Den hÀr uppsatsen handlar om hur ett ishockeygymnasium kan fungera och vad elever och förÀldrar tycker. Syftet med denna undersökning Àr att studera om verksamheten vid ett fristÄende gymnasium med ishockeyprogram motsvarar de förvÀntningar som ledare, elever och förÀldrar har. Undersökningen Àr gjord genom intervjuer. Totalt har 17 intervjuer genomförts. TvÄ intervjuer gjordes med personer som Àr ledare eller lÀrare, nio med elever som gÄr utbildningen och sju förÀldrar som har barn i utbildningen.

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur surfplattan anvÀnds som redskap i undervisningen inom gymnasiesÀrskolans individuella program.Centrala frÄgestÀllningar Àr: ? I vilka sammanhang anvÀnds surfplattor?? Vad leder anvÀndandet till?? AnvÀnds surfplattan som ett redskap för att nÄ mÄlen i den övergripande lÀroplanen samt mÄlen inom ÀmnesomrÄdet SprÄk och kommunikation? I sÄ fall hur?? Vilka möjligheter och hinder beskrivs?Teori: Studien behandlar frÄgestÀllningar gÀllande lÀrande i en pedagogisk skolpraktik dÀr jag undersöker hur elever och pedagoger samspelar med det externa redskapet surfplatta. Studien utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet vars grundlÀggande teori stödjer uppfattningen av att lÀrande och utveckling sker i samspel mellan individer och miljö genom de olika intellektuella och fysiska redskap vi besitter i den kontext vi befinner oss i. Det sociokulturella perspektivet har sitt ursprung i Vygotskijs teorier om tÀnkande och sprÄk och har utvecklats vidare av olika forskare, dÀribland SÀljö som lyfter fram samspelet mellan individer och dess olika redskap, artefakter som anvÀnds för lÀrande, tÀnkande och handlande. I denna studie lÀggs fokus pÄ pedagogers och elevers anvÀndande av surfplattan som digitalt redskap, under hela skoldagen.Metod: Studien Àr utförd med kvalitativ inriktning som metod med inspiration av den etnografiska ansatsen i komprimerad form.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Bakgrund:Hösten 2008 kom nya riktlinjer för skolan, vilket innebÀr att lÀrare ska författa lokala pedagogiska planeringar (LPP:er). De hÀr planeringarna ska ligga till grund för de skriftliga omdömena, vilka Àr en del i processen för individuella utvecklingsplaner. Syftet med de lokala pedagogiska planeringarna Àr att tydliggöra kopplingarna mellan de nationella mÄlen, undervisningens innehÄll och bedömningen av elevens lÀrande. LPP:n, blir dÀrför ett av mÄnga dokument, som ska göra eleverna delaktiga i sitt lÀrande, men som ocksÄ har en styrande och kontrollerande aspekt pÄ elevernas lÀrande. Syfte:Syftet med studien Àr att belysa skolan som en pedagogisk apparat, vilken styrs utifrÄn rÄdande diskurser i samhÀllet.

Syfte med vÄrt examensarbete Àr att studera elevernas prestationer inom division för att se om det finns nÄgra samband mellan elevernas talradsfÀrdigheter och de benÀmnda uppgifternas kontext som kan ha betydelse för elevernas prestationer inom divisionen. För att besvara vÄra frÄgestÀllningar och Àven nÄ vÄrt syfte valde vi att anvÀnda oss av elevprover och ett muntligt prov som datainsamlingsmetoder. Vi kan endast pÄvisa tendenser dÄ vÄr studie Àr relativt liten och dÀrför inte gÄr att generalisera. Resultaten visar dock tendenser till att goda talradsfÀrdigheter Àr till fördel i mötet med division och att en kontext kan stötta de elever som inte har samma goda talradsfÀrdigheter till att ÀndÄ nÄ framgÄngar inom divisionen..

Denna studie Ă€mnar att beskriva hur kunskapsintensiva företag hanterar den kunskap som konsulter bidrar med vid introduktion, i det dagliga arbetet och hur de möjliggör för överföring av kunskapen nĂ€r konsulten lĂ€mnar företaget. En fallstudie pĂ„ tvĂ„ stora internationella företag har genomförts och empiri samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att företagen har likartade introduktioner med fokus pĂ„ organisatoriska och individuella kunskaper. Vilket syfte konsulten har i företaget pĂ„verkar kunskapsintegreringen inom arbetet. Även organisationsstrukturen och konsultens placering inom företaget har effekter för kunskapsintegreringen.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur miljön, nÀr eleverna arbetar med sina lÀxor, förÀndras med stigande Älder. Vidare att försöka finna nÀr barnens lÀrstil utvecklas. Slutligen att undersöka om det finns lÀrmiljöer som eleverna vÀljer hemma som inte skolan kan erbjuda. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om lÀxor, lÀxmiljöer, lÀrmiljöer och lÀrstilar. Med enkÀter utfrÄgas ett antal elever i grundskolans Är tvÄ och Är Ätta för att ta reda pÄ vilka lÀxmiljöer de trivs i. NÄgra rektorer fÄr uttala sig om de kan erbjuda alla de lÀrmiljöer eleverna trivs i utifrÄn enkÀtsvaren. Resultatet visar att lÀxmiljöerna förÀndras under grundskoletiden.

Syftet med denna studie Àr att uppmÀrksamma och synliggöra fritidshemmets material för att öka barnens intresse för matematik. Studien tar Àven upp hur pedagogerna stimulerar barnen lÀrande och utveckling i det matematiska tÀnkandet. Pedagogerna intervjuades med öppna frÄgor för att ta tillvara deras individuella Äsikter. Resultaten presenteras i olika delkapitel. Ur resultatet framkom att samtliga pedagoger anvÀnder sig av fritidshemmets material och aktiviteter för att hjÀlpa barnen att utveckla sitt matematiska tÀnkande.

Syftet med studien Àr att genom en litteratursammanstÀllning undersöka evidensen för olika förbandsmaterial vid behandling av sÄr. Kostnaden för behandling av sÄrrelaterade Äkommor uppgÄr till flera miljarder kronor för Landstingen i Sverige varje Är. MÄlet för sÄrbehandling ska vara att minska det individuella lidandet, frÀmja en god hÀlsa och underlÀtta det dagliga livet, det Àr dÀrför viktigt att rÀtt förband anvÀnds till rÀtt typ av sÄr. Studien undersöker Àven hur Landstinget i Uppsala lÀn har bestÀllt olika typer av förband. Resultatet visar att det finns för lite underlag för att kunna dra konkreta slutsatser huruvida en viss förbandstyp ska anvÀndas för en viss typ av sÄr.

I denna uppsats kommer muntliga och skriftliga berÀttelser av andrasprÄkselever pÄ Komvux att analyseras med hjÀlp av performansanalys. Syftet med studien Àr att se pÄ utvecklingen av bestÀmdhet inom nominalfrasen och i fall det sker i enlighet med processbarhetsteorin. Det kommer Àven att ske en analys mellan den muntliga och skriftliga produktionen för att ÄskÄdliggöra eventuella skillnader i utvecklingen av bestÀmdhet.Resultatet visar att det finns belÀgg för processbarhetsteorin och att detta kan tillÀmpas pÄ nominalfraserna och dess bestÀmdhet. Resultatet visar dock inga generella skillnader mellan utvecklingen av bestÀmdhet nÀr det kommer till skillnaden mellan muntlig och skriftlig framstÀllning. DÀremot kan man uttala sig om individuella skillnader hos informanterna..

Denna uppsats handlar om studieval. Studien baserar sig pÄ tolv kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med förstaÄrsstudenter pÄ Halmstad Högskola frÄn utbildningsprogrammen AffÀrssystem inriktning företagsekonomi och Statsvetenskap inriktning politisk kommunikation. De centrala frÄgestÀllningarna i denna studie Àr för det första vilka övervÀganden som styr studenter till att vÀlja att studera pÄ en högre utbildning och pÄ en specifik utbildning. För det andra handlar uppsatsen om vilka vÀrderingar som speglas i individens studieval samt för det tredje, huruvida individen upplever val och vÀrderingar som personliga respektive pÄverkade av omgivningen. För att nÀrma sig dessa frÄgestÀllningar studeras studenters vÀrderingar, attityder och förhÄllande till den egna omgivningen.

Syftet med studien var att beskriva och analysera hur skolledare och politiker uppfattar arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd. Styrdokumenten framhÄller vikten av allas lika rÀtt till en likvÀrdig utbildning. PÄ vilket sÀtt och i vilket sammanhang anges dÀremot inte. Det empiriska materialet har inhÀmtats genom en enkÀtundersökning utförd bland skolledare och politiker i barn- och grundskolenÀmnden samt gymnasienÀmnden i en medelstor kommun. Resultatet visar att ett kategoriskt perspektiv som fokuserar individuella svÄrigheter Àr det framtrÀdandet i arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd.

Syftet med studien Àr att undersöka de praktiska möjligheter och svÄrigheter som gymnasielÀrare i Àmnet svenska har med att anpassa sin undervisning efter sina elevers olikheter, för att skapa optimala förutsÀttningar för deras lÀrande. Möjligheterna och svÄrigheterna att individualisera diskuteras och undersöks framförallt mot bakgrund av de problem som forskningen har uppmÀrksammat, dÄ individualisering praktiseras som individuellt arbete med fÄ gemensamma samtal och genomgÄngar. Undersökningen gjordes genom att djupintervjua tre erfarna gymnasielÀrare i Àmnet svenska. FrÄgorna handlade framförallt om möjligheter och svÄrigheter för lÀrare att skapa förutsÀttningar för elevers lÀrande inom olika arbetsformer. Resultaten visar pÄ likheter i de intervjuade lÀrarnas syn pÄ möjligheten att skapa förutsÀttningar för elevers lÀrande med hjÀlp av kollektiva genomgÄngar i helklass.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.