Bakgrund: Vid livslÄng sjukdom stÀlls den sjuke inför kravet att förÀndra sitt levnadssÀtt för att kunna leva ett sÄ bra liv som möjligt med sjukdomen. Patienten mÄste lÀra sig klara av den egenvÄrd som sjukdomen krÀver. För att patienten skall lÀra sig och sköta sin egen behandling helt eller delvis blir undervisning ett viktigt inslag. Vid patientundervisning ska patienten uppnÄ anpassning och handlingskraft, d v s skall lÀra sig nya sÀtt att klara av och anpassa sig till dem Àndrade levnadsförhÄllanden och behöver dÄ fÄ ny kunskap och nya fÀrdigheter. VÄrdarens uppgift Àr att göra det möjligt och underlÀtta lÀrandet samt att hjÀlpa patienten att Äter bli sjÀlvstÀndig.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Syftet med studien Àr att försöka skapa förstÄelse för vad som motiverar elever i klassrumsarbetet. Som blivande lÀrare kÀnns det vÀsentligt att ta reda pÄ de faktorer som gör en elev motiverad. Metoden pÄ arbetet Àr en kvalitativ studie som genomförts pÄ Ätta stycken elever i Ärskurs sex, som genomgick individuella intervjuer. Studien tar upp motivation, i ett historiskt perspektiv, men Àven dagens aktuella forskning. Betydelsen av inre respektive yttre motivation nÀmns, samt hur motivation skapas.

Syfte och frÄgestÀllningar:Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur fyra lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa i Ärskurs 6- 9 uppfattar ÄtgÀrdsprogram och förslaget pÄ att avskaffa kravet pÄ dessa. Vilken syn har de intervjuade lÀrarna pÄ ÄtgÀrdsprogram? Vad anser de intervjuade lÀrarna om sjÀlva avskaffandet av kravet? Hur vill de intervjuade lÀrarna arbeta med elever som inte uppnÄr kunskapskraven?MetodDen hÀr studien Àr en kvalitativ forskningsintervjustudie dÀr fyra lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa har deltagit i en öppen riktad intervju. LÀrarna har fÄtt besvara frÄgor och reflektera fritt kring inkludering, dokumentation och ÄtgÀrdsprogram som ett verktyg inom skolan. De har Àven reflekterat kring förslaget pÄ att avskaffa kravet pÄ ÄtgÀrdsprogram.

Den hÀr studien undersöker hur nyanlÀnda flyktingar uppfattar integrationsinsatsenSamhÀllsorientering för nyanlÀnda samt om de nya kunskaperna som de inhÀmtar omdet svenska samhÀllet Àr till nytta.Studien bygger pÄ ett kvalitativt angrepssÀtt med fallstudie som forskningsdesign, dÀrvi anvÀnt oss av en gruppintervju och en enskild intervju med nyanlÀnda flyktingarsom har deltagit i utbildningen. Resultatet visar att de som nyanlÀnda Àr i behov avsamhÀllsinformation om bland annat praktiskt vardagsliv, individuella rÀttigheter ochskyldigheter. Det framkommer dock att de saknar inflytande och valmöjligheter.Samtliga respondenter saknar Àven en ömsesidighet i integrationen, dÄ insatsen enbartgÀller nyanlÀnda flyktingar och inget ansvar lÀggs pÄ majoritetssamhÀllet. VÄraresultat visar att kunskap om det svenska samhÀllet inte rÀcker för att kÀnnadelaktighet i det..

Syftet med vÄr undersökning har varit att öka förstÄelsen för komplexiteten som skolledningen och lÀrarna möter nÀr en ny reform genomförs i skolan. Vi har grundat undersökningen pÄ hur en skola upplevde och genomförde reformen med den individuella utvecklingsplanen, IUP. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med personer frÄn skolledningen samt en lÀrargrupp. I vÄra intervjuer har svaren frÄn respondenterna varit att de upplevt att direktiven med reformen IUP varit otydliga. Denna otydlighet har vi sökt svar pÄ genom att undersöka en reforms vÀg frÄn regeringsbeslut till lokalt genomförande.

The interest in the subject of this study was raised during our education when we read about thedifficulties for young people to find a place at the labour-market.The aim of this study was to find out what the view of the possibilities to find a place on the labourmarketis for young people, 16 - 18 years old, who don't follow a national program but follow theindividual program.Both quantitative and qualitative methods have been used through a survey questionnaire and agroup-interview. The results show that young people know that education is important to get a jobbut at the same time the majority says that they would leave school if they got a job-offer. Theyoung people think that they have a relatively good knowledge about the labour-market but at thesame time they can't describe what it imply. This could mean that there is a gap between school andworking life. .

Erytrocyten, den röda blodkroppen, innehÄller proteinet hemoglobin (Hb) vars frÀmsta uppgift Àr att transportera syre till kroppens alla vÀvnader. TillgÄngen till tappat blod frÄn blodgivare Àr mycket viktig inom sjukvÄrden. Det Àr viktigt att blodpÄsen tappas, hanteras och lagras pÄ rÀtt sÀtt för att undvika onödig hemolys av erytrocyter. För att se till att hemolysgraden hÄller sig under det rekommenderade grÀnsvÀrdet pÄ <0,8 % utförs regelbundna kvalitetskontroller pÄ erytrocytkoncentrat (e-konc) vid förvaringstidens utgÄng som Àr 42 dagar. Syftet med studien var att undersöka hur hemolysgraden (%) i erytrocytkoncentrat stiger under förvaringstiden, samt att se om upprepad mekanisk hantering vid tillverkning av dessa pÄverkar hemolysgraden.

Uppsatsen handlar om vilka faktorer som kan pÄverka elevernas intresse eller ointresse för Àmnet matematik och vilka likheter samt skillnader det finns mellan elevernas svar. Sex elever i Ärskurs fem och sex ingick i intervjuundersökningen. Faktorer som kan pÄverka elevernas intresse för matematik Àr bland annat matematikuppgifternas svÄrighetsgrad, kÀnnedom om matematikens relevans, tilltro till sin förmÄga, lust att lÀra, klassrumsklimat samt undervisningsinnehÄll. Som lÀrare behöver man forma ett undervisningsinnehÄll som stimulerar och motiverar eleverna. Det Àr bra att lÀra kÀnna sina elever och försöka utgÄ frÄn elevernas individuella förutsÀttningar..

Behandlingsstudien gÀllande individuell KBT-behandling för social fobi genomfördes pÄ en allmÀnpsykiatrisk öppenvÄrdsmottagning. I studien ingick 22 individer som alla uppfyllde kriterierna för social fobi enligt DSM-IV. Antalet sessioner planerades bli 15 stycken, med viss flexibilitet gÀllande individuella skillnader. MÀtningar gjordes före och efter behandlingen. Som utvÀrderingsmÄtt har anvÀnts SPS, SIAS, FNE, BDI, BAI, CSQ-8, gÀllande diagnostisk bedömning har anvÀnts ADIS-IV.

Syftet med min studie Àr att studera hur pedagogerna pÄ förskolan kommunicerar med pojkar och flickor sett ur ett genusperspektiv. För att besvara syftet har jag anvÀnt mig av den kvalitativa forskningsmetoden dÀr jag via observationer och intervjuer har undersökt hur kommunikationen mellan pedagogerna och pojkar respektive flickor ser ut. I resultatet framgÄr det att pedagoger gör skillnad pÄ pojkar och flickor genom sitt sprÄkliga bemötande av könen ? pojkar Àr tuffa och flickor Àr gulliga, pojkar fÄr ett robust/vuxet tilltonsfall och flickor ett mjukt/barnsligare, pojkar fÄr fler individuella instruktioner Àn flickor och pojkar blir benÀmnda vid namn i större utstrÀckning Àn flickor. Flickor tilltalas ofta som en grupp..

Spelutbudet för barn med autism Àr litet. Eftersom varje barn med autism har individuella svÄrigheter och funktionsnedsÀttningar Àr det svÄrt att göra ett spel som generellt passar alla barn. Dagens teknik har förutsÀttningarna för att göra det möjligt och enklare för dessa barn att trÀna upp sina nedsatta förmÄgor. Syftet med examensarbetet var att framstÀlla en prototyp av ett interaktivt spel för barn med autism till surfplatta och/eller telefon. Spelmomenten skulle kunna backas upp med medicinsk fakta för att hÄlla en kvalitativ nivÄ.

Syftet med studien Àr att studera medierapporteringen avSverigedemokraterna i samband med JÀrnrörsskandalen med hjÀlp avgestaltnings- och primingteorin. Materialet bestod av artiklar frÄn Svenska Dagbladet, Expressen, Aftonbladet, Dagens Nyheter och Fria Tider. Materialet analyserades bÄde kvantitativt och kvalitativt.VÄra analyser frÄn denna studie visar hur informationsflödet sprids mellan tidningarna och hur de med hjÀlp av ett gemensamt underlag har konstruerat hÀndelsen. Samtliga tidningar gör sin egen tolkning av JÀrnrörsskandalen med hjÀlp av individuella kÀllor och perspektiv. Expressens gestaltning av avslöjandet ifrÄgasÀtts aldrig utan godtas i samtliga tidningar som vi tittat pÄ..

I denna uppsats kommer muntliga och skriftliga berÀttelser av andrasprÄkselever pÄ Komvux att analyseras med hjÀlp av performansanalys. Syftet med studien Àr att se pÄ utvecklingen av bestÀmdhet inom nominalfrasen och i fall det sker i enlighet med processbarhetsteorin. Det kommer Àven att ske en analys mellan den muntliga och skriftliga produktionen för att ÄskÄdliggöra eventuella skillnader i utvecklingen av bestÀmdhet.Resultatet visar att det finns belÀgg för processbarhetsteorin och att detta kan tillÀmpas pÄ nominalfraserna och dess bestÀmdhet. Resultatet visar dock inga generella skillnader mellan utvecklingen av bestÀmdhet nÀr det kommer till skillnaden mellan muntlig och skriftlig framstÀllning. DÀremot kan man uttala sig om individuella skillnader hos informanterna..

Retro lockar och nostalgi skapas av existentiella och/eller estetiska skÀl med omfattande och varierande betydelser för olika aktörer. MÀnniskors minnen och sinnen kan knytas an till folkparken Tyrolens dansbana och musikverksamhet. Dansbanan och musiken fungerar som minnesbÀrare, de Àr exempel pÄ hur materiellt och immateriellt kulturarv samverkar och genererar upplevelser av nostalgi. Att samla och dokumentera kulturarv Àr avgörande för nostalgins och retrons betydelser för mÀnniskor, ett exempel Àr den mobila museivagnen "Tyrolen pÄ hjul". Samtida individuella och kollektiva berÀttelser om det nÀra förflutna liksom begreppen nostalgi och retro kan anvÀndas inom arkeologin för att förstÄ vad det innebÀr att vara mÀnniska..