Resultatet tyder pÄ att det Àr nödvÀndigt att fÄ en ökad förstÄelse för den individuella vÄrdtagarens behov och förvÀntningar av vÄrden och behandlingen. För att fÄ en förstÄelse för mÄngsidigheten i abortsituationen bör man synliggöra bÄde mannens och kvinnans delaktighet.Konklusion: MÀnnens upplevelser av abortprocessen Àr föga outforskade. Sjuksköterskans roll i processen Àr betydelsefull och dÀrför Àr det oerhört viktigt att personalen innehar kunskap och intresse att kunna bemöta dessa patienter..

Syftet med min studie var att ta reda pÄ hur verksamma pedagoger upplever att lÀroplanens mÄl om undervisning utifrÄn varje elevs förutsÀttningar och behov infrias inom ramen för deras undervisning. Genom sex kvalitativa intervjuer med klasslÀrare, speciallÀrare och lÀrare i förberedelseklass verksamma i grundskolans tidigare Är, Ärskurs 1-6, har jag sökt mina svar. Jag har kommit fram till att informanternas svar grundar sig i pedagogernas individuella sÀtt att se pÄ förutsÀttningar och behov samt pÄ den grupp de bedriver undervisning i. NÄgot enhetligt svar finns inte, den hÀr studiens informanter individualiserar utifrÄn olika premisser samt pÄ olika sÀtt. Faktorer sÄ som tid, rum och personal spelar stor roll för vilka möjligheter till individualisering som informanterna tycker sig ha.

Syftet med undersökningen var att fÄ ökad förstÄelse för yrkesverksamma pedagogers anvÀndning av och instÀllning till utomhuspedagogik. FrÄgor som ocksÄ stÀlldes var vilka huvudsakliga faktorer som styr pedagogernas instÀllning till utomhuspedagogik och hur dessa stÄr i relation till den faktiska anvÀndningen. Undersökningen, av kvalitativ karaktÀr, baserades pÄ personliga intervjuer med fyra pedagoger verksamma i skolÄr förskoleklass till Är 3. Flertalet faktorer identifierades som motiverande respektive hindrande för utomhuspedagogisk verksamhet. Resultatet visade att pedagogerna motiveras att anvÀnda utomhus som lÀrandemiljö pÄ grundval av de positiva effekter som utomhuspedagogisk verksamhet har pÄ bland annat lÀrande och hÀlsa.

Syftet med föreliggande studie var att med utgĂ„ngspunkt frĂ„n psykologiska processer undersöka offentliga upphandlares subjektiva bild av vad som ligger bakom korruption. Åtta upphandlare inom samma organisation i offentlig sektor intervjuades. Fokus lĂ„g pĂ„ upphandlarnas individuella och subjektiva bild av uppdiktade karaktĂ€rers oetiska beslut inom grĂ„zoner i arbetslivet. Data analyserades med hjĂ€lp av tematisk analys. Studien resulterade i fem temaomrĂ„den; Förminskning av egen skuld, BeroendestĂ€llning, Intressekonflikt, Vad Ă€r korruption, Kan alla bli korrupta och Risker i verkligheten.

I uppsatsen redogör vi för tre aktörers uppfattning om avskaffandet av revisionsplikten för smÄ aktiebolag och vi identifierar ocksÄ ett antal möjliga konsekvenser av ett avskaffande. Vi tillÀmpar en abduktiv forskningsansats, en intensiv utformning och en kvalitativ metod med semi-strukturerade individuella intervjuer. VÄr referensram bestÄr av gÀllande lagstiftning, normer och pÄgÄende debatt i Àmnet. Vi har intervjuat 12 respondenter frÄn vÄra olika aktörsgrupper. Efter genomförandet av vÄr undersökning har vi bland annat kommit fram till följande: Majoriteten av respondenterna Àr emot ett avskaffande av revisionsplikten och en övervÀgande del av dem upplever att revisionen tillför aktiebolagen ett vÀrde.

VÄrt syfte var att undersöka hur gymnasielÀrare resonerar kring betygsÀttning av elever nÀr de arbetar i grupp. Undersökningen utfördes med en kvalitativ metod i form av intervjuer av Ätta gymnasielÀrare. I förhÄllande till hur vÄr valda litteratur definierar grupparbete, anser vi att flertalet gymnasielÀrare hade kunskap om vad ett grupparbete innebÀr. Den största fördelen med grupparbete som nÀmndes av flertalet respondenter var att eleverna lÀr sig samarbeta samt att de lÀr sig av varandras kunskaper. Nackdelen de fann var frÀmst att grupparbete ofta resulterar i att elever delar upp arbetet emellan sig sÄ att det istÀllet blir smÄ individuella arbeten.

Syftet med denna uppsats har varit att utifrÄn personliga assistenters perspektiv undersöka hur de ser pÄ utvecklingsstördas sjÀlvbestÀmmande och pÄ vilket sÀtt de arbetar för att möjliggöra detta. För att undersöka detta har tvÄ fokusgruppsintervjuer genomförts, och vinjetter har anvÀnts. Att fÄ bestÀmma i sin vardag sÄg de personliga assistenterna som sjÀlvklart, men ifrÄga om hur vÀl det stÀmde överrens med utvecklingsstörning uppstod ambivalens.För att förklara begreppet sjÀlvbestÀmmande, anvÀndes sociala konstruktioner. Utvecklingsstörning förklarades vara avvikande frÄn det som ansÄgs vara normativt i samhÀllet. I den sociala konstruktionen associeras dock utvecklingsstörning med individuella funktionsnedsÀttningar, vilket de personliga assistenterna sÄg som en svÄrighet.

Sedan Covid-19 utbrottet har distansarbetsm?jligheter f?tt en ?kad popularitet. Denna f?r?ndring har skapat ett ?kat behov av forskning inom detta omr?de. D?rf?r syftar denna studie till att genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer ge insikter om IT-anst?lldas preferenser av arbetsmilj?, s?rskilt i j?mf?relse mellan kontorsarbete och distansarbete.

Den hÀr studien Àr en undersökning av hur organisationskulturen i en svensk polismyndighet tar sig uttryck i personalens förvÀntningar pÄ handledning. Metoden som anvÀnts Àr enkel fallstudie. Sjutton intervjuer har genomförts, varav femton individuella och tvÄ i grupp. De totalt trettio deltagarna Àr indelade i fem grupper; ledning, yttre befÀl, ordningspoliser, projektledare och handledare.Resultaten visar pÄ tre kulturella fenomen som kommer till uttryck i gruppernas förvÀntningar pÄ handledning. Dessa bestÄr i vertikala och horisontella spÀnningar i myndigheten samt ett fenomen som vi valt att benÀmna "den enda chansen".

Demensrelaterad agitation a?r ett pa?frestande tillsta?nd som inneba?r en fo?rsa?mrad livskvalitet fo?r den demenssjuke personen. Eftersom la?kemedel har liten effekt, rekommenderas icke- farmakologiska interventioner som fo?rshandval vid behandling. Syfte: Att studera omva?rdnadsinterventioner och dess effekt vid demensrelaterad agitation.

Det talas mycket om ?en skola för alla? i dagens samhÀlle och att alla barn ska bli integrerade i den allmÀnna skolan. Det ska göras individuella utredningar för att sÀkerstÀlla barns trygghet och göra dem delaktiga i den nya miljön i den ordinarie skolan, detta gÀller Àven för barn i behov av sÀrskilt stöd. Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ mer om de termer som ofta nÀmns i diskussionen kring ?en skola för alla? och hur de anvÀnds och beskrivs i nÄgra betydande skoldokument.