Den här undersökningen prövar värdet av ett informellt lärande i bild och formgivning. Syftet har varit att undersöka fritidens informella lärande i ett skapande arbete. Uppsatsen behandlar frågeställningen: Vilka processer blir synliga i det informella lärandet, där tonvikten läggs på att vi skapar, snarare än hur, vad och varför vi skapar - inom gruppen, hos individen, och mellan pedagog och deltagare?Den informella lärandemiljön har iscensatts med hjälp av ett förutbestämt ramverk där tyngdpunkten har lagts på skapandet som handling både individuellt och i grupp och där en fokusering på delaktighet varit styrande. Min utgångspunkt var att deltagarna skulle uppleva workshopen som en ?frizon? snarare än som något som tillhörde ett visst specifikt ämne med specifika krav på teknik, analys och resultat.Undersökningen har bestått av ett etnografiskt fältarbete som utförts genom en praktisk workshop där pedagogen tillsammans med besökarna på en fritidsgård har skapat ett lapptäcke.

Föreliggande studies syfte var att beskriva diabetessjuksköterskors inom Primärvården Skaraborg upplevelser vid kostrådgivning till patienter med typ-2 diabetes. Studien undersöker frågor kring diabetessjuksköterskans ansvar, hur de påverkas av andra yrkeskategorier och patienter, svårigheter i att motivera patienten och eventuell diskrepans mellan vårdprogram och egen inställning. Informanterna var sex diabetessjuksköterskor med mångårig arbetslivserfarenhet. Studien var utformad som en kvalitativ intervjustudie. De ljudbandinspelade intervjuerna har transkriberats och analyserats med kvalitativ innehållsanalys.

Denna uppsats är en jämförande studie av hur bestämdheten hos vuxna andraspråkselever ser ut och utvecklas i det svenska språket beroende på om eleven har bestämdhet i sitt modersmål eller inte. Materialet består av insamlade elevtexter som har analyserats med hjälp av performansanalys och Monica Axelssons nivåskala.I val av bestämdhet visar de elever som har bestämdhet i sitt modersmål en större andel korrekt användning mot de som inte har bestämdhet i sitt modersmål, men skillnaden är liten. Jämför man informanternas behärskning av formen, vilken är uppdelad i fyra kategorier, nämligen: obestämd form i singular/plural; bestämd form i singular/plural, visar resultaten att det inte finns någon skillnad mellan de två grupperna. Däremot går det att hitta individuella skillnader och likheter mellan de båda grupperna..

Syftet med denna komparativa, enkätbaserade studie var att synliggöra eventuella skillnader i uppfattningen om processen för bedömning av lärares prestationer hos skolledare i några skolor i Sverige och på några internationella skolor. I litteratur-genomgången gick jag igenom ett antal faktorer alt. delmoment som skulle kunna stödja en systematisk utvärderingsprocess och jag placerade in lärarutvärdering som ett led i skolutvecklingsarbete, ett led i den enskilde lärarens professionsutveckling och ett verktyg som stöd för att individuell lönesättning (på de skolor där lön/anställnings-kontrakt kopplas till prestation). Sex olika förutsättningar för utvärdering av lärare presenterades, vilka kopplades till ett systematiskt arbete med lärarutvärdering på skolor. Utifrån dessa ställde jag upp två utgångspunkter, vilka jag avsåg att utvärdera genom denna enkätundersökning: att skolenheter som har en tydlig vision/mission/värdegrund har en mer strukturerad process för bedömning av lärares individuella prestationer och att skolledarna på de internationella skolorna som deltar i undersökningen genomför en mer systematisk utvärdering av lärarnas arbete.

Syftet med denna studie är att belysa hur pedagoger uppfattar och värderar lekens betydelse för barns lärande samt hur de beskriver att de tillämpar lek i verksamheten. Pedagogerna intervjuades med öppna frågor för att vi skulle kunna ta tillvara på deras individuella åsikter. Resultaten behandlades och utformades efter olika katego­rier. Ur resultatet framkom att samtliga pedagoger uppfattar och värderar leken som ett verktyg då barn tillägnar sig och befäster kunskaper. De menar även att lek underlättar inlärningen så att den blir motiverande och lustfylld för barnen.

Det har under den senaste tiden varit debatt kring den individuella lönens nytta. Bör individer bedömas isolerat när de är en del av något större och blir de motiverade att prestera mer av individuell lönesättning? Syftet med denna uppsats var att undersöka tillvägagångssättet vid individuell lönesättning, på Vägverket, Region Norr. Vi ville även utreda om individuell lönesättning är motivationsskapande. Undersökningen utfördes genom personliga intervjuer med avdelningscheferna samt enkäter till samtliga medarbetare.

Nya tekniker och bättre hårdvara ger spelutvecklare möjlighet att skapa titlar med högre realism än någonsin förut. Detaljrikedomen och den generella kvaliteten förväntas öka varje år samtidigt som utvecklingstiden ligger still eller ibland till och med blir kortare. Detta ställer så klart oerhörda krav inte bara på de individuella utvecklarna, utan även på verktygen och arbetsflödet i en produktion. Den här rapporten tar upp ett ämnesområde som i princip alla stora spelutvecklare rör sig i och där det finns många förbättringar kvar att göra för att förenkla och öka produktionshastigheten. Texturbakning är olika tekniker för att spara undan information som är för tung för att behandla i realtid i bilder som sedan laddas in i spelet.

Syftet med studien var att beskriva hur personer med diabetes upplevde sin sjukdom utifrån kultur och hur sjuksköterskan kunde bemöta dessa olika personer. Metoden var en beskrivande litteraturstudie baserad på 10 vetenskapligt granskade artiklar. Resultatet visade att det fanns kulturella skillnader i upplevelsen av sjukdomen som i stort baserades på religion och tro. Det har även visat sig att det fanns obalans i mötet mellan personen och sjuksköterskan. För att balansera mötet behövde sjuksköterskan bland annat ta sig tid att lära känna personen.

Med detta examensarbete vill jag beskriva FMT-metoden (Funktionsinriktad MusikTerapi) och dess bakgrund, målbeskrivning och metodens utförande. I mitt arbete tar jag även upp arvet och miljöns påverkan på tvillingar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. I arbetet med tvillingarna framgår hur viktigt det är att kroppen ska fungera för att få en fungerande helhet, likaså hur viktig självkänslan är för den individuella utvecklingen. Min slutsats är att med FMT som behandling, har lusten till motivation i skolan och på fritiden ökat. Behandlingen har även stärkt tvillingarnas självkänsla till att lita mer på sina egna förmågor. Motivation som har byggt på trygghet, igenkännande och samverkan har gjort arbetet möjligt.

Förekomsten av 360-graders inventeringar i samband med ledarutvecklingsprogram är vanlig. De modeller och verktyg som används är noggrant validerade och kontrollerade. Det saknas studier om hur inventeringar upplevs av deltagare som inte är inventeringens fokus. Denna studie syftade till att skapa förståelse för vilka processer som startar och vad som händer bland medarbetare och överordnade som deltar i en 360-graders ledarskapsinventering som ska fungera som en avstämning av ledarskapet i en mindre organisation. En induktiv tematisk analys visade att det finns förväntningar inom organisationen på inventeringens resultat, samt på de effekter som deltagarna uppfattar bör komma ut av en inventering.

Med rötter i hermeneutiken och fenomenologin är föreliggande arbete en livsvärlds-fenomenologisk studie där två gymnasieelever med diagnosen Asperger syndrom (AS) har följts under tre år genom en individuell kurs Individ och omvärldsuppfattning. Själva undersökningen bygger på personliga intervjuer efter avslutad gymnasietid.Syftet med studien är att ta reda på de två ungdomarnas upplevelser av olika skolsituationer i gymnasieskolan- en del av en skola för alla. I intervjumaterialet utkristalliseras nio områden eller grupper. Dessa är följande:Missförstånd uppfattade av eleverna i förhållande till lärarenOro eller nervositet i en skolsituationEgenheterKompisrelationerFörändringarIndividuell stödkursLärares agerandeStödReflektioner över egna framtiden samt vad man bör tänka på i skolanI resultatet framkom att båda eleverna ansåg att den individuella kursen har betytt mycket för den personliga utvecklingen, men ingen av dem skulle vilja ha stöd som syntes eller som några klasskompisar visste om. Den ena eleven har genom den individuella kusen distanserat sig till AS och betraktar nu AS sär-skilt från den egna personligheten.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att undersöka huruvida musik med fokus på låttexter kunde skapa ett lustfyllt lärande hos eleverna. Vi vill även synliggöra hur lärare med hjälp av musiken i elevernas vardagskultur skapar tillfällen till reflektion och diskussion i klassrummet. Verktyg som använts vid dokumentation för vårt utvecklingsarbete har varit den deltagande observationen, loggboksanteckningar utifrån observationerna samt individuella och gemensamma reflektioner efter våra lektionstillfällen. Vi har utformat tre lektionsplaneringar som genomförts vid totalt fem tillfällen, då de första två lektionsplaneringarna genomfördes i halvklass. Vår slutsats är att musik som stöd för lärande kan skapa lustfyllda lektioner vilket i sin tur kan utveckla elevernas förmåga att reflektera och diskutera i klassrummet..

De instrument som används för att mäta patienters förväntningar av omvårdnaden finns i olika utformanden men det är få som är utvecklade med inverkan från patienternas egna förväntningar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters förväntningar av mötet med sjuksköterskan. Sju vetenskapliga studier analyserades med en manifest kvalitativ innehållsanalys och resulterade i tre kategorier: Att få en bra relation, Att kunna vara delaktig, Att vilja bli sedd och lyssnad på. Resultatet visade att patienter förväntade sig att etablera en god relation till sjuksköterskan där medbestämmande i den egna omvårdnaden var av stor vikt. Resultatet visade också att patienter ville bli sedda som individer och att sjuksköterskan tog sig tid för att lyssna på dem.

För många är arbetet den mest centrala delen ilivet där de flesta av dygnets vakna timmar spenderas. Studiens syfte var attundersöka yrkesstolthet och identifikation med arbetet. Enligt KASAM- teorin, känslaav sammanhang, är meningsfullhet en viktig komponent för individens yrkesstolthet.Åtta individuella kvalitativa intervjuer genomfördes med åtta deltagare iåldrarna 40 till 65 år med varierande yrken. Ett heterogent urval användes föratt få en så stor variation som möjligt. Resultaten visade att den viktigastekomponenten för yrkesstolthet var upplevelsen av att få göra gott i mötet medandra människor samt att arbetet känns meningsfullt.

Syftet med denna undersökning är att få en förståelse kring hur unga kvinnliga studenter använder sig av det sociala mediet Instagram. Studien ämnar svara på vilka funktioner Instagram fyller för unga kvinnliga studenter samt vilken betydelse detta sociala medium har i deras vardagliga liv.FRÅGESTÄLLNING: Syftet har specificerats i följande frågeställning: - Hur används Instagram av unga kvinnliga studenter?METOD OCH MATERIAL: Kvalitativa individuella intervjuer med fyra kvinnliga studenter i 23-års ålder.HUVUDRESULTAT : Studien visar på att en viktig funktion med Instagram är att interagera med andra människor och vara deltagande i den sociala gemenskapen på forumet. Det  ramkom även att tre av fyra kvinnliga studenter ser på forumet som ett verktyg för att kunna bygga ett personligt varumärke och att det är ett enkelt sätt att hålla sina nära och kära uppdaterade kring sitt vardagsliv.   .